”När börjar mitt sportlov?”

Det ska bli skönt att börja jobba på måndag.”
”Förresten vet du när jag har sportlov?”
”Brukar jag inte ha det i vecka åtta?”
”Vet du om de har ändrat vecka i år?”

De där och liknande frågor har Solveig slängt ur sig med glimten i ögat de sista tio dagarna.
Det har varit tuffa och intensiva dagar när jag tillsammans med min inhyrda redigerare dykt ner i varenda stavelse och tecken i mitt manus ”Mina fotsteg i ditt hjärta”.
Direkt efter en tidig frukost har vi startat vårt teamwork vid köksbordet. Alltid med samma mönster. Först har Solveig läst ett kapitel eller ett avsnitt högt där vi en sista gång har lyssnat på flytet i texten. Sedan nästa viktiga steg. Grovjobbet utan några genvägar. Mening för mening. Ord för ord. Stavelse för stavelse. Tecken för tecken. Stavfelen har varit få men det är så lätt att ett ” hamnar på fel ställe om en punkt, när någon säger något i texten. Eller så blir det ett mellanrum för mycket. Många efternamn har trollats bort liksom småord som inte behövs. Vissa av mina ”darlingsavsnitt” har fått stryka med. Psykiskt är det tufft att hela tiden hålla på att leta efter fel. Så långt ifrån världen när jag lät mig ledas med i handlingen tillsammans med Lena Sanders och Sebastian Rosander under många hundratals timmar. Då hade vi det mysigt tillsammans. Om inte ungdomarna var sura på varandra. Som författare var jag rättvis och lyssnade på alla personer. Nu tvingades jag tänka mekaniskt och kärlekslöst. Skapa en distans till känslor, spänning, skämt m.m. där mina fyrkantiga ögon istället vilade på varje viktig liten detalj.
Ni må tro att jag trånat efter att någon snäll person ska säga att jag skrivit något bra. Ibland har jag försökt fjäska med min redigerare som påminner starkt om min fru.
”Hittar du inget som är bra också? Som omväxling.”
”Sådant har jag inte tid med nu.”
Då brukar jag låta läppen falla lite så hon mjuknar i hörnen. Vädja med de bruna ögonen. Kan funka en kort stund.
”Du vet att jag tycker boken är bra. Mycket bättre än många andra böcker jag läst på sista tiden. Nu finslipar vi de sista detaljerna. Måste du förresten ha med den snuskiga kommentaren där?”
”Rör den inte! Det är en grabb som pratar…”
”Måste därför alla vi kvinnor läsa om vad ni gör…?”

Mitt grundmål har varit att vi skulle hinna fem kapitel om dagen. Samtidigt går det inte att stressa fram resultat. Vissa kapitel är betydligt längre än andra. Så fort vi tappade skärpa tog vi paus. Skillnaden var bara att Solveig menade paus med stort P. I mitt huvud malde fortfarande viktiga detaljer runt. Jag ville så gärna diskutera finesser och nya tankegångar. Istället blev jag förvisad en våning ner om jag inte var tyst om boktugg. Så om ni tycker att det doftar källare om mina inlägg så… 😉
Tjugonio kapitel har vi hunnit med. Resten av fintvättandet får vi göra på påsklovet. Sedan hoppas jag att det är rätt väder redan i april för att kunna skapa framsidan och att Jennifer köpt systemkameran hon sparar till. Helst ska hon ha lärt sig alla finesser också.

Vi har gjort annat också. Varit på kurs. Gått promenader. Sett filmer. Fikat på stan. Skjutsat döttrar som varit omkring lite överallt i södra Sverige. En dag körde vi Lizette och en kompis till ett Spa som heter Örums Nygård och ligger på Österlen. Eftersom det inte var någon idé att åka hem under tiden de låg och gottade sig i det 32-gradiga vattnet åkte jag och Solveig till Olof Viktors och fikade under tiden. Jag smög med laptopen i en väska. Lovade att vi bara skulle titta på ett kapitel om det INTE var fullsatt på det populära fiket. Jag vann. Efter smaskigt ätbart vid ett tvåmansbord blev det ett arbetspass där vi glömde tid och rum. För att sträcka på benen en stund gick vi en promenad på Löderups kyrkogård i solsken. Kyrkan var öppen och hade en fantastiskt fin altartavla, som var målad så att den fick 3D effekt. Motivet var där Jesus satt med Judas vid nattvardsbordet. En av de finaste tavlor jag har sett i en kyrka. Otroligt välgjord.

Denna vecka får jag jobba ensam med extra finjusteringar. Datorn har varit elak när jag bytt teckensnitt. När jag ändrat något de sista veckorna har den tydligen valt att ändå skriva det gamla teckensnittet när det gäller tecknet ”. Jag måste även förtydliga tidsförflyttningar fram och tillbaka i handlingen med hjälp av en rad här och där på några ställen, så ingen läsare får onödiga problem. Själv kan jag snart hela romanen utantill. Festligt när Solveig skrollade ner och jag i huvudet visste exakt vad som stod i nästa mening.

Där fick ni veta lite om vad som hänt under tiden som min blogg visade söta bilder istället för text. På Påsklovet har jag i skrivande stund inte bestämt mig för om jag ska visa sovande bilder på Lizette, för att vara rättvis, eller bilder där jag sover. I så fall kunde ni läsare rösta fram det fulaste kortet… 🙂

Idag är det dagen före dagen före dagen före våren…eller vad säger ni i norr? 😉

Annonser

24 thoughts on “”När börjar mitt sportlov?”

  1. Stackars Solveig som måste vänta ett helt år på nästa sportlov! Å andra sidan har hon ju ett helt år på sig att bestämma sig för vad DU skall göra då. Tur att ni hann vara lite lediga också, det är tvunget att skingra arbetstankarna då och då. Ser verkligen fram emot din bok, du kanske skall ha releaseparty hos oss? För att bo i mellansverige så kan jag inte riktigt förstå allt tjat om att det är vårvärme. Minus 10 nu på morgonen men det blir väl varmare under dagen, igår max plus 3. Vi får nog vänta tills den 20 mars men det gör inget. Det är härligt att längta!

    • Hjälp! Ge henne nu inga dumma idéer. 🙂
      Jag följer almanackan. I skolan lärde jag mig att våren bestod av mars, april och maj.
      Du har en poäng där. Det är både härligt och nyttigt att längta. Solveig längtar till sportlovet. Det blir en lång och mysig längtan för henne. 😉

  2. Ska bli spännande att läsa din, förlåt, er bok. Blir så avundsjuk när du beskriver hur ni åker runt där nere på Österlen. Det låter som ni har ett väldigt bra liv.

  3. Åh, jag blir så peppad och inspirerad! Tack Bosse! Det behövde jag verkligen, har känt mig så less och skrivtom på sista tiden. Och återigen vill jag säga att jag verkligen ser fram emot att läsa din bok!

    • Jag börjar också känna mig inspirerad för att starta upp ett nytt skrivprojekt snart. Men det är nyttigt att gå igenom alla faser i ett projekt. Blir bara så trött i ögonen av att glo på varenda stavelse och tecken.
      Din blogg känns aldrig skrivtom. Den är en njutelse av rang. 🙂

  4. Så otroligt spännande,vännen! Jag kan knappt bärga mig, vill läsa boken NU. Och alla de snuskiga delarna också!;-)) Önskar dig all lycka och framgång på vägen mot drömmålet. Och även om avund är en hemsk egenskap måste jag tillstå att jag känner ett litet sting av det. Jag vill också! skriker hela mitt inre. Bloggandet har gjort att jag så väldigt gärna vill få ut mina texter till flera. Inte i en så avancerad form som du nu satsar på, men i kåseriform, små korta kåserier, kanske i en ”tanttidning”, en liten landsortstidning… Överväger seriöst att våga mig på ett litet utskick. Så plötsligt får jag en näve mitt i nyllet av Jante och tänker att ”alla andra är mycket bättre än jag, tänk bara på alla mina bloggvänner, Bosse,Vida, Lotta, Pia…de som verkligen kan skriva! Har du några bra tips eller ideer? Sköt om dig och försvinn inte helt ibland tempus och skiljetecken!:-)

    • Tack! Vet du vad det bästa med din önskan är? Du KAN och du är DUKTIG. Jag förstår att du vill ha ut dina utmärkta blogginlägg till fler. Det ödet är de värda. Du har inget att förlora på att pröva med att skicka iväg dem. Det handlar om att få in en fot någonstans. Personligen ser jag dig som bättre än så. Blir nyfiken på hur du skulle vara i en längre historia. Min fantasi går till en kryddad historia som har en hel del med vad som händer i luften att göra. 🙂 Jag gissar på att du har ensam ”dötid” på hotell till ditt förfogande.

    • Tack snälla du! Du vet vilket slit som ligger bakom en bok. Egentligen borde varje bok kosta flera tusen kronor att köpa om man skulle räkna arbetstimmarna.
      Jag ska krama S lite extra när hon kommer hem idag. Samtidigt skickar jag med en Bansekram till dig.

  5. Spännande läsning om att skriva och redigera en bok… så bra att ni kan hjälpas åt 🙂 Vill absolut läsa din bok när den blir klar och kommer ut – är säker på att den blir läsvärd.

    • Det har verkligen varit många inre resor och arbetsmoment sedan jag fick idén till detta manus. Jag älskade verkligen att leva mig in i handlingen även om det gick ut över nattsömnen när jag smög upp ur sängen. Personerna blev verkliga och som nära vänner. Min dröm är att många ska uppleva boken som läsvärd. Tack för din kommentar!

  6. Vad flitiga ni är! Tycker att ni är jätteduktiga som jobbar så ordentligt med texten.
    Själv blir jag fort ”hemmablind” och ser inte mina TYDLIGA textmissar.. för min hjärna FATTAR ju vad/hur det ska se ut. (så tråkigt bara att inte alla andra fattar.. 🙂
    Det lät mysigt med fika, promenad och kyrkobesök.

    Men Bosse.. du funderar över vad påsklovstemat ska va..
    Kan inte dina läsare få önska teman på foton?
    Kanske från semestrar.. högtider.. byggnader… maträtter..
    Eller.. varför inte.. Svar på ”läsarens Bosse-fråga”, dvs i god tid får dina läsare ställa frågor till dej, t ex om ditt skrivande eller nåt annat, som du sedan kan besvara.
    Då skulle en fråga kunna bli 1 dags inlägg (text/bild/musikklipp).

    • Man måste ha tillgång till duktiga och ärliga redigerare för att få ner antalet missar och onödiga passager. Jag är övertygad om att alla skribenter blir hemmablinda, mer eller mindre, även om inte alla erkänner det.
      Vilka förslag du kommer med. Kan du inte testa först på din blogg och sedan berätta hur det gick? 🙂
      Igår kom jag på vad jag ska göra på min blogg till Påsk. Jag hoppas att bloggbesökarna uppskattar tävlingen. Det blir även denna gång svårt att välja ut…

  7. Jag börjar också bli sugen på resultatet. Samtidigt skulle jag gissa på att det kommer att bli nervöst när det är försent att ändra på något. Vill inte upptäcka ett fel på första textsidan.

    Du bor i fel ände på landet Marianne. Här ligger våren i startgroparna och jag längtar jättemycket…

  8. Tänk vad mycket jobb det ligger bakom en bok! Känns som ni fick mycket gjort de senaste dagarna iallafall 🙂 Vilken känsla det måste vara att stå med sin egen färdigtryckta bok i händerna sedan, wow! Ska bli så kul att få läsa den sen 🙂

    • Det har varit en rolig och spännande resa. En riktigt lång resa. Även tur att jag inte räknat arbetstimmarna. En del av dem har jag gjort i sängen när jag borde sovit. Det är ofta då de bästa tankarna och idéerna ploppar upp. För att inte glömma bort dem var jag tvungen att smyga upp och få ner dem på något skriftligt sätt.
      Jag gissar på att det kommer att kännas overkligt och kanske lite tomt. 🙂

    • Det är inte dumt att ha möjlighet och tillgång på så nära håll. Det blir ärligt, rakt utan krusiduller och ekonomiskt givande. 🙂 Samtidigt är det tur att jag är född med tålamod när det gäller att vänta. Just nu väntar jag på möjligheten att ta en bra framsidebild. Behövs en annan årstid till det och rätt väder.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s