Fula elaka tankar

”Pappa! Du vet vad som händer. Du kommer att slå dig och råka illa ut.”

Det värsta är att det är sant. Nästan varje gång som jag levererar en giftig eller ironisk kommentar på hemmaplan åker jag på en fysisk smäll nästan direkt efteråt. Ibland i samma andetag, i samma mening. Helt otroligt. Hur kan man bli straffad så snabbt? Har det att göra med att jag var en sprinter i min ungdom? Jag retas och samtidigt slår jag i en apparat som står i vägen, snubblar över en dammsugare, min insulinpump ger sig iväg på egen upptäcksfärd och det rycker till i nålen i min mage – gör ont… ja, listan kan göras lång.

Som nu. Jag har så ont på ett ställe. Värker och spränger. Missfärgat. Går inte att ta på. Absolut inte lämpligt att stöta emot något, varken levande eller dött. Vilken klantskalle jag är. Jag skyller på värmen. Ska jag vara ärlig kunde det ha hänt även i kallaste vintern. Ingick det inte en hjärna när jag föddes?

Motorden om att jag ska passa mig, som kommer växelvis från Solveig, Jennifer och Lizette, har alltid varit muntliga. Nu sitter jag och funderar på om jag kan straffas direkt även när det gäller elaka tankar.
Samtidigt som Solveig gick in och handlade ett par saker i en affär passade jag på att ta ut pengar i en automat utanför affären. När jag gick tillbaks mot bilen såg jag att kvinnan som satt ensam i en bil, som var parkerad bredvid vår bil, hade en slang in i näsan. Syrgas. Stackars kvinna. Vad livet är orättvist. Hon såg inte så gammal ut. Orkar såklart inte gå ut ur bilen. Hur länge har hon haft det så? Måste hon ha den på hela dygnet? Tänk vad hon måste längta efter att få vara frisk, åka och bada, pyssla i trädgården eller på balkongen, göra allt som hon klarade av tidigare. Jag blödde av omtanke för den okända kvinnan när jag öppnade bakdörren för att sätta in ryggsäcken. Eller… Skärp dig Bosse. Sanningen kan dofta giftig rök. Var hon en storrökare som inte lyssnat på alla varningsorden och signalerna genom livet? Rökhostande skrattat åt råden och till slut hotet om totalt rökstopp, från familjeläkaren.  Blåst rökringar rakt i ansiktet på någon snäll vän som ville väl. Då, då tycker jag att hon kan skylla sig själv. Vad sjutton var det? Börjar gångjärnet till bakdörren att krångla. Måste smörj… borde ta i lite mer. AJ. Jättemycket aj! Varför gör det så ont att det börjar rinna i ögonen. Vad det spränger. Det går inte att böja på…

Hur kunde jag vara så helknäpp så jag inte tog bort mitt högra pekfinger samtidigt som jag stängde igen bakdörren. Fortfarande förstår jag inte hur det gick till. Jag måste ha gjort sakerna för fort. Ryggsäcken in, stänga igen dörren med vänster hand, höger pekfinger fortfarande kvar i riskgränsen. Mina elaka tankar gick upp i rök när jag satte mig i bilen och tyckte synd om mig själv i min ensamhet.
”Du kommer inte att tro mig. Det här är värre än när jag antastade den främmande damen i blomsteraffären. Jag har så ont”, sa jag och dunkade huvudet i ratten.
”Om du har ont i huvudet hjälper det inte… du kan väl inte ha råkat illa ut bara genom att sitta i bilen? Vad har du gjort för dumt?” frågade Solveig.
Jag kröp till korset och bekände mina tankesynder.
”Det värsta är att det inte finns någon säker plats att placera dig på. Du får krypa ihop och sitta längst fram i kundvagnen nästa gång.”
”Vad spännande. Lovar du? Får jag bestämma färdriktningen hela tiden? Nu glömde jag bort hur ont jag har.”
”Ska jag köra?”
”Näpp. Bara ingen tror att jag pekar fult finger.”

Annonser

49 thoughts on “Fula elaka tankar

  1. Underbart! Självklart blev du straffad direkt… händer mig hela tiden. Hur klumpig får man bli. Skulle nyfiken kika ut genom trapphusfönstret i går från jobbet (väntade på min son + familj) tänkte inte på att det var ett lågt och djupt fönster. Pang! Bula i pannan….

  2. Ibland får du mig att skratta så tårarna rinner. Även om det är synd om dig att du har ont så var det ju lite klantigt. Ha en härlig dag. Kram

    • Ofta, inte alltid, kan jag se mig själv utifrån. Då kan jag börja skratta åt mina brister och klumpigheter. När man fått distans och det inte gått riktigt illa finns det en stor dos av både det ena och det andra, om man inte tar sig själv på högsta allvar. Orsaken till att saker händer är oftast att jag tänker på annat och stänger av vissa knappar.
      Du får gärna byta ut ordet LITE mot ex. mycket eller otroligt. 🙂 Kram

  3. Borde kanske inte skratta, men kan inte låta bli då jag ser framför mig hur du sitter och ojar dig med ett pekande ömt finger. Eller då du sitter ihopkrupen i kundvagnen.. Men Lite synd om dig är det ju förstås. Likaså om kvinnan i bilen bredvid. Fast jag hade nog tänkt likadant som dig att om hon är rökare så……Hej svejs och kram på dig.

  4. Jag förstår precis – jag har nämligen gjort precis det samma, fast jag lyckades få tummen kvar i bildörren – och två små barn fastsatta bak i bilen – inte kul alls…

  5. Aj, aj, aj! Din stackare!
    Men det måste vara effektivt att ha det som du i kampen för att bli en bättre människa.
    Du kan väl ta en bild på er och kundvagnen, eller be någon annan ta en bild så att ni säkert kommer med. Det vore i sanning glädjande!
    Hoppas att du snart blir bra i ditt finger igen!

    • Jag jobbar på det ständigt. Att bli en lite bättre människa. 🙂
      Den där bilden hade säkert någon ”Lånat” och tjänat pengar på.
      Jag är redan redo för nästa tabbe. Eller. Jag har även hunnit med att göra den. Vet inte om den ska bli bloggad. 😉 Önskar dig en fin helg. Kram

  6. Jaha du! hmmm…. vi råkar inte vara tvillingar eller så? På nån själslig nivå… eller psykologisk… eller nåt… hahahahahaha…. aj!
    Och du skriver på ett så himla roligt sätt trots att man kanske inte borde vrålskratta.
    Å andra sidan har du väl inte bara förlängt munnen på mig… 😆

      • Jag börjar misstänka att jag har en väldig massa ”syskon” av olika slag som har börjat dyka upp i mitt liv nu på senare tid. En storfamilj!!!!!! Hehe…
        Gick det bra på Bokia i går?
        Jag var utombys hela långa eftermiddagen.
        Tack detsamma inklusive Kram! 🙂

  7. 😀 ”Ingick det inte en hjärna när jag föddes?”
    Tack för dagens första skratt, det är jätteroligt att läsa om allt du råkar ut för!
    Eller hur var det nu igen? 😉
    Kram från ett regnigt Onsala

    • Möjligtvis fick jag en som jag förvarar under armen. 🙂 Någon gång fick Sebastian låna sina hyss från författaren i ”Mina fotsteg i ditt hjärta” när fantasin hade paus. Eller kan det ha varit gånger? 😉
      Du bor på fel kust Johanna. 🙂 Jag läser din ”skrivtid”. Vi hade ett hemskt åskväder och det kom 50 cm regn på en kort tid den förmiddagen. Vid ex. stationen var det rejält med vatten såg jag i tidningen igår. Men nu bjuder jag på soliga sommarkramar.

  8. Aj aj aj…. Jag skulle vilja vända på det hela, du tyckte så synd om damen att du inte stod ut, då kom du på att du kunde linda din smärta genom att ge damen skulden för att hon satt med en syrgastub… Men se det gick inte för då var du tvungen att få ont på annat sätt…. Eller? 🙂 Kram och krya på fingret!

  9. Vilken härlig kommentar Solveig kom med, ”krypa ihop och sitta längst fram i kundvagnen ”. Det skulle nog allt vara en syn 🙂 Haha… Tror nog att de flesta av oss klantar till det i vardagen då och då. Kul att du skriver så roligt om det.

    Krya på dig! Du får be Solveig och flickorna att blåsa på det onda så går det snart över 😉
    Kram Christina

  10. Härligt att läsa att jag inte är ensam. Nu senast ramlade jag rakt in i en enorm nyponbuske. Ymnigt blodflöde både på ben och armar. Det sved kan jag meddela :-).

  11. Ett av min pappas favorituttryck var: ”Somliga straffar Gud meddetsamma. Andra tar han när han får tid.” Du verkar vara en somlig. Det är jag oxå.
    Din bok har kommit lite i skymundan av alla miljoner grejer jag har att göra för tillfället. Men det första jag gör som gift kvinna (nästan i alla fall!!) är att gå till sängs med dig!
    Eller vad säger jag, min man och dig!
    Eller jag menar såklart min man och DIN bok 😉

  12. Du skriver och berättar så bra och med så mycket humor….
    och tankar är ju inte så lätt att styra 😉
    och aj,…..det måste har gjort ont när bakdörren smällde igen om pekfingret…
    kram

    • Tack för dina snälla ord. Det har blivit några tabbar genom åren. Jag är en aning disträ ibland. Så länge inget allvarligt händer är det oftast mest roligt och komiskt efteråt om man inte tar sig själv på högsta allvar. Önskar dig en fin helg. Kram

  13. En del straffar Gud meddetsamma, så är det bara! Fast det kunde varit jag. Jag som aldrig någonsin tänker fula tankar om någonting. Jag gör alltid sådana saker, klämmer mig, tappar, klantar till det, jag är van, familjen är van, men alla andra är inte vana……
    Och tack för gratulationerna till bröllopsdagen, mycket uppskattat!
    Agneta kram

    • Vad skönt att veta. Det spelade ingen roll att jag tänkte lite elakt. Drulligheterna händer ändå. De kommer som brev på posten. Också en skön tanke att vidareutveckla. Brev från posten kommer inte så OFTA längre. I synnerhet inte kärleksbreven. 😉 Både bra och dåligt.
      Ni såg så söta ut på b-fotografiet. Jag tycker det är mysigt att både läsa text och se sådana bilder. Vetskapen om att ni haft så många gemensamma år gör mig glad. Önskar er många trevliga år till. Kram

  14. Tack snälla för den goda uppmuntran. jag har tagit ett viktigt jobbeslut som innebär att jag måste vidare mot nya förskoläraräventyr! Skönt då man bestämt sig! kram Sofia

  15. Nu hann jag bara läsa till insulinpumpen sen var jag liksom fast!
    Du har alltså diabetes. (naturligtvis!)
    Jag/vi har tre barn, eller nu är de väl sedda som vuxna av samhället, dock inte av mej, vara av två har diabetes. De hade pump i många år men gick tillbaka till sprutor sedan några år tillbaka.
    De fick diabetes när de var två resp. fyra år gamla…

    Ha en fin kväll!

    • Du gick alltså på pumpen i min text när du kom till denna dyra manick. 🙂 Förstår att ni haft en del att fundera på genom åren. Jag tycker mest synd om barnfamiljer som ska behöva drabbas. Ofta kan det vara en riktig tuff kombination att få en slags balans mellan blodsocker och barn/ungdomars vanliga behov, hormoner och det vanliga växandet. Jag fick sjukdomen som vuxen. Trodde under några minuter att jag skulle klara mig med att hamna i gruppen, diabetes två. Pump kontra penna har sina för och nackdelar. Viktigast är att få möjligheten att prova pump och sedan jämföra och göra sitt eget personliga beslut. Jag skickar med en gemensamhetskram till dina barn.

  16. Stackars, stackars du! Nu har det ju gått ett par dagar, så jag hoppas den värsta smärtan är borta… åtminstone i fingret 🙂
    Tack för att du delar med dig… och får mig att börja dagen med ett leende!
    Ha en fin helg!
    Kram

  17. Så himla klockrent Bosse, så himla underbart att läsa, så klockrent och klart att du straffas för dina elaka tankar direkt, du vet väl att somliga straffas med detsamma eller nått sånt. Jag gillar verkligen din blogg Bosse, alla de tankar du sätter på pränt så underbart!

    Sommarkramar
    Nettan

  18. Du vet, Bosse – universum jobbar väldigt snabbt just nu. Vad du sänder ut får du tillbaka illa kvickt ;). Så i fortsättningen; bara vackra tankar…
    Hoppas fingret har kryat på sig.
    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s