Liv och död

Jag gillar att göra olika sorters roadtrips. Efter en smaskig fika i närheten styrde vi vidare mot Löderups kyrka. En vacker kyrka där de äldsta delarna, långhuset och det breda västtornet härstammar från 1100-talet.
Löderups kyrka

Inte riktigt lika gammalt träd på kyrkogården, men säkert med många år ”på stammen”.

Löderuptvå

Ett långt människoliv som var fyllt av vad?

Löderuptre

Två korta människoliv som lämnade två långlivade föräldrar alltför tidigt. Allt sedan jag precis lärt mig läsa har jag tyckt om att gå fridfullt på en kyrkogård och läsa på gravstenar. Förr tillsammans med mina föräldrar då jag ställde en massa frågor. Som vuxen tycker jag att det är rogivande och får mig att vända mina tankar inåt. Berikar min själ. En del får säkert ont av det och blir dystra till sinnet. Själv drabbas jag mest av en  tacksamhet över livet. Ger mig andlig energi.

Löderupfyra

Denna altartavla fick oss att återvända. Denna gång med kamera. Jag skrev på sportlovet om att vi av en slump hamnade i denna kyrka när vi väntade på att Lizette skulle bli klar med sitt lantliga spa. Den gången halkade vi på flera isfläckar utanför kyrkan. Det var svårt att ta sig fram.
Det går inte att få fram storheten med min gamla digitalkamera. Man måste se mästerverket i verkligheten. Otroligt skickligt målad. Konstnären hette Carl Bloch. En dansk välutbildad målare som levde mellan 1834-1890. Han gjorde många kända verk inom olika områden. ”Christus consolator” heter altartavlan som han gjorde 1875 som sedan kopierats på flera håll.

Löderupfem

Jag är även svag för gammal svensk stavning. Framför allt när jag läser äldre poesi. Finns det någon mer än jag som gillar det?
Löderupsex

Jag är svag för Solveig och rapsfält också. Tur att jag skrev det i rätt ordning. 🙂

Löderupsju

Vi passade på att gå över till andra sidan också, till den nya kyrkogården. Nästa vår är det ”rosa havet” på rätt plats igen. Allt har sin tid.
DSCN86200021

Allt leva också. Fin dikt av en av Sveriges stora skalder.

Löderupnio

Livet består också av gläntor. Är man bara nyfiken och vaken så kan man hitta dem precis var som helst. Även på en kyrkogård.

Löderuptio

Ännu en av många saker jag är svag för. Staket. Snygga staket menar jag. Utan taggtrådar. Det svarta i kombination med det gula tilltalar mig. Hade det varit en blå himmel hade det varit pricken över i:et. Man kan inte få allt.

Löderupelva

”Himlen har landat
på ett grässtrå,
därför darrar det.”
Bo Setterlind

OBS! Om du vill lämna någon kommentar EFTER det att du läst ”Mina fotsteg i ditt hjärta” så var snäll och gör det genom att trycka på fliken SolBo Förlag längst till höger under Gotlandsbilden/Headern. Avslöja helst inga viktiga detaljer för dem som ännu inte läst boken. Vill du hellre skriva något privat går det bra till mejladressen som står på samma ställe.
Ska du köpa boken glöm inte att läsa instruktionerna under fliken: Köp boken. Försök få dit för- eller efternamn på bankens snåla utrymme, 12 tecken, där det står meddelande till mottagaren. Det är viktigt för oss så att vi kan pussla ihop pengarna med rätt adressuppgifter och slipper gissa.

Under sommaren kommer jag att lägga in inlägg som jag gjort tidigare. Dock inte varje dag. Om det händer något roligt som har ett samband med min debutroman kommer jag givetvis att lägga in det. Annars blir det samma mix av saker som tidigare. Kåserier, funderingar, bilder på Skånes smultronställen, månadens boktips, tävlingar och andra lite halvgalna saker som jag kommer på. Naturligtvis kommer jag med intresse att följa alla mina favoritbloggar. Ni blir fler och fler till antalet.
Jag önskar er alla läsare av denna blogg en skön sommar. Var rädda om er. Bry er om varandra. Njut av livet så gott det går. Ta varje dag som en gåva. Kram Bosse.

Annonser

45 thoughts on “Liv och död

  1. Livet består sannerligen av gläntor. Så fint beskrivet. Lånar säkert det uttrycket någon gång framöver. Vi hoppas finna många av de gläntorna de närmaste dagarna:-) Varma hälsningar från en färja mellan Nynäshamn och äventyret!

    • Låna du på. Jag är övertygad om att ni kommer att hitta många gläntor de närmaste dagarna. Ibland är det inte de där självklara som är de bästa. Där alla lämnat sina fotspår. Egna frizoner kan överglänsa den stora massans paradplatser. Jag älskar den där ön och ska bo minst ett år där någon gång i framtiden. Gärna skriva en roman under tiden. Njut på grabben.

  2. Har alltid känt ro när jag går på en kyrkogård. När ungarna var små och sov i sin vagn (tvillingvagn, fast de är inte tvillingar utan det skiljer 19 mån på dem) gick jag ofta till kyrkogården här i byn och ibland satte jag mig och tyckte det var så skönt att bara vara. Just då, i den stunden. Tankade liksom energi för en smått kaosartad eftermiddag som det ju ofta är med så små barn, speciellt när det är fler än en.
    Fina bilder, älskar rapsfälten. Gammeldags järnstaket är fina. Gillar också gammalsvenska, läser dock inte mycket poesi. Ha en finfin måndag! Kram!

    • Så där brukar jag också känna det. Bara vara. Lika lovely är det att gå in i en tom kyrka. Gärna när man kommer från ett riktigt sorl i en storstad. Vila öronen. Stänga av världen utanför en stund.
      De där gammeldags järnstaketen är läckra. 🙂
      19 månader. Där slår du oss. Tufft en viss tid. Sedan är det mest fördelar och lite syskontjafs mellan varven. 🙂
      Det var en fin måndag tills jag satt på balkongen och bet av en bit tand vid fikat. Nu gör det ont sedan blir det dyrt. Om de svarar någon gång. Eller ringer upp som de lovar på det inspelade bandet. 😦
      Kram

  3. Sååå underbart vackert och Carl Bloch var en enastående målare som skapade mästerverk med sin målande hand. Han har bl a gjort 23 altartavlor i Hilleröd kyrka i Danmark. Otroligt imponerande. Jag är också en kyrkogårdsvandrare. Det skapar eftertanke, tacksamhet och frid i mig.
    Ha en fin fortsatt dag
    Emma

    • Carl Bloch verkar ligga bakom många vackra och humoristiska skildringar. Det gick bra för bröderna Bloch. En blev kirurg och en framstående dramatiker. Visst är det vilsamt på många sätt att ta sig tid till att kyrkogårdsvandra.
      Kram

  4. Du får till dem så fint, orden. Det är nått speciellt att stiga in i en kyrka eller på en kyrkogård lugnet infinner sig, slå sig ned en stund begrunda livet och vad det fört med sig. Ha en fortsatt härlig måndag

  5. Vackra bilder. ♥ Du, Bosse! Boken har nu kommit! Tackar, bockar, bugar och niger om vartannat. Dina ord du skrev i den till mig gjorde mig lyckligt rörd. Kram till dig och Solveig

  6. Det är vackert med gammal stavning och gärna skrivet med snirklig gammaldags stil. Tänk om vi i vardagslag tog in lite ”gammaldags” ord i vårt tal, då kanske det blev lika populärt som alla amerikanska uttryck som vandrar runt. Håller med dig om att det är väldigt rofyllt att gå på en kyrkogård. Ha det bra.

  7. Stämningsfullt och vackert. Älskar också kyrkor och att gå runt på kyrkogårdar… att läsa på de gamla gravstenarna och fundera över hur de levde sina liv, då för länge sedan..
    Fina bilder av dig och kloka ord av Pär Lagerkvist.
    Ha det gott!
    Kram

  8. Hej globetrotter. 🙂 Det är synd att många kyrkor måste hållas låsta i dessa tider. Inget får vara i fred. Att läsa på gravstenar kan skapa många spännande tankar och ”föda” texter i slutändan.
    Per Lagerkvist ligger bakom många fina ord och dikter.
    Kram

  9. Kyrkogårdar, helst i kombination med sommar och ljumma vindar, är vilsamma platser. Man får vara i fred där med sina tankar. Jag får en liknande känsla där som i skogen, vid en älv eller ute på myren.. det är som att komma till både födelseplats och kyrkogård på en och samma gång. Det finns många ställen att finna ro på.
    Undrar om Jakob de la Gardies gravsten finns kvar på den gamla kyrkogården vid Norra Promenaden – till den stenen gick jag och min kompis och sopade en höst, när den var full av vissna löv. Den var stor, kanske av järn och låg på marken i ett visst hörn.. det var spännande, vi låtsades att han var en gammal släkting till oss.
    Ja, visst är gamla böcker med vackert tryckta bokstäver och tidigare generationers råd och kloka ord för att underlätta livet en intressant och meningsfull läsning – liksom målningar är, som målats med omsorg och en tanke bakom. Allt måste inte gå fort – undantaget väggmålningar al fresco – vissa saker behövde tid på sig för att mogna. Förr skulle oljefärgen rivas av konstnären och tavlor målades inte alltid för att säljas till högsta möjliga pris. Att få måla en altartavla var nog en utmärkelse i sig, misstänker jag. De är underbara att studera på plats. Såg en i Fatmomakke, som var helt fantastisk.

    • Du har så rätt. ”Det finns många ställen att finna ro på”. Jag har haft många privata oaser genom åren. Redan som ung kille. Stora kontraster mot allt annat ösliv. Båda mina ytterligheter ville ha sin dos.
      Nu blev jag nyfiken. Där är ett par riktigt stora. Gissar på att din släkting är en av dem. 🙂 Den gamla kyrkogården är rätt snabbt genomgången. Vi gillar verkligen Norra Promenaden. Jag ska kolla upp och meddela dig. 🙂
      Jag är för det sättet att måla på. Inte på datum och klockslag. Den altartavlan i Löderups kyrka skapar en 3D-stämning. Vi var helt förtrollade när vi råkade hamna i den öppna kyrkan en eftermiddag i februari av en mer eller mindre slump.

      • Om jag nu minns namnet rätt.. Men det tror jag, vissa saker etsar sig fast.
        Jag tycker att riktigt gamla gravstenar ska bevaras .. nästan som kulturminnesmärken även om ingen finns längre, som betalar för underhållningen – särskilt om de inte är stående (så att de kan ramla med risk att någon kommer till skada). Jag har inte titta efter den sedan jag flyttade från Ystad, bra längesedan..
        Ja, du kanske hittar den. Ibland minns man något som stort och när man sedan får se det i vuxen ålder, var det bara en liten pjuttfjutt.. Tänk om det är så?

  10. Igår kväll när vi körde hem efter att ha varit bjudna på middag, klockan var sådär 9 på kvällen, då lyste solen in över kyrkogården som vi åker förbi för att komma till vårt berg. Och det är så otroligt vackert! Stillsamt och välskött och så fridfullt….jag förstår din fascination.
    En riktigt god sommar till dig också!
    Agneta kram

    • …och jag din. Jag försöker se det framför mig. Måste ha varit magiskt. Du är en kvinna som kan konsten att njuta av tillfällen som dyker upp. Ni som läser min kommentar. Har ni inte besökt Agnetas blogg bör ni göra det. Det är inte konstigt att den är populär av olika anledningar. Tryck på blåa Agneta och ni hamnar i vackra Bohuslän.

  11. Nu var det ett tag sedan jag var på någon kyrkogård. Ibland så är det rofyllt att vandra omkring där, men är jag inte på rätt humör så känns det inte alls bra, vet inte varför. Säkert nåt med yin och yang 🙂 Boken din läser jag så fort jag får en stund över, den är kanon! Nu är jag inte
    maratonläsaren, det är så sällan jag sitter still så länge 😉 Härligt talande bilder du serverade
    idag!
    Ha en härlig dag!!!
    Kram
    Pia

    • Det stämmer. Man måste vara mottaglig. Jag blir det så fort jag öppnar en fin gammal grind och tar mina första grusgångsteg. Nu tog jag i. Vädret är viktigt. En blåsig och iskall novemberdag kan upplevelsen bli ruggig.
      Alla läser i sin takt. När jag läser en riktigt bra bok vill jag inte att den ska ta slut. Därför suger jag gärna på den. Är det en kriminalbok försöker jag analysera. Gissa på vem mördaren är. Oftast har jag fel.
      Jag serverade talande bilder – du serverade extra målande bilder sist. 🙂

  12. Det är inte utan att jag emellanåt längtar tillbaka till Skåne och det liv jag levde där. Delar av det livet i alla fall. Men det finns ju inte kvar längre, och inget skulle bli detsamma om jag flyttade tillbaka. Jag är nästan 10 år äldre och världen i övrigt har gått vidare.
    Kvar finns – förstås – himlen och jorden, flora och fauna, och vackra gamla byggnader.
    Men ingen kan flytta sig tillbaka till en tid som var.

    • Nyfiken i en ask. Var i Skåne bodde du?
      Det är ett privat ämne med många bottnar. Endast du vet svaret. Fast ibland kan svaret ligga dolt ännu längre bort. Eller närmare än vad man tror. Många gånger i livet har jag haft fel i viktiga lägen. Vem vet. En vacker dag hamnar du kanske i den skånska myllan igen. Tio år visare. 🙂 Än så länge är det bara på film och i böcker som man kan förflytta sig tillbaka i tiden. Annars skulle det varit häftigt att göra en sådan resa. Endast stanna till vid vissa stationer. Rätta till några fel på vägen. Krama om de man saknat eller sårat. Snabbspolat förbi gråa dagar.

      • Jag bodde i Helsingborg, har gjort under många år, men har åkt runt en hel del i hela Skåne. Så där som du gör nu! Utflykter! Från Österlen till Bjäre, för att uttrycka det enkelt. 😀
        Och det är sant! Man vet aldrig vart det kan bära av framåt i livet. Att jag hamnade här där jag är nu, kom faktiskt lite som en överraskning för mig.
        Livet är fullt av överraskningar!

  13. Jag har alltid tyckt att det varit rogivande att besöka en kyrkogård… Nu blir det oftare besök där då jag hälsar på min mamma som lämnade oss allt för tidigt…

    Kram Sandra

  14. Vilken härlig utflykt. Jag är också svag för att använda ”gammeldags” stavning av ord i sammanhang när man känner att det passar och lyrik är ett av dessa tillfällen. Och kyrkokonst, kan vara så vacker. alltid spännande på tips om sevärdheter och Löderups kyrka ligger ju inte så långt bort så om jag kör förbi där i sommar ska jag stanna och kolla in sevärdheterna.
    Ha det fint!

  15. Å jag förstår precis din förkärlek för gravar o olika dödsår o familjekonstellationer osv. Nu blir det inte så ofta, men när jag var ung gick jag gärna på kyrkogårdar och undrade o fantiserade om olika livsöden. Så vi är kanske en liten grupp…
    Jag tyckte om den där gamla kyrkogården i närheten av Stafsinge kyrka, där det bara finns stenar kvar. Vet du var det är?

    • Det är extra spännande när man är ung och man är övertygad om att man har livet framför sig. Ju äldre man blir desto större chans att tankarna tenderar att gå över åt det mörka hållet.
      Jag vet var du menar. Precis innan vi flyttade från Falkenberg cyklade vi dit och hade fika på höjden. Jättefin utsikt därifrån.

  16. Om man har tid kan det vare en rätt skön stund att gå på kyrkogården.. läsa på stenarna.. ”Dottern Linnéa” som blev hundra år. Sånt får mej att undra.. Vem beskrev henne som ”dotter” då, knappast hennes föräldrar. Jag har en bok ”Minnets stigar. En resa bland svenska kyrkogårdar” av Hans Hammarskiöld, Anita Theorell & Per Wästerberg (drygt 500 sidor). Den är så fin att bläddra i. Massor av fina bilder från kyrkogårdar över hela landet. Läsa berättelser både om människor som levt men också om traditioner, symboler och om hur livet var. Det är som en historiebok.

    • Vi tänkte på samma sak. Vem bestämde texten? Är det färgbilder i boken? Är Hans släkt med Dag? En fråga leder ofta till en annan. Kan man inte fråga en levande om svaren får man gräva någon annanstans. Eller leka detektiv på bibblan eller på nätet.

      • Ja det är färgbilder. Många fina bilder och detaljbilder. Intressant bok, slut på förlaget men går ev att låna på biblioteket, verkar även finnas på Johns antikvariat i.. YSTAD! 🙂 ISBN: 9189204247 (290Kr)
        Släkt? Hm? Hans stavar Hammarskiöld och Dag skrev sitt namn med ”j”, Hammarskjöld.. men man vet aldrig.. då och då stavar familjemedlemmar sina släktnamn namn olika.

      • Häftigt med Ystad. Jag vet var det ligger ett anikvariat. Nära Klostret. Där har aldrig varit öppet när vi promenerat förbi. Typiskt en bok som enbart finns som Refex. på bibblan. Men man kan sitta i tysta rummet en regnig höstdag om man inte har något för sig. Olika stavningar inom familjen. Rätt vanligt. Det hade vi också. Fast då handlade det inte om af eller av. Mera ett eller två t. Syftade inte på Lidet eller Lidett. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s