Bassäng i källaren

Ni som läste inlägget https://bosseliden.wordpress.com/2013/04/26/det-kan-bara-inte-handa-pa-riktigt/ tror kanske att detta bara kan hända en gång i samma familj…

Vi var på jakt efter en stor villa för några år sedan. Åtskilliga mäklare längs med västkusten kontaktades. Denna yrkeskår har en sådan fantasi, att Astrid Lindgren skulle ha kunnat få konkurrens i utlåningsstatistiken, om de istället använt sin fantasi till att skriva skönlitteratur. Vid ett tillfälle var det en gammal skola med lummig tomt. Vi parkerade bilen och skapade oss det viktiga första intrycket. Det var en fin vårdag och vi var klädda därefter. När vi kom till källaren insåg vi att vi hade behövt gummistövlar. Tvättmaskinen och tumlaren stod uppallade provisoriskt på träbitar. Golvytan var täckt av fem centimeter vatten. ”Dagens mäklare” blev stum och hans fantasi flöt iväg som en barkbåt i en bäck med vårström. Resten av boningshuset hade åtskilliga andra brister.
”Det här blir inte lättsålt”, sa jag ärligt när vi tog adjö.
”Nej, det har du nog rätt i”, höll han uppgivet med om.
Vi har skojat om episoden och om många andra visningar genom åren. Med distans till händelserna är det lustigt och även lärorikt.

Nu var det motsatt läge. Vi var själva säljare till ett stort gammalt hus. Spekulanterna stod inte i kö, men om tio minuter skulle två intresserade grabbar komma hit. Den ena hade varit här för några dagar sedan. Nu hade han ringt och undrat om han och hans vän kunde komma på studs. Som väl var hade vi storstädat dagen innan.
Jag och Solveig stod i bottenvåningen och hade allt under kontroll. Trodde vi. Solveig hade även sopat och gjort fint nere i vår källare på etthundrasextio kvadratmeter kvällen innan. På kvinnors vis ville hon nu lägga en sista hand över verket.
”Jag går ner och sätter upp källardörren och släpper in frisk luft.”
Jag njöt av att slippa stressa som i förra veckan när vår mäklare ringde och ville ha dit ett Stockholmspar på momangen, som skulle vidare med ett flygplan strax efteråt. För många sådana samtal kan skapa elaka magsår. Nu tittade jag ut genom fönstret och undrade vilken bil som skulle blinka höger mot vår parkering. Sikten skymdes plötsligt av Solveig som med en vild blick i ögonen stod och gestikulerade med hela överkroppen.
”Det är översvämning i källaren. Det är vatten över trösklarna. Ring återbud!”
Det sistnämnda var orimligt. Ingen skulle svara på hemtelefonen. Möjligtvis i mobilen på den bil som just nu körde in på vår parkering.
Äntligen fick vi användning för den pump vi köpt för att ha utifall det blev skyfall någon gång. Grabbarna var hur coola som helst. De stövlade in utan stövlar och letade istället efter möjligheter i källarrummen.
Orsaken till fadäsen var Solveigs städiver kvällen innan. Hon hade lyft på flottören och gjort rent i den stora golvbrunnen. Sedan hade inte apparaten kommit på rätt plats. Tur att det inte var ösregn under natten. Tänk om det varit den fisförnäma dam som varit spekulant dagen innan. Hon som hade spankulerat omkring på parkeringen i minkpäls, högklackat och otåligt väntat på mäklaren. Mäklaren hade bett oss att hålla oss ur vägen under visningen. Som vanligt hade vi fått samtalet utan marginal. Efter en fransk snabbstädning räknade vi in barn och hund och låste dörren. Vi tog bakvägen till vår gamla Saab 9000 för en timmes färd i ösregn, höstblåst och utan resmål. En minut tidigare hade mäklaren ringt upp igen och meddelat att han var sen. Solveig rullade ner bilrutan och skulle berätta det för fina damen.
”Hej. Hemskt väder idag.”
Damen tittade på Solveig som om hon var något katten släpat in på den stora parkeringen. Sedan satte hon näsan i vädret.
”Hurså!”
”Frun kanske väntar på en mäklare.”
”Jag går bara omkring lite här”, sa hon högtravande och blängde på vår smutsiga bil.
”Vi är ägare till huset och mäklaren är försenad”, upplyste Solveig innan vi rullade iväg.
Det hade varit en syn för ögat att se denna dam ta sig en titt på bassängen i källaren. Hon var visst konstnär och kunde ha använt vattenfärg i dessa nedre regioner. 🙂

Det blev grabbarna som skrev på kontraktet. De hade vilda planer för fastigheten. Länge undrade vi om de tänkte göra om källaren till ett spa med bassäng. De var själva definitivt inga personer som bara flöt omkring. Flera projekt startades upp i vårt hus långt innan vi flyttat därifrån. Men det är en helt annan story.

Annonser

33 thoughts on “Bassäng i källaren

  1. Godmorgon! Det där med att sälja hus kan få vem som helst att få magsår eller ibland sätta kaffet i fel hals, när vi sålde vår hästgård ville mäklaren att vi skulle vara med på visningarna och nog fick man träffa många märkliga spekulanter, undrar om de vi köpte vårt gathus av tyckte att vi oxå var lite knepiga. Det får vi aldrig veta och tur är kanske det . Fin fin måndag till dig

    • De tyckte säkert att ni var perfekta köpare som skulle ta hand om gathuset på bästa möjliga sätt. 🙂
      Solen lyser. Önskar dig en jättefin måndag. Denna vecka ska vi få nya garageportar. Ska bli lyxigt med fjärrstyrda och att vara säker på att komma in.

  2. Haha! Vad heter det? Lagen om all jäklighet… 🙂 Det är så himla typiskt att något sådant händer just då också.. Kan tro att Solveigs hjärta bankade ordentligt, när hon fick syn på källaren! Fint att huset köptes av vettiga människor och inte av en snorkig dam… Tusen, tusen tack för fina ord! Om du bara visste hur glaad jag blir!

    Kraam
    Petronella

    • Vi var riktigt tacksamma för att det blev just de köparna. Men varför händer sådana saker just vid dumma tillfällen?
      Du är värd allt beröm för ditt skrivande och bloggande. Glöm bara inte bort att försöka hinna med att snickra ihop en barnbok. Fast jag är ett stort barn kommer jag att köpa den.
      Kram Bosse

  3. Haha! Det var kanske inte så kul just då, men med lite distans så… Kan tänka mig att man träffar på många olika slags människor vid husförsäljning. Härligt med folk som har lite ideér och ser möjligheter i allt. Ha det gott.

    • Om det går bra i slutändan är nästan allt kul. Det ska dock erkännas att det var en hel del besvikelser när saker inte stämde, när vi åkt långt för att se på intressanta objekt. Jag tror att ärlighet inte är så dumt om man refleketerar över alternativen.
      Jag gillar också människor som inte ser hinder hela tiden.
      Ha en fin vecka. Hoppas att halsen är bra.

  4. Jag sitter och ler och skrattar högt. Vilket fint kåseri. Behövs efter en hård dag på jobbet, där jag lätt kunde hålla mig för skratt. Tack!

    • En av mina planer är att skriva en humoristisk bok där huvudpersonen är just en mäklare. Jag har samlat på mig en del úppslag genom åren. Nu är det inte längre bara ord som förvrider sanningen utan lika mycket de moderna vidvinkelkamerorna som kan förvandla ett litet kök till en stor skolmatsal. Har man då åkt flera mil till en visning hoppar man inte jämfota av glädje när man inser att man får turas om att befinna sig i köket. Snälla! Kan inte jag få äta idag? 🙂

  5. Det gäller att ha flyt. 🙂 Vad fint att grabbarna såg potentialen i huset.
    Hoppas att du haft det bra under uppehållet. Att inte bokstäverna flyter ihop framför ögonen.

    • Där fick du till det. 🙂
      Arbetsuppgiften var roligare den här gången när jag både fick färglägga och hålla i en riktig bok. När jag får inlagan och omslaget nästa gång är det dags att skicka iväg det till tryckning.
      Hoppas att det är bra med dig.

    • Tack! Kunde du inte tänkt på det lite tidigare? 😉 Livet är orättvist. Petronella fick din biljett. 🙂 Nu toppar du dina härliga Frankrikebilder med C Monet-trädgården. Måste ha varit helt fantastiskt. Vår yngsta dotter kom förbi. Visst, hon tyckte blommorna var fina, men blev mer intresserad av en av era söner som hade en Ulrik Munther-keps.
      Är det ni eller jag som ska skicka efter papperna? 😀

  6. Vilken tur att det gick vägen ändå! Om det är ett hantverk att skriva kåserier, så behärskar du det verkligen – härligt om det, som idag, är grått utanför fönstren. Personligen tror jag inte att det bara är ett hantverk, undrar hur du bär dig åt.. egentligen? Det är inte lätt att roa.
    Kuriosa: I min trakt var en bassäng i källaren en fördel, när ett visst hus var till salu. Det visade sig vara en kallkälla, som huset hade byggts över – på den tiden innan de hade kommunalt vatten på landsbygden.
    Apropå minkpäls törs väl inte många gå omkring i minkpäls numera, efter alla djurrättsaktioner.. knappast ens en fisförnäm konstnär?
    Från det ena till det andra: Det måste vara härligt att ha sin egen bok att vänta på i postlådan! Ha de’!

    • När bitarna äntligen kommer på plats kan man le åt mycket. Vi har fått kämpa väldigt hårt i många lägen. Livet kan vara riktigt tufft när det sätter sig på tvären.
      Blir glad av att du gillar mina kåserier. 🙂
      Vi gjorde alltså fel? Skulle köpt huset som låg i vackra Ugglarp nära mitt älskade hav. Det var säkert en kallkälla. Nu när jag tänker efter frös jag. Jag som trodde det berodde av obehag. Där ser man. 🙂 Grannarna hade säkert haft åsikter om det rullat in turistbussar varje dag i ex maj. Den biten blev verkligen bra när jag och min mamma ÄNTLIGEN hittade rätt ställe mitt i den ökända skånska dimman.
      Du har rätt. Jag har hängt in min minkpäls längst in i garderoben. 😉
      Nu skrämde du mig allt. Jag som uppfattat vår postlåda som den största och djupaste vi någonsin haft. Dessutom går den att låsa. Jag vet inte om jag ”pallar” med detta… tänk om de trycker ner x antal böcker… den dagen den sorgen. Hoppas att det är en solig dag. 2027. 😀

      • Ja, livets hårda skola finns på riktigt. Är det så nära nu? X antal låter ju underbart! Sätt ut en pall eller nåt annat stadigt bredvid den låsbara, gör några knäböjningar och håll dig beredd, för snart dimper väl paketet ner..
        En bok får lätt plats i vår gamla lådda, skönt. Va? Det där var inte lol, 2027, klarar nog inte bläddrandet då..

  7. Skulle inte blivit ett dugg förvånad om du hade slängt av dig kläderna och hoppat i. När de intresserade såg dig skulle du lugnt fråga: Har inte mäklaren berättat att vi har pool i källaren?

    Den där franska städningen vill jag gärna höra mera om! Är det när man säger Oui Oui Oui hela tiden medan man slänger in stöket i en lämplig garderob?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s