Visst var det Hjo som var staden. För er som inte hade en aning fanns det en chans att luska reda på svaret i min korta text: Orsaken till att jag la in tävlingen klockan TRE är att antalet bokstäver i denna mysiga stad vid Vättern är endast tre. Kanske var det så Kerstin tog det. Annars har jag en bloggbesökare som besöker mig ibland, som bor i staden.
I detta vackra kulturminneshus som någon docent eller läkare hade ägt förr bodde vi på nittiotalet. De hade gjort om huset till sex lägenheter. Jag hade gärna bott i vindsvåningen. Där bodde ett trevligt par som vi umgicks med. Kvinnan var syster till en bror som spelade i gruppen Freda´. Hennes man var en glad norrman som skapade musik.
En Pingstafton när vi promenerade utanför en konsthandlare såg vi i fönstret skickligt målade tavlor över några av alla supercharmiga trähus i staden som vann Europapris för sin bebyggelse, under tiden vi bodde där. Vi klev in och frågade om hur vi kunde få kontakt med den kvinnliga konstnären. Eftersom vi snart skulle flytta söder ut ville vi ha ett minne med oss. Rejält förvånade blev vi när det visade sig att hon befann sig bakom draperiet i butiken just då. Med hjälp av några diabilder som hon fick låna av oss skapade hon tavlan. Därefter inledde vi en ny hobby, eller hussamling. Därför har vi tavlor uppsatta på alla våra gemensamma hem. Hur många? Den frågan ser jag redan i ett kommentarfält. 🙂 Jag passar. Lite privatliv vill jag ha kvar. 😉
Ha en trevlig onsdag.
Bloggäventyr med Bosse Lidén 