Det är klart att jag ska göra reklam för min äldsta dotter Jennifer, som gjort som många andra i världen gjort på gott och ont under några år. Sjungit in en låt och lagt in den på YouTube. Ni som är mina tidiga Facebook-vänner har sett och hört det här tidigare. Sedan dess har det blivit en låt till på Tuben i ett annat tempo och stuk. Där fick Jennifer användning för sin kreativa sida eftersom hon gillar att pyssla, klippa & klistra. Själv är jag mest nyfiken på den tredje låten som hon nyligen skrivit personligen. Både text och musik. Säkert har hon fått en del bra tips av sin lärare på singer songwriter-kursen som heter Jennifer Saxell och som är ett känt namn i dessa trakter. Hela familjen Saxell brukar fylla anrika Ystad Teater med en julshow i december.
Jag har hört ett rykte om att låten heter ”Min pappas stad”. Undra´ om min dotter gjort research bakom min rygg. Då kan det bli knepigt. Hoppas att låten bara är tre minuter och att hon INTE rappar för då hinns det med fler ord och historier. Kunde blivit pinsamt. Inte som när Lill-Babs var gäst i ”Här är ditt liv” hos Lasse Holmqvist. Så himla kort rad skulle jag inte haft av… 😉 Det ska erkännas att jag gjort ett och annat i den barndomsstaden. Lämnat fotspår. Förhoppningsvis inte trampat in med grova skor i flickrum. Nä. Ställde givetvis väluppfostrat av dem i tamburen. Däremot sprungit på spikskor i kurvor. Åkt på sidorna på nya skridskor istället för använt de medskickade skenorna. Vandrat de magiska trappstegen upp till utsiktstornet på Galgberget med något mjukt i handen. Känt mig lång i platåtofflor och tuff i V-jeans. Känt mig bortkommen i militärkängor. Mest minns jag allt kul och bus jag haft med kompisar och vänner. Ibland alldeles för roligt. Ett stort skäl till att det dröjde innan jag prövade mina egna vingar permanent utanför kommunens gränser. Dock aldrig i städer med skyskrapor.
Bloggäventyr med Bosse Lidén 