En dröm av guld

”Pappa! Lova mig en sak. Reta inte mig sedan idag. Lovar du på hedersord?”

Jennifer hade studsat ner från sin loftsäng. Hon var påklädd fast klockan inte var mer än halv sex på torsdagsmorgonen. Jag hann inte svara. Såg bara att det glittrade i de grönblå ögonen. Kinderna var redan sommarbruna och näsroten busigt fräknig.
”I natt drömde jag om Erik.”
”Gjorde du. Vad mysigt.”
Det var svårt att hålla styr både på stämbanden och på tungan. Jag ville inte på några villkor förstöra ballongen. Gömde därför snabbt undan nålen fylld med ironi.
”Ja”, sa hon kort med en närhet som jag ville spara för alltid.
Min oförstörda nioåring dansade ut ur rummet. Jag tänkte på att hon var lik mig i att vakna långt innan väckarklockan ringde om det var dags för en heldagsutflykt med klassen. Den där underbara glädjen som försvinner någonstans på vägen i alltför många människors liv. När man är tillfredställd med att ha en bulle, en yoghurtburk och en Festis med sig i ryggsäcken. Då bussen bara ska åka till en plats som ligger någon mil från skolan och närmiljön. Man njuter av att ha bästisen på sätet bredvid sig. Det stora äventyret ligger runt hörnet och bara väntar på att bli upplockat.
Den skrivande sidan av mig fiskade efter fler detaljerade beskrivningar om nattdrömmen. Eller var det den beskyddande pappan som värnade om sin förstfödda dotter? Båda bor i samma kropp. Jag fick en kort stund i köket innan övriga familjemedlemmar vaknade till liv.
”Vad gjorde ni tillsammans, du och Erik i drömmen?”
”Vet inte men det var en mysig känsla. Inte som när jag var liten och gick i förskolan. Då jag gick hand i hand med Jaylord.”
”Du blev retad då. De som retade er var bara avundsjuka.”
”Ja. Antagligen. Vi slutade efter en gång. Gjorde det bara i smyg. Då drömde jag ofta om honom på nätterna. Varför drömmer jag olika nu?”
”Din hjärna utvecklas i takt med att du blir äldre. Minnet blir större. Du lär dig mer. Får större erfarenhet helt enkelt”, svarade jag levnadsvant.
Jag tittade på köksklockan, försökte med en bedjande blick stanna livet. Jag njöt över denna ljuvliga individ som är så omtänksam och samtidigt så sårbar mot orättvisor. Jag önskade att jag kunde lova henne ett underbart liv. Samtidigt ville jag inte att hon skulle bli äldre i nästa egoistiska tanke.
”Erik är så bra. Han retas inte. Varken med killar eller tjejer. Han är duktig på allt. Både i matte och på idrotten. Hans lag vinner alltid. Alla vill vara med hans lag. Sedan är han som jag. Slår sig stup i ett. Gråter inte. Grimaserar bara och fortsätter som vanligt”, bubblade Jennifer.
”Det låter som en toppenkille. Du får bjuda hem honom.”
Jennifer fick en rynka i pannan.
”Tror du att han drömmer om mig?”
”Kanske det. Eller så drömmer han om monstrerna från Finland. Undrar om han kom till sin mammas och pappas säng som du efter melodifestivalen?”
Jag pussade Jennifer på kinden och önskade henne en trevlig utflykt. Inombords tänkte jag mycket djupare än så.

Timmarna gick. Klockan blev två och skolbussen anlände. Jennifer hann knappt innanför dörren förrän hon kastade sin ryggsäck och rusade till mitt kontor.
”Pappa! Pappa! Fröken delade ut nya snällappar. Gissa vem som fick mitt namn?”
”Kan det vara ett pojknamn på fyra bokstäver?”
”Duktigt pappa.”
”Hann Erik göra något bra?”
”Han sa att jag var snäll. Jag tror att han menade det också.”
”Givetvis. För du såg väl inga fingrar i kors?”
”Jag vågade inte tit… fröken har sagt att vi inte får ljuga”, sa Jennifer med bestämd röst.

12 thoughts on “En dröm av guld

  1. Så underbart! Det är guldstunder man har med sina barn, när man får dela deras tankar och drömmar så oskyldiga som bara de är. Jag blev varm inombords och hade velat ge tjejen en kram för hon rörde vid mitt hjärta. Jag anar även en stolt pappa som får tygla sina ord för att inte förstöra stämningen. Man vill kanske fråga men bör ta det varsamt. Det insåg du …

  2. Vilken fin och annorlunda blogg jag fann här! Dig vill jag följa! Du har ett fantastiskt språk, försöker själv blogga lite mer i kåseriform än i den klassiska dethärgörjagidagform, tycker det är roligt att leka med ord. Så kul att din dröm gått i uppfyllelse när det gäller att komma ut med det skrivna ordet, tänk att få kåsera i en tidskrift! Önskar dig och de dina en fin kväll! Bästa hälsningar från Norge

  3. Jag blir varm inombords när jag dina ord. Dels för att de innehåller så mycket kärlek. Till din dotter. Till livet. Men också för att det är hög igenkänningsfaktor. Jag minns min egen barndom och jag minns de där guldstunderna då jag som förälder fått ta del av mina döttrars innersta tankar och funderingar. Ett förtroende värt mer än guld. Samtidigt är jag oerhört tacksam över att fortfarande få det förtroendet än idag då de är tonåringar.

    Varm blir jag också över att din kärlek till ord lyser genom varenda rad i det du skriver. En varsamhet och respekt för ordens kraft som berör. Vill läsa mer.

    Tack för dina kommentarer på min blogg. Ord som gör mig glad och får mig att le stort. Tack snälla. 🙂 Dessutom hittade jag hit till dig och din blogg tack vare de där kommentarerna och här känner jag att jag kommer att trivas bra. Inser att vi har en del gemnesamt med en kärlek till ord, litteratur och skrivande. Författardrömmar och en tur in i den berömda väggen. En resa jag inte önskar någon men som jag samtidigt inte vill ha ogjord. Tack vare den resan är jag den jag är idag och det var den resan som fick mig att ta tag i mina drömmar. Jag har inte kommit lika långt som du som har ett färdigt bokmanus. Jag plitar fortfarande på mitt.

    Lycka till med ditt bokmanus och jag hoppas att din bok snart kommer att finnas i en bokaffär nära mig. 🙂

    Njut av helgen.

    Kram Lotta

    • Tack för ditt långa och personliga inlägg. Jag har börjat leta runt i Bloggland och fann din fina blogg för några dagar sedan. Direkt la jag den till mina favoriter. Läste på din presentation att vi hade gemensamma intressen och värderingar. Sedan hoppades jag faktiskt på att du skulle höra av dig. 🙂
      Våra två tjejer har också växt upp till tonåringar och precis som du skriver har vi… än så länge.. samma närhet och fina gemenskap med dem.

      Om du vandrar runt bland mina kategorier så ser du att jag skriver på blandade sätt. Lite galet kan bli mycket galet. Funderingar går mer åt djupa hållet som det du läste idag.
      Jag önskar dig lycka till med plitandet. Låt det ta den tid det tar. Önskar dig även en trevlig helg.
      Kram Bosse

    • Nu blev jag nyfiken. Så kom jag på att du är en riktig ”retsticka” enligt fingervisning du gav på bild för några dagar sedan. 😉
      Det är en av de bra sakerna med Bloggland. Man ser något intressant och sedan sätts snöbollarna i rullning. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s