Aftonbladet eller Expressen?

Aftonbladet eller Expressen? Albert Bonniers Förlag eller ge ut själv? Losers Förlag eller SolBo Förlag? Alla dessa val man står inför såhär i början av året.

Egentligen är det Joanna Björkqvists fel… 😀 Jag gick in på en länk från hennes blogg och blev sugen på att köpa en bok som hon skrivit tillsammans med kollegan Kristina Svensson. Titeln var: http://dinbokdrom.se/ (Läs gärna min positiva recension som jag la in som januari månads boktips här på bloggen). Blir det fel går det inte att ringa upp Albert Bonnier heller. Han tog ner skylten 1900.

Det är dyrt, trist och energikrävande att dra ut 350 sidor. Lägga ner tid på att skriva följebrev och sammanfattningar. Ändå är jag tämligen säker på att vissa bokförlag inte ens läst en sida av mitt manus. Man satsar inte på debutanter som inte ger avkastning direkt. Så är det bara. Jag har tröttnat på att inget händer. All denna väntan av min tid. Jag har bara ett liv. Textmässigt är mitt manus klart för mig sedan länge.

Jag och Solveig har varit ensamma några dagar. Våra tjejer befinner sig på läger. Vi har gemensamt kommit fram till att SolBo Förlag inte ska vara skraja för att satsa på en debutant. 🙂 Manuset ”Mina fotsteg i ditt hjärta” ska bli först och förhoppningsvis inte sist ut. Primärmålet är att inte gå back ekonomiskt. Personligen är även målet att inte bli totalsågad på BTJ viktigt. Nästan viktigare för mig som bibliotekarieutbildad. Jag ska erkänna att det kommer att göra mig orolig. Tänker på alla tusen timmar jag lagt ner. Hur dessa kan krossas av en främling med makt på några rader och sekunder. En främling som kanske haft en olycklig kärleksdrabbning i västkuststaden Halmstad och som därför ser rött så snart staden kommer på tal. Då är det kört så det ryker. Jaja. Man får hoppas att lektören är neutral och bara gör sitt jobb. Solveig har jobbat som lektör på BTJ i massor av år. Synd att hon inte skriver om vuxenböcker. 😉

Sådär skrev jag under jullovet.

Vissa saker har fördjupats nu några veckor senare. Jag struntade i att skicka till Albert Bonniers förlag och många andra förlag. Stängde av de tankarna. Plötsligt kändes de totalt oviktiga. Jag fungerar så. När jag släpper saker droppas de helt bort i mitt medvetande. Jag går aldrig och ångar mig efteråt.

Samtidigt stämmer inte en sak längre som jag skrev ovan. Den sysslan som ett ”riktigt förlag” skulle tagit tag i. Haft åsikter om ditten och datten. Nu har ansvaret glidit över till mig och mina närmaste. Textmässigt är jag åter igen INTE KLAR. Visst har jag tvättat texten i många timmar, men inte ord för ord. Inte varje tecken. Sådant skulle jag ha sluppit ifrån om ett känt förlag tagit över taktpinnen.

För att jag ska få den riktigt rätta känslan måste jag dra ut varje kapitel på papper. Sedan hitta olika trevliga positioner. Gå omkring och läsa högt. Prassla med papperna. Sätta mig i en favoritfåtölj. Lägga mig på rygg i sängen. (Saknar att kunna vara utomhus). Efter att jag läst ett kapitel börjar slitet. Varje mening ska sakta läsas igenom. Sedan varje ord och tecken. Finns det för långa mellanrum? Sitter ” på rätt ställe jämfört med punkter och kommatecken? Måste erkänna att jag fortfarande ibland hittar små, små fel här och där. Inte på varje sida, men tillräckligt ofta för att vara retfullt. Tänk om det blir ett fult fel redan på första sidan som stör läsaren. Hemska tanke. Till saken hör att jag inte läst många böcker genom åren som inte innehållit något fel. Men. Jag har sett många fler fel i böcker med okända bokförlag genom åren. Det är en sanning som får branschfolk att le lite fult. 😉

Sista veckan har jag blivit rejält yrkesskadad. Undermedvetet letar jag fel. Den spännande boken jag läser på kvällarna har innehållit 28 fel, d.v.s. som jag märkt. Hitintills. Albert Bonniers Förlag står det på framsidan. Slump? Varför dyker det namnet upp hela tiden?

Jag stressar inte. Drar ut ett kapitel på kvällen. Jobbar intensivt med en sida när jag känner mig fräsch och redo nästa dag. Den helt klart bästa metoden är när Solveig läser högt för mig. Då hör jag direkt om det fungerar. Mycket bättre än om jag gör det själv. Jag har aldrig tyckt om att höra min röst. Minns hur pinsamt det var på mellanstadiet när vår lärare spelade in oss när vi läste en engelsk text på rullbandspelaren. Sedan fick hela klassen lyssna på allas inläsningar. Det kändes som det var någon annan som läste. Obehagligt. Berodde inte på fel engelskt uttal. Jag har hört Solveigs röst på radio några gånger. Den är helt perfekt. Hon skulle kunna få läsa in min bok som en ljudbok. Fast näää. Berättarjaget heter Sebastian. Det skulle bli tokfel… Vilken är er favorituppläsare när ni lyssnar på ljudböcker?

37 thoughts on “Aftonbladet eller Expressen?

  1. Jag lyssnar aldrig på ljudböcker så jag har ingen favorit. Jag föredrar att hålla boken i handen och kunna bläddra bakåt (eller framåt) vid behov.
    Jag hittar också ständigt stavfel, syftningsfel och direkta meningsuppbyggnadsfel i böcker från våra stora förlag. Hittar jag något fel i din kommande bok lovar jag att meddela dig.
    Eller så skickar du manuset till mig så korrekturläser jag det till dig innan du ger ut den!! 😉

    • Samma här. Jag föredrar bläddrandet. Läsa i min egen takt. Få fantisera fritt. Ibland som du skriver gå tillbaka och se efter.
      Hjälp! Jag vänder på det. Nu ska det bli mer stimulerande att leta fel och jag ska tänka extra på dig. När jag är klar har jag två personer som är ännu bättre än jag på att hitta. Jag är lyckligt lottad på den fronten. Billiga har de varit också. Hitintills. Noll öre ordet har notan stannat på.
      Hoppas att du köper eller lånar boken och räknar felen. 🙂 Helst ibland njuter av annat med. Där finns med ämnen som ungdomskärlek, spänning, bus, sport, musik, svek, svartsjuka, sjukdomar, humor och mycket mer – mellan feellen 😉

  2. Jag lyssnar aldrig på ljudböcker, rösten stör mina egna tankar om vad som händer och hur personer och miljöer ser ut i boken. Oftast struntar jag i om det är felstavningar när jag läser. Huvudsaken är att innehållet intresserar och fångar min fulla uppmärksamhet. Däremot kan jag bryta ihop i skrattanfall när det översätts fel på teve eller när jag hittar syftningsfel i tidningar (jag älskar att läsa fel).
    Lycka till med korrekturläsningen och ännu mera lycka till med utgivningen. Jag skickar en massa tur till dig längs med väg 19, borde vara framme om en stund. 🙂
    Kram

    • Jag har aldrig prövat. Av samma skäl som du skriver.
      För mig finns det en osynlig gräns när jag inte tycker det är charmigt längre. Ett fåtal fel gör inget. Men när jag tappar tempo och det är fel ordning på orden. När felen kommer för tätt.
      Det är kul och lite synd. Att de ibland inte hinner översätta rakt av. Senast när jag såg Lykke. Där var några riktigt sköna skämt tittarna missade om de inte förstod danskan. Syftningsfel tycker jag är suveränt roliga. Ibland kan de få mig att skratta högt.
      Tack snälla du. Det är både himla kul och slitsamt. Mest allt omkring skrivandet. Jag sätter upp dörren lite på glänt så jag inte missar något… 😀

  3. Skall jag läsa så blir det ljudböcker eftersom jag har svårt att läsa böcker sen jag fick nackskadan. Har svårt med koncentration och fokusering. Just läser jag ett kapitel i sänder av min sons bok och det kommer att ta tid att ta sig igenom. Tråkigt att förlagen bara satsar på redan etablerade författare för då missar dom många nya.

    Högläsning är verkligen en bra metod att hitta fel och det är behagligt också 😉 att bara få luta sig tillbaka och njuta. Detta med att höra sin egen röst känner jag igen det gillar inte jag heller. Jag blev intervjuad i en närradio en gång när jag ledde ett projekt och jag mådde illa när jag hörde inspelningen som då var på kasettband 😉

    Ha en fin dag
    Mvh
    Malin

    • Det är suveränt och underbart att alternativet finns. Du är en av dem som har stor nytta av det. Annars hade du kanske inte läst böcker alls längre.
      Du måste vara stolt över att ha en son som gett ut en bok.
      Bokbranscen är definitivt skev. Samma sak med musik och mycket annat. Jag vet att det numera finns andra slingrande vägar att gå för att nå ut och få sin röst hörd eller läst. Det krävs mer jobb men kan också ge betydligt mer stimulans.
      Högläsning av rätt person är en ynnerst.
      Oftast är det pinsamt att höra sig själv. Eller se sig själv. Jag har varit med både i radio och TV. Svårt att slappna av med en kamera på näsroten. 😉

  4. Jag lyssnar inte på ljudböcker! Jag vill läsa själv. Fel stör mig ibland, men det stör nästan mer när någon rättat felen med penna i en lånebok! Har själv korrekturläst några föreningsblad och vet hur lätt det slinker emellan.
    Lycka till! Ser fram emot att läsa din bok!

    • Samma här. Är glad så länge ögonen hänger med.
      Håller med. Jag tycker det är fräckt att börja kladda i låneböckerna. Tror de verkligen att de gör något smart. 😦 Min näsa gillar inte heller böcker som gjort besök i mögelhus, inrökta låneböcker eller när jag måste få reda på vad någon ätit till frukost.
      Tack! Det ska bli spännande att komma till slutfasen på detta långa skrivprojekt. Påminner väldigt lite om när jag slänger ihop ett kåseri i en tagning.

  5. Jag kör ljudbok i mobilen toppen när man kör bil, men det gäller att det är en bra uppläsare, annars somnar man och det är ju inte bra i alla fall inte om man sitter bakom ratten 😉 Jonas Malmsjö är bra och Anna Maria Käll jo det finns ganska många som är lyssnar vänliga, men det finns många som är dåliga oxå . Och idag är marken vit och jag skulle helst dra täcket över huvudet, då somnar jag garanterat.

    • Du får inte skrämma känsliga läsare med att skriva så. 🙂 Eller. Nu kom jag på något ofarligt med få biverkningar. Har du ett bra tips på den sämsta uppläsaren du hört så kan vi som har svårt att somna i sängen få ett gratistips? 🙂
      I ditt fall förstår jag att det är praktiskt. Att inte författarna inser hur viktigt det är med rätt person. Eller har de inget att säga till om?
      Det har varit några sådana dagar nu. Trist. Annars måste det vara ljuvligt för dig att ta strandvägen om du jobbar där jag tror. När det är rätt väder tar jag ofta bilen och kör den vägen. Kör ner någonstans och kliver ur en stund. Njuter. Vilken vacker plats på jorden vi bor på. 🙂

      • Jag jobbar nog där du tror och jag far kustvägen varje dag och när jag kommer till Skarviken så tänker jag, vilken förmån att få åka längs denna vackra kust varje dag.

        Och den sämsta uppläsare jag råkat ut för än så länge är Mats Eklund, där somnade jag många gånger (fast inte när jag körde bil)

      • Mysigt att läsa att du inte har blivit hemmablind som många lätt kan bli. Jag har alltid strävat efter att inte bli det heller.
        Jag minns vårt första besök i Ystad. Vi tog E6:an ner. Jag hade tittat ut på kartan vilken väg vi skulle åka på vår romantiska resa som nyförlovade. Givetvis skulle vi följa vägen från Trelleborg längs med kusten istället för att ta det snabbare alternativet mellan Malmö och Ystad. Det såg ut som om vi skulle kunna se havet nästan hela tiden.
        Ha! Det var plötsligt en sådan dimma att vi inte ens kunde gissa oss till att det fanns något vatten i närheten. Såg knappt mötande bilar.
        Men det blev kärlek vid första ögonkastet med staden Ystad. I den staden bestämde vi oss för att vi skulle bo någon gång i framtiden. 🙂

        Tack för sömntipset. Hoppas många läser det. Eller lyssnar på det. 😉 Tänk om det blir en succé. Hans inläsningar kommer att slå försäljningsrekord och utlånngsrekord. Nog borde du i så fall få vara med och dela på kakan. 🙂

  6. Jag lyssnar inte på ljudböcker ofta, för jag gillar att kunna gå tillbaka och suga på vissa meningar, som är extra bra .. dvs. som uttrycker något som får mig att fundera vidare eller som tar mig till platser där jag känner igen något – gärna en upplevelse av något nästan glömt, en stund eller en plats, som ger en deja vu-känsla. Då vill jag sjunka in i den en stund, men det hinner man inte under en uppläsning – en klar nackdel. Och bilderna, illustrationerna (om det finns några) går man helt miste om, det som jag personligen uppskattar så!
    Jag har hört några bra uppläsningar som jag minns: Ernst Hugo Järegårds läser Fritjof Nilsson Piraten. Mustigt blir ännu mustigare (hur han nu lyckas med det konststycket!) och dessutom livfullt, en prestation! – man somnar garanterat inte! (Härlig att lyssna på tills. m. någon annan)
    Torsten Wahlund läser Älskade Poona. Tyckte om den pga hans röst, som jag tycker har en särskild värme – den skapar lugn och ro, ännu mera om man dessutom ligger och lyssnar. (Speciellt bra när man är ensam!) Det är en mordhistoria men det var så skönt att lyssna till hans lugna varma stämma, att spänningen försvann.. och jag somnade. Haha, också skönt! Fick lyssna klart en annan dag. Det finns otroligt många att välja mellan, tillgången har väl formligen exploderat.
    Torgny Lindgren läser själv, det är intressant. Man lär sig alltid något om gamla tider med honom, han har ovanliga formuleringar och funderingar.
    Sara Lidmans uppläsning som gick i radion för många år sedan var helt underbar: hennes ovanliga och sällsynt levande röst och det hon berättar i serien som från början var ämnad som en trilogi: Nabots sten, Lyssna din tjänare hör, Järnkronan etc. – det var en upplevelse, men att läsa böckerna med all underbar dialekt… var också en upplevelse!
    Jag märker stavfel men irriterar mig inte på dem. Värre då med upprepningar eller rena syftningsfel, det drar ner en annars bra text. För mig betyder tonen mycket – den som liksom svävar över sidorna och den stämning jag försätts i av det som skymtar fram mellan raderna, det knappt anade… ja det som man kanske kan förnimma som själva ”själen” och värmen i boken, det som gör så att man känner att den skrivits av en människa ”av kött och blod” – om man har turen att hitta en sådan bok. De är sällsynta. Det vore underbart att hitta en bok som har allt… men finns ” den boken”? Nej, jag tror inte det, varje bok har sin tjusning. Det som tilltalar mig kan kanske t.o.m. verka avstötande för andra? Vi tycker olika, det är väl det som gör läsning så givande för alla.
    Tråkigt med texttragglandet för att spåra felen, men ett nödvändigt ont – viktigt inte bara för den som ska läsa boken utan också för dig som författare för att du ska känna dig nöjd.
    Och det där med nya stycken, förkortningar på rätt sätt och luften mellan raderna, det är ju faktiskt viktigt om den ska tryckas! Det ska ju helst vara ett nöje att hålla i den och även en njutning för ögat att läsa i den. Även utseendet har betydelse för hur boken lockar till köp, tråkigt men sant. Det är mycket att tänka på!
    Men… när allt det är gjort och du känner att du inte har mer att tillföra, då blir det väl skönt att vara klar med projektet? Tänk så härligt det kommer att bli när du kan gå vidare och ägna dig lite åt frun i stället.. Haha, det var väl en bra slutkläm? Ha det så gott i tragglandet (inte Tragg-landet!) och glöm inte att koppla av med en semla!

    • Jag är likadan. Vill tillbaka för att kontrollera, suga på fina saker. Ibland kan jag resa på mig från läsplatsen och bara gå och njuta av ett parti eller en fras i boken jag precis lagt ifrån mig. Det skulle inte vara möjligt med en ljudbok. En bra bok slarvar jag mig aldrig igenom. Istället vårdar jag den som med något ömtåligt.
      Jag hoppas att många som läser ljudböcker tacksamt tar emot dina tips i din långa fina kommentar.

      Jag hoppas även att du kommer att läsa min bok. Vill att du ska hitta tonen. Efter vad du skrivit i dina kommentarer här och på 1av3 skulle det förvåna mig om du inte gör det. Inser att du har förmågan som inte alla har.

      Det är som du skriver mycket att tänka på. På ett vis är det bra att jag än så länge har gott om tid av olika orsaker. Jag hinner väga mina uppslag som dyker upp allt oftare. Min önskebild på framsidan kräver viktiga saker som måste stämma in samtidigt. Först måste alla synliga tecken på vinter bort. Solen måste vara min vän. Havet i rätt färg. Stranden folktom. Jennifer ska ha köpt en bra systemkamera. Igår kläckte Solveig en magnefik idé som kommer att underlätta framsidan. Ge fler möjligheter. Den ska vi testa på sportlovet. Måste erkänna att den biten tycker jag ska bli jättekul. Framsidan ska locka. Baksidan, flikarna. Så var det den där lilla biten som heter text. 😉

      • Ja jag vill ”verkeligen” läsa din bok, har alltid gillat fotspår i sand.. -”Självklart, vad annars!?”- säger jag därför med samma tonfall som mina barnbarn skulle ha använt… då är det meningslöst att komma med invändningar.
        Den speciella tonen med varma undertoner hittade jag för längesen, när jag råkade halka in på några av dina kåserier – det var ju därför jag blev medlem på 1av3! Så du har mycket på ditt samvete, jag hoppas det inte stör den goda nattsömnen!
        Den behövs om du ska komma i mål!
        Jag längtar efter att få se strandbilden och hålla *boken i handen! Hoppas du håller dig och de dina friska, så att det inte dröjer för länge!
        *(Förutsatt att du inte ätit frukost i den, löskokt ägg är nog värst, håll den på en armslängds avstånd, så ordnar det sig säkert!)
        Jag tror på Solveig, hon har säkert fått en bra idé, fruar brukar ha den goda smaken.. lycka till med sportlovet, solen och ”digitalen”!

      • Jag vågar inte tänka på allt jag har på mitt dåliga samvete. 😉 Blir dock smickrad av att mina ord kan föra in någon på 1av3. Jag blev själv väldigt vänligt bemött av A-lott, Maggan, Skrivmoster. Lena, Svenarne m.m. när jag också halkade in där via en bloggkommentar på Maggans blogg.
        Jag fick ett så bra tips mot sömnlöshet av Åse här i ett inlägg. 🙂
        Löskokta ägg i låneböcker är också en läbbig variant. Ibland är det tur att man inte vet vad bibblanböckerna varit med om för hemliga äventyr.
        Nu tillbaks till kapitel sexton. Hittade ett riktigt störande fel i femton. Inte sjutton får man en konfirmationspresent i sexan!!! Dessutom fattades en bokstav som gav ett nytt ord som en van läsare hade skrattat åt. Jag måste även lägga till en romantisk scen i kapitel 24 som kan matcha min tänkta framsida. Där bjöd jag på några personliga tvättsekvenser.
        Ha en bra dag däruppe i norr. Här snöar det. Passar bra till skidskytte-VM som börjar idag.

  7. SolBo Förlag! Vilket vackert namn.. SolBo..
    Ser en varmt leende sol framför mej. 🙂

    Det finns många härliga röster.. men jag har svårt att lyssna på en hel bok.. då har mina tankar dragit iväg på andra äventyr.. vilket jag tycker är synd.. men.. så är det..

    Stavfel stör mej egentligen inte.. har ju jobbat med människor vars största steg.. är ATT våga skriva överhuvudtaget.. och då är inte stavningen det viktigaste.
    Jag tycker att det är kul att leka med språket.. å stavningar.. men var sak har ju sin plats.. så man ska väl inte leka för mycket i t ex kontrakt och domstolsbeslut.

    Och visst har jag mina irritationsobjekt..
    Störs av att folk (även i tal) använder ”fina” ord utan att veta dess egentliga betydelse.
    Eller när det går trender i ord.
    Just nu är jag riktigt less på orden ”Optimal(t)” och ”Extremt”…
    Läste… ”jag är extremt morgonpigg”.. VAD betyder det?
    När vaknar man till då? I förrgår??
    Vems norm utgår man ifrån..
    Syftningsfel lockar mej ofta till skratt..
    Och jag är skyldig till rätt många själv.. 🙂
    Men.. nåt litet besök av TryckFelsNisse..
    ja.. det tycker jag bara är scharrmickgt. 🙂

    • Vad bra att du gillar namnet. Är ínte registerat ännu. Ändå logiskt med tanke på att många tusen människor har läst namnet förr i ett annat sammanhang. Kommer vi inte på något annat är arbetsnamnet givet.

      Jag gillar också som du vet att hitta på egna ord som inte finns i ”Elsa”. Du och jag är duktiga på det. 😉 Ända sedan jag läste ett inlägg från dig första gången på 1av3 har du charmat mig med ditt sätt att skriva. Så personligt och omöjligt att härma om man inte har det medfött. Jag tror inte du själv förstår hur unik och bra du är i dina bästa stunder. Din första bok kommer att bli en pärla om du får hjälp av ett par rätt valda bollplank. Dessutom har du även visat goda prov på din bredd. Först placerar jag in dig i ett fack där du håller hög klass. Jämförde dig med en kvinna. Står jag för fortfarande. Sedan serverar du mig ett par högklassiga allvarliga och djupa texter som slår mig på fingrarna. Jag älskar att bli överraskad åt det hållet. Guldstjärna till dig. 😀

      Det är lätt Lena. Man är otrött. Extremt (förlåt) otrött. Man har nått sin optimala sömnkvot.
      Det är en liten fluga. Men du stavade fel på slutet. Du glömde ett z. 😉

      • Tack Bosse! Jag blir extremt glad för dina fina peppande ord. Det optimala är att ha en skrivvän som du. Bolla med ord och tankar, å försöka ta fram hela sin potential.
        Å de.. e ju zchitscharrmickgth. 😀 😀 😀

    • Tack! Det är som att slänga sig ut från ett flygplan över Spanien utan fallskärm. 😉
      Jag har tur på den fronten. Har två riktiga pärlor. En jobbar som en redigerare på en dagstidning. Blir det fel skyller jag på mina kvinnor. Jag har inte gjort något. 🙂

  8. Man ska aldrig ge upp och att satsa själv tycker jag är både klokt och modigt!
    Det här fixar ni!
    Vissa saker släpper jag lätt som en plätt medans andra kan dröja lite längre…får jobba vidare på det:).

  9. Nu förstår jag att du har fullt upp. Vilket projekt det är att ge ut sin egen bok, inser jag nu! Jag bävar lite lätt … fast fortsätter ändå att drömma om min egen bok.

    När det gäller korrekturläsning fungerar den bäst om man kan vara två personer som läser texten tillsammans, mot varandra. Eller åtminstone ha någon eller några andra som läser igenom texten också. Det är så lätt att missa något och så klart att du vill att boken ska innehålla så få fel som möjligt. Lycka till!

    • Det är jättestort projekt. Men otroligt stimulerande. Tur att själva texten är skriven under en lång fas. Jag är tacksam för att jag inte ensam ska ha hand om slutfasen även om jag har slutordet när det gäller alla uppslag. Efter att ha jobbat ensam under några år är det extra roligt att ha någon att bolla tankar mer.

      Du är en mycket duktig skribent. Hoppas verkligen att du gör slag i saken snart. I kombination med allt du upplevt i ditt liv har du en stor säck att ösa ur. Jag ser inget bra skäl till att du inte sätter igång på riktigt.

      Man blir blind på ögonen om man ensam skulle korra allt. Men min tanke är att det ska vara så få fel som möjligt när jag lämnar över stafettpinnen.

  10. Retar mig något vansinnigt på fel i texter. Är lite av en språkpolis 🙂 Vill gärna rätta om jag ser nåt fel… Är väl yrkesskadad skulle jag tro. Ha en fin kväll! Kram!

    • Jag har också blivit ordpolis sista veckorna. Letar och räknar fel i andras böcker. Hoppas sjukan går över när jag är klar med mitt eget manus. 🙂
      Kram och tack för att du omedvetet gav mig en detalj till min framsida i de underbara stillbilderna till den härliga musiken. Kanske går det använda sig av den.
      Kram

  11. Kikar in från min andra blogg som jag har här på WP. 😉
    Jag föredrar att läsa en bok och brukar inte lyssna på ljudböcker så jag kan inte påstå att jag har någon speciell favorit.
    Kram, kram! / Rozie

    • Du tillhör alltså dem med många bloggar. Det är bara ni kvinnor som klarar av sådant. Vilket fint främmande jag har. En Baronessa och en Grevinna. 🙂
      Jag tillhör också din klubb. För mig kommer boken att vara överlägsen så länge jag har synen kvar.
      Kram

  12. Hej! Vad roligt att Du kommit så långt att det börjar närma sig utgivningsdags! Lycka till! Väntar med spänning på resultatet! – Lyssnar på ljudböcker när jag kör bil. Måste vara en kvinnoröst såm läser för mansröster försvinner i motorljudet!!//Berit

    • Tack! Jag ser också med spänning fram emot de sista olika etapperna innan boken är i min hand.
      Då är det bevisat. Att ni kvinnor hörs mest i bilen. 😉 Jag kommer bara att gå med på en riktigt bra uppläsare när det gäller ”Mina fotsteg i ditt hjärta”, som med sin röst går rakt in i hjärtat hos lyssnaren eller läsaren.

  13. Heja Bosse – det är klart att du och SolBo förlag ska ge ut din bok, som för övrigt har en alldeles suverän titel (har jag nog sagt förut)! Själv ska jag skaffa mig boken du recenserat så välvilligt, har inte läst den ännu.l Stor kram, största lycka till – läsa högt är bra, ska göra det själv – men känner inte riktigt för mitt manus för närvarande …

    • Jag lovar. Du har en stor nytta av boken under hela processen tills du ger ut din egen bok. Hörru! Nu har du inget bra skäl till att låta bli. 🙂 Aha! Du har inte råd med att anlita dig själv som korrekturläsare. Så är det. Vad dum jag är. Vi gör så här. Du ger dig själv en rabatt. Tssssh. Kan du inte jobba svart? 😉
      Allvar: Nu kan du själv bestämma allt. Varför inte sätta upp en deadline för din bok. Till bokmässan i Göteborg i höst. Är det för tidigt? En sådan bok om det ämnet utan en spökskrivare tror jag på. Naken och ärlig. Dessutom tror jag att den kunde bli en bra studielitteratur på vissa utbildningar. Rätta mig inte. Jag har inte fel. 🙂

  14. Ljudböcker är säkert bra men jag har inte kommit dit än. Tror nog att jag gör det så småningom.
    Din bok väntar jag med spänning på. Det ska bli så roligt att få hålla den i sin hand och ta del av allt som du jobbat med. Jag minns när jag gav ut min bok nr två och upptäckte ett fel i den och den första sändningen var ute. Som jag våndades! Men tryckeriet fixade det och sen så var allt bra – såvitt jag vet. Jag kan inte leva med vetskapen om att det finns fel i det jag sysslat med. Ändå lär jag vara lyckligt omedveten om både det ena och det andra i allt jag skrivit!
    Lycka till!!

  15. Jag tänker så med. På sikt kommer det att bli bra med rätt uppläsare. Hade jag pendlat någonstans kunde det också varit ett bra läge. Ystad-Piteå. 😀
    Du har mer erfarenhet än mig. Det kan hända att jag kommer att fråga dig om
    saker. Jag tror inte att jag läst någon bok som varit helt felfri. Ett litet fel en bit in i boken blir nästan bara som en personlig hälsning från författaren om boken är läsvärd. Blir det för ofta försvinner charmen någonstans längs med vägen. Sedan skiljer det på fel och fel. I sin egen bok vill man inte ha något. Totalt charmlöst. 🙂 Jag märkte ett stort fel nyss i mitt manus. Det är mycket ovanligt att man får en konfirmationspresent på våren i sexan. Vissa saker kan hålla sig kvar länge trots att jag läst det hundratals gånger. Ordet var bara en bisak i handlingen. Därför svårare att upptäcka.
    Fel gör jag annars varje dag.
    Tack så mycket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s