Färgen har stor betydelse

Jag har längtat efter grönt i flera månader. Varför blir jag inte nöjd då?

I fredags åkte jag och Solveig iväg på eftermiddagen. Vi tänkte kombinera olika ärenden. Jennifers systemkamera fick följa med på utflykten. Jag hade ett huvudmål. Måste hitta den plats som vi av en slump råkade på förra året i maj. Där jag tog några magiska rapsfältbilder med vår gamla digitalkamera. En av dem är denna vårmånad omslagsbild på almanackan i köket. Ett böljande gult hav på flera kullar med en spännande omgivning. Blå himmel med vita tussar.

Under fredagens bilresa såg vi flera rapsfält längs med vägen. Där det gick stannade jag till och klev ur. Fotade från olika vinklar. Zoomade in. Kröp in på det gula. Kunde  inte riktigt koppla av till hundra procent när jag vände blicken uppåt. Det fanns moln på himlen och solen försvann med jämna mellanrum. Jag var rädd för att den skulle sluta att komma fram helt. Då skulle jag inte nå max på bilderna när vi nådde mitt huvudmål.
Måste skryta med att jag kan vara riktigt duktig på att hitta platser som jag bara besökt en gång i mitt liv.
”Kommer du verkligen att hitta dit?” frågade Solveig.
”Jag kommer att hitta. Om allt stämmer finns en vit tjusig kyrka till höger bakom dungen. På andra sidan vägen en väderkvarn. Jaaaa. Där är den skarpa kurvan.”
”Vad duktig du är på att hitta. Jag kommer inte ens ihåg vad orten hette”, sa Solveig.
Kammen växte på mig. Självförtroendet började rinna över. Alltid en farlig kombination hos Bo Lidén. 🙂
”Till höger därborta låg ett slitet gammalt hus med en skräpig gårdsplan. Gör inget. Det bästa är att det går att ställa bilen utan att vara en trafikfara. Vilka häftiga bilder det kommer att bli. Där är huset med svalor på fasaden…men… detta är inte sant. Driver någon med mig?”
”Du gjorde allt rätt men glömde att ta med en viktig sak i planeringen”, sa min kloka fru som växt upp på landet.  ”I år tycks de inte satsa på raps. Det är nog havre i år. Man måste oftast variera mellan säsongerna för att…”
Den sista informationen kunde jag varit utan, tänkte jag tyst som den stadsgrabb jag alltid varit, när jag med en rynka i pannan betraktade det gröna fältet.

Det hjälper inte att tjura. Vi fick en fin eftermiddag på tu man hand ändå. Blommor i alla färger och former och gott utomhusfika väntade bara någon mil bort. Hade inte Jennifer sovit sin skönhetssömn skulle jag kunnat tanka över bilder. Det får bli en annan dag. För idag… nä det kan inte vara sant… det regnar ute och är genomgrått. Vi som planerat och förberett en heldagsutflykt på Österlen denna Mors dag. Ofta blir inte livet som man tänkt sig. Ska vi göra som när barnen var små och en utflykt blev inställd? Då la vi ut filten i något rum och lät barnen duka fram. Minns att vi aldrig var fyra på dessa speciella utflykter. Både på filten och strax utanför satt mängder av nallar och andra djur och deltog i festligheten. Tjejerna var så duktiga på att ställa om och göra om motgångar till något ännu bättre. Nu tror jag inte ens att det är lönt att jag kommer med idén…

Annonser

25 thoughts on “Färgen har stor betydelse

  1. Ler för mig själv… för visst är det väl typiskt? Man bestämmer sig för att återuppleva något speciellt och så blir det bara pannkaka av alltihop. Nu fick ni ju en fin utflykt med fika ändå, så då är det bara att försöka vara belåten med tillvaron.
    Minns också de där inomhusutflykterna med barnen… sköna minnen 🙂
    Ha en bra dag!
    Förresten… nytt hus finns på plats.

    • Det gäller alltid att ha en reservplan nerpackad i korgen eller i bakfickan. Ändå kan man bli besviken som ett litet barn när allt man lagt ner tid på inte blir som man vill. Vädret styr vi inte över. Bra på många sätt och vis.
      Barn är härliga. Jag är glad för att jag har skrivit ner många ljusa minnen från våra tjejers barndom i mina dagböcker.
      Inte vilken liten ”sommarstuga” som helst som du bjöd på denna gång. 😉

  2. Helt rätt! Färgen har betydelse. Liksom doften.
    Doften av raps i full blom.

    Jag var bortskämd när jag bodde i Skåne med rapsfält bakom varje knut (nåja), kände till det och det och det och det…
    Här norr om Hallandsåsen tycks de inte alls finnas lika frekvent.
    Men jag bara måste lukta på rapsen, annars blir det inte sommar.

    Så var finns närmaste rapsfält då? Ah! Okej! Där!
    Men himla backigt cykla den vägen, och sen förbi. Runt om och längs ån. Åled. Sperlingsholm. Vackert som synden. Solen skiner. Himlen är blå. Vill….

    Klarar jag den rundan tro? Blir väl i runda slängar 2 mil.
    Med fibrokroppen.
    Och alla backarna.
    Och om det nu är raps på det där fältet i år. 😉

    Kan förstås vända halvvägs…
    😉

    • Då vet du att det finns mer än en rapssort. Norr om Hallandsåsen låter som mina gamla hemkvarter. Det var alltså du som la rarbarber på solen igår. 🙂 Sperlingsholm. Där har jag cyklat många gånger. Alltid lika spännande att se om den trasiga bron skulle hålla eller ej. Sådant gillade vi grabbar som brann för äventyr. Såg på en bild, faktiskt igår på FB, vi som är från Halmstad… heter gruppen som jag kom med i av en konstig slump, att nu fanns det en fin bro.
      Hoppas du både gjorde och klarade rundan. Att du i så fall såg gult där det skulle vara gult och grönt där det är snyggare med grönt. Det är superviktigt att ha med en smaskig fikakorg. Då får man nya krafter. Eller så sover man en stund på rygg på en filt.
      Trist med en fibrokropp.

      • Nej det började ösregna här också framåt eftermiddagen Bra filmväder.
        Men jag hann ut en runda på förmiddagen. Dock inte hela vägen om Sperlingsholm. Kände det var olämpligt efter lördagens promenader och trädgårdsmästeri, och det var tur jag höll mig på samma sida om ån hela tiden.
        Det enda gula där, var maskrosor. Men mycket grönt.
        Får jag bara en stund över här så ska jag gå igenom bilderna jag tog och lägga in några på min blogg.
        Men det är ju måndag och fullt upp med DetDagliga. Snart lunch dock 😀 så jag kan ägna en stund åt det som hänt på datorn sedan i morse

  3. Önskar er alla en riktigt fin Mors Dag även om vädret är trist hos er. Här lyser solen så guldgul och grann – nästan som rapsfälten!! Vinden den är yster idag. Jag är i ”viloläge” om jag än står upprätt. Alltså, känner lugnet. Varma kramar

  4. Å vad du skriver bra. Jag sitter o läser o lever med i letande efter den perfekta rapsåkern, besvikelsen, skönheten på Österlen, o härligt Mors Dags fika med alla nallar. Du kan hälsa Solveig att i Örebro är det sol o klarblå himmel idag!

  5. Jag förstår precis. Så besviken man blir. Samma känsla för mig när jag förra våren återvände till vattenmelonfältet, och upptäckte att inget annat än ogräs växte där. Stöld av vattenmelon som jag hade sett fram emot i ett år blev det ingenting med. Ska återvända till fältet i sommar, så får vi se…

  6. Det stämmer nog att man ska inte skjuta upp nåt till morgondagen. Men tänk vilket lokalsinne du har! Jag är mäkta imponerad. Jag kan vimsa bort mig i minsta lilla håla. Kramo

  7. Snyggt jobbat att komma ihåg ett sådant ställe… mindre snyggt av den stygge bonden att ändra grödan 😉 Men jag hoppas du delar med dig av de bilderna du knäppte på vägen dit 🙂

  8. Vilka opålitliga bönder ni har där nere i era trakter! 🙂
    Här gillar fortfarande killarna picknick på golvet, jag tror dock inte Äldste skulle tillstå det offentligt. Av någon anledning helst under köksbordet.

    • Ja. Visst är dem. Hoppas att dina är mer pålitliga. 😉
      Det är numera en stor skillnad mellan de två olika tillstånden. Utåt sett vill man inte erkänna för vem som helst i ex. skolan om vad som helst. Jag minns själv hur känsligt det kunde vara.
      Under köksbordet är ett riktigt bra val. Då behöver inte smulorna få ont i huvudet. 🙂

  9. Ja livet blir enklare om man följer.. det som är.. så gott det går!!!
    En sommareftermiddag gick jag och en arb.kamrat en långpromenad efter sjön.. vi såg de mörka molnen.. men brydde oss inte.. men..
    så kom åska och skyfall och vi skyndade oss in på ett dagisområde och tog skydd i en sån där ”öppen lekstuga” (dvs inga dörrar el fönster).. där satt vi och delade på en påse Ahlgrens bilar och hade rätt mysigt. 🙂

  10. Fräckt var ordet. Nu när du var så duktig och hittade tillbaka och allt. Men jag har hört att bönderna blir allt fräckare och fräckare. Sen vi gick med i EU tror jag. Den rapsgula färgen är nog inte godkänd.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s