Stamtavlor och sex

Jennifer jobbar fortfarande på Ystad djurpark på tisdagar och torsdagar. Lär sig nya saker. Tar hand om stora och små djur. Tränar på att köra olika slags fordon. Har teori halva dagen. På rasterna ges tillfälle att gosa med tamdjuren. Kattungarna står just nu högt i kurs.
Jag frågade om hon var sugen på att ta hem en av dem. Hon sa något svävande om osäkra familjeförhållanden och diffusa stamtavlor. Jag undrade om det var våra men hon menade visst katternas. Det måste ha handlat om sex för hon fick bråttom iväg. Alltså fick jag tänka själv OCH DET KAN JAG BRA. 😉

Visst är kattungar gulliga. Men även små djur växer upp. Tänk när jag säger till på skarpen att husdjuret inte ska ligga i finsoffan och riva med sina klor. Då är det förvillande om den grymtar som en gris och gör en elak gest med svansen. Eller när jag för att vinna detta race, tydligt och välmenande för djuret i MIN favoritfåtölj påpekar att just det programmet på TV inte är lämpligt och husdjuret börjar stamma. ”De…det…sk…ska du ta ta och ski…skita i.”
Har den en sköldpadda till pappa kommer det även att ta sin tid INNAN den gör vad jag ber den om. För att inte tala om en sengångare. Visst. Allt kunde vara värre. Kattungen växer så det knakar och det börjar dyka upp små trevliga horn däruppe bara för att hennes mamma var nyfiken på hur de nya älgarna hade det en solig ”tyskdag”. När jag sedan ber vackert att älgen Helge ska ta det försiktigt med kristallkronan och inte ha en sådan stirrande blick när…

Fotnot: Bilderna är tagna med Jennifers mobilkamera.

13 tankar på “Stamtavlor och sex

  1. Jag är en sån där tråkig person som helst tittar på djur på bilder. Det betyder inte att jag är djurhatare mera en som håller sig på sin kant. Somliga får ynnesten att bli klappade men det är nog det enda jag bjuder på.
    Vi hade en granne som hade ett helt menageri i sitt hus. Det var hennes glädje och det missunnar jag henne inte. Burar och annat överallt … då är man djurvän ut i fingerspetsarna.

    Förstår att dottern älskar djur – annars skulle hon inte vara där hon är. Dina tankar och utsvävningar är som alltid finurliga och roande! 🙂

    • Du är ingen tråkig person. Jag och Solveig är också djurstoppare varenda jul och på födelsedagarna. Vi missar varje gång vad som står överst på önskelistorna som de två analfabeter vi är. 😉

      Hände det någon gång att några nyfikna ormar och busiga tamråttor kom på oväntat besök till dig? Handen på hjärtat. Du tog inte på dig en hemsk mask och gick och skrämde iväg grannen? 😀

  2. Kul att Jennifer får hålla på med det hon gillar. Fina bilder!

    När jag var liten älskade jag hundar och hade turen att få dela lite tid med några olika.. papillon, taxar, grand danois och några vägkorsningar, modell större. 🙂
    Att det nu ligger en hoprullad katt i fåtöljen, är MYCKET otippat!
    Någon lade en ren och fin filt i en ”kaninbur” och en skål med nån tonfiskgrädde-röra, därefter stoppade denne någon in en pytteliten kattunge.. och placerade allt i en port.
    Min port!
    Sen stack den personen.
    Så kan man ju inte göra!
    Vid 21-tiden bars därför buren in i hit med den rädda fräsande lilla hårbollen, å nästa dag togs den lilla till veterinär som sa att det var en HON och att hon möjligen, kanske, nästan.. hade fyllt 8 veckor. (de bör ha fyllt minst 12 veckor innan de flyttar hemifrån)
    Hon är lite ”försiktig” av sig men mest pigg & glad och fortfarande väldigt, väldigt liten..
    så det är svårt att tro att hon fyllt 13½ år.
    … jag är väldigt glad att hon finns.

    • Pang bom! Det känns som om du har en början till en roman där. Visserligen finns den redan i lite olika tappningar men din skulle bli mer personlig.
      Jag är säker på att det var en mening med det som började så avigt i hennes liv. Då betyder inte fyra veckor så mycket i ett helt kattliv. Nu är hon hos rätt matte och blir så bortskämd så det hörs och syns ända till Ystad. 😀
      … och jag är lika säker på att Hon är glad för att Du finns.

    • Underbara person! =) blir varm om hjärtat när människor tar hand om djur som blir dumpade…=( jag dömer men kan egentligen inte göra,det kan finnas mycket olycka bakom denna persons handling,förlorad bostad,jobb mm. Älskar djur och tycker strängt att skulle fler ta hand om djuren utan hem,vore inte det några djur som far illa och vara utan hem!

  3. Jag är ju en sån där inte fanatisk men väldigt hängiven djurvän och det började nog väldigt tidigt när jag pysslade om små humlor som inte kunde flyga, de fick en liten låda med mjuk bomull och färska blommor. Då verkade det som en bra idé, sen växte man upp och insåg att orsaken till att humlan tappat flygförmågan var för att det var dags för humlan att kila vidare till humle-himlen eller vart de nu hamnar. Sen blev det alla hemlösa katter som blev mina skyddslingar och andra djur som hotats med avlivning (kanin, fåglar, marsvin,råttor, hund osv osv). Mina barn har således fått växa upp med massor av olika djur.

    Supersöt bild också förresten. 🙂

  4. Hundar är livskvalitet, så därav de dagar som mina allergiska barn hänger löst…
    Här har min 10-åring inlett kampanjen ”Årets julklapp – ett akvarium! ;-)”

    • Hundar är verkligen livskvalitet för många människor. Framför allt tänker jag på ensamma. Ett bra sätt att komma eller tvingas ut. Men även ett stort ansvar. Just idag fyller vår gamla hund 10 år. Numera är han bara min Facebookvän.
      Hur kommer det att gå med kampanjen? Jag lyckades med min i den åldern. Fast det var mamma och pappa som fick göra rent akvariet.
      Jag röstar på att dina barn ska känna sig säkra vid alla framtida ö-råd. 😀

Lämna ett svar till https://bosseliden.wordpress.com Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s