Lutande tornet i Ystad

Här kommer en avslutning på tidigare inlägg där jag berättade om att gamla Vattentornet var till salu för endast 29 miljoner. Man ska inte köpa grisen i säcken. Om ni inte var inne på hemnet som jag föreslog kommer här en privat färsk bild. En viktig detalj. Ni behöver inte alls vara oroliga för lutningen. Läget är inte så allvarligt. Ännu. Även bilder kan förvanska sanningen. Dessutom har det gått bra i Pisa i en massa år. 😉

Idag är det långlördag i Ystad. Sista lördagen i varje månad är affärerna i centrum öppna till 16.00. Rena lyxen i en småstad. Någon i familjen har antytt att hon fyller år snart. I vanliga fall brukar vi alltid få detaljerade och låååånga listor inför födelsedagar och jul av våra två töser. Lizette har vid några tillfällen berättat för mig att hon denna gång skickat sin önskelista inför sin födelsedag via mejl till min teliaadress. Jag har svarat att jag inte fått någon. Lizette har tagit det som ett skämt. För några dagar sedan kallade hon mig till köksön.
”Titta här pappa. Nu kommer du inte undan. Detta är tredje gången du får en lista”, sa hon med en självsäker min och tryckte på skicka.
Jag kvävde ett skratt och lyckades hålla rösten neutral.
”Du glömde en sak älskling. Du måste skriva din adress.”
”Kul pappa.”
”Hur ska annars bo.liden@telia.com veta vart han ska skicka dina presenter. Bara nu inte hunden och marsvinet dör under transporten.
”Har du blivit så gammal att du inte vet var du bor nu pappa?”
Jag la mina händer på Lizettes axlar och kom med en sanningsreplik som det tog ett tag innan den sjönk in ordentligt.
”Jag har bosse.liden@telia.com som min adress.” 😀