Ett så litet ord

Skrivet för tre veckor sedan

Vilket härligt höstväder vi haft länge. Jag försöker verkligen vara ute och ta tillvara på så många stunder som möjligt. Min dagliga motion blir gärna en cykeltur.

När jag klättrat upp en bit på Ystads vägar och kunde se mitt älskade hav sänkte jag tempot och sög in intrycken. Då kom en okänd man i min egen ålder gående med en kasse från Rusta i handen. Han sa bara ett ord till mig.
”Hej” och jag svarade med samma ord tillbaka.
Fast det var solsken runt omkring mig och jag mådde som en prins blev jag ännu mer varm av detta enda, vänliga ord. När jag tog nästa uppförsbacke bar mannens ord mig på ett osynligt vis. När jag blev andfådd innan toppen vid Vattentornet dök några moln upp på himlen. Jag tänkte på en morgon förra året när jag tidigt gick ut för att hämta in Ystad Allehanda i vår låsta låda. Samtidigt kom den nyinflyttade grannen ut från sitt hus mitt emot. Han gick till bilen för att åka iväg till jobbet. Alltid går han bakom bilen och sätter in en väska i bagaget. Vi hade bara vår lilla smala gata mellan oss.
”God morgon”, sa jag med en trevlig sommarröst.
Han bara glodde på mig. Först trodde jag att han inte hade hört mig. Att han hade lurar i öronen. Sanningen låg inte där. Jag har mött personer som bott på samma område som inte hejat tillbaks på mitt hej förr, men detta var så nära, grannen mitt emot. Jag måste erkänna att jag var sur på honom länge. Som en elefant. Hans fru hejar alltid och vi byter fraser med varandra när vi möts på dagarna. Under en lång stund lät jag honom bestämma tempot. Jag tittade på honom. Sa han hej, sa jag samma ord tillbaka. En gång i somras gjorde han en repris. Jag var på väg ut från vårt garage och paret var på väg mot sin bil mitt emot. Var och en på sin sida av bilen. Jag säger hej och tittar på båda personerna.
”Hej”, säger frun glatt.
Jag kunde inte låta bli utan sa hej en gång till och tittade denna gång enbart på honom.
”Hej”, säger då frun igen. Nu ännu gladare.
Efter det slutade jag titta på honom. Nonchalerade.
Nu har han börjat heja igen. Jag tycker det är jobbigt med sådana personer. Det händer att jag är trött och hoppas att jag slipper möta någon när jag går ut till bil, cykel eller till något annat ärende. Ibland väntar jag ut någon om jag inte har bråttom. Men aldrig, aldrig att jag varit oartig och stått och glott på någon som sagt hej till mig utan att svara på hälsningen.

Annonser

52 thoughts on “Ett så litet ord

  1. Grannen måste må väldigt dåligt som beter sig på det sättet. Annars tar man väl vara på alla möjligheter, speciellt de små, att vara vänlig mot sina medmänniskor. Så mycket bättre man mår då. Precis som du gjorde när du klättrade upp för backen. Konstigt, tycker jag, att hans fru inte reagerade på hans nonchalans.

    Jag bor i Majorna, i ett för området typiskt landshövdingehus och gård (med fyra hus som bildar en stor gård). Jag hälsar alltid när jag går över gården, även om det är en okänd person. Men det är det få som hälsa tillbaka. Så få att jag blir riktigt överraskad när jag då och då får respons och ögonkontakt.

  2. Jag tycker att det är självklart att man hälsar på sina grannar! Man behöver inte säga mera än hej. Somliga tittar bort medan andra gör allt för att få uppmärksamheten och tillfälle till att byta några ord. Ibland vill man inte prata och då brukar jag vinka och säga ett glatt hej och gå fort iväg. Eller så väntar jag tills jag ser att ingen finns i närheten … beror på hur presentabel och pratglad man känner sig. Även om det finns tid att prata.
    Här där vi bor nu så hälsar alla på varandra när man möts ute på promenad etc. Det är trevligt!
    Jag förstår att du kände dig stukad och att du blev sur. Det är lynniga människor lite här och där.
    Jag hälsar alltid och ser glad ut. Men ibland blir jag less på att vara den som alltid först säger hej och då har jag provat med att vänta – och nog har jag fått vänta … Det sitter långt inne hos en del.
    God morgon Bosse! 🙂

    • Det är häftigt när man cyklar en längre stäcka som jag gjort så många gånger i mitt liv. Ex. Halmstad-Göteborg längs med havet på Ginstleden. Hur alla hejar på varandra när man kommit en bit från en stad. Det är som en osynlig gräns. När man kommer närmare nästa stora tätort upphör hejandet som på en given signal. Jag syftar såklart inte på när många människor möts utan på ett enskilt möte. Kram

  3. Man blir lite snopen,tycker jag, när man hälsar glatt och inte får nåt gensvar. Det surrar runt i skallen ifall man har gjort nåt dumt som retat upp personen. För det mesta är det nog hos den här personen som problemet ligger, och det är bara att beklaga. Det kan klart finnas många anledningar till uppförandet, och ifall man fick veta lite av förklaringen, hade man kanske haft större förståelse. Men jag tror tyvärr att en del personer bara är just så där…..helt enkelt oförklarliga.

    • Snopen är rätta ordet. Sedan är det skillnad på udda och speciella människor som kanske lider av en sjukdom. Här handlar det om en aktiv människa i andra situationer. Jag tror att vissa tar med sig sitt humör de hade när de lämnade sin bostad eller sitt arbete. De har ingen av och på knapp. Andra är ouppfostrade. För mig är det obehagliga att han ”glor”, har ögonkontakt när jag hejar. Kram

  4. Något fel är det på den där snubben, helt klart.
    Det är fascinerande hur det där lilla mötet, eller ickemötet, betyder så mycket. Det där att ”se” eller ”inte se” en annan människa. Att bli sedd eller inte bli sedd.
    En del är blyga och vågar inte vara den som är ”först” med att hälsa. Andra använder ickehälsandet som ett slags härskarteknik. Eller så kan det vara en total avsaknad av ”social kompetens”.
    Din granne borde önska sig ett stort paket med den sistnämnda kompetensen i julklapp!

  5. Oj… vilken jobbig typ, han din granne. Självklart hälsar man om man möter någon – speciellt om det är grannar. När vi bodde i ”byn” så gjorde jag ibland som du… väntade innan jag gick ut för att slippa vara social. Nu har vi inte det problemet – har inte några grannar inom synhåll – ganska skönt, men som sagt… självklart hälsar man om man möts!
    Ha det gott!
    Kram

  6. Vilket oskick. Och så oartigt! Den mannen kan inte må så bra. Jag möter ständigt på grannar på väg till jobbet, och det är ett fasligt hejande. Jag har en trumpen f.d. läkare högst upp i huset. T.o.m HAN morsar. Men bara om man hälsar först. Inte annars. Så han är lite på gränsen. Tänk vad livet och samhället vore lite trevligare om man kunde vara lite lite artigare mot varandra!
    Kram

    • Du kanske kunde få igång den där läkaren. Han saknar säkert sitt jobb, vill inte heja utan gå direkt på att ställa diagnos. 😉 Många saker skulle bli bättre av om vi brydde oss om våra medmänniskor lite grann. Ofta behövs inte så mycket. Ett problem är att man ofta är rädd för att en liten insats förvandlas till något större och beroende, vilket lätt händer om man ska vara ärlig. Därför måste man vara tydlig så fort som möjligt med vissa saker. Men att heja och säga något kostar inte mycket, men kan göra en dag för en ensam människa som inte har så många dagliga kontakter. Kram

  7. Som f.d. Stockholmare är jag van vid att folk som man inte kände igen gav 17 i att hälsa, men grannarna i villaområdet hälsade alltid – och naturligtvis ALLA hundägare. Vi är tydligen ett mycket socialt släkte…..
    Men efter det vi flyttade hit till Gotland för 10 år sen så har det här med hälsningar fått en hel annan dimension. Här hälsar ALLA på varandra. Är man ute och åker med bilen och någon går på vägen så vinkar man och skulle man råka möta någon i skogen eller på stranden så hälsar man OCH byter några ord. Vare sig dom är gotlänningar eller sommargäster. Så naturen är inte bara tilltalande här, även det sociala livet…..

  8. Man blir glad av andras hej och även av sitt eget om det ger respons. Gör det inte det undrar man vad det är för fel, är dom helt borta i sina tankar eller har dom inte vanligt hyfs. Här på landet hejar alla åt alla, vi är beroende av varandra, och är vi det inte just nu så kan vi bli det. När jag bodde nära storstan och några år gick till arbetet träffade jag samma människor varenda morgon, jag hejade, dom glodde rakt fram och för dom måste jag ha varit persona non grata…..dom tittade på mig med tom blick. Jättetrevligt och danande……….Man behöver ju inte ha långa utläggningar, det handlar ju bara om ett hej och kanske ett litet leende……Märkligt! Vi är på jorden så kort tid och då är det väl roligare att vara lite vänlig, eller hur! Varför skrev jag eller hur, vi tycker ju samma! Kram på dig. Och hej, hej!!!

  9. Jag har experimenterat lite med det där hejandet här på gården där jag bor. Har kommit fram till att om jag inte säger hej först så säger de flesta inte hej alls. Vissa personer hälsar alltid glatt medans en del bara tittar bort. Vad är det för fel på folk egentligen? Förbannade surmuppar…
    Önskar dig en fin torsdag, här vräker regnet ner och lågtryckssjukan är på topp. Kramar!

    • Kan inte alla hejare bo på samma ort så kan surmupparna bo ihop? Får de plats i Surahammar tro? 🙂
      Denna första novemberdag lever upp till sitt månadsrykte. Det tycks aldrig ljusna. Hej och kram på dig Pisan. Sätt på musik med den där suveräna gruppen du vet så blir livet lite bättre.

  10. Gomorron Bosse 🙂
    Vet precis. Hade grannar i 17 år där enbart frun hejade. Vi gav upp om karln.
    Däremot så var jag så fräck att när jag kom in i en hiss, t.ex så kunde jag få för mig att med hög, hurtig och något krävande röst säga ”Gomorron, vilken härlig dag vi har idag!” Eller om det var måndag så hurtar jag till med ”Gomorron, härligt med måndag så man får gå till arbetet igen!”
    Sådana infall betraktades nog mer som ett anfall, men jag har alltid fått positivt gehör. Tänkte att det kanske alltid tog någon ur deras dysterhet. Framför allt på måndagsmorgnarna.
    Nu för tiden är hissåkandet vid arbetsplatsen borta, men jag fortsätter hemma i hissen, här där jag har min nya adress. Får ofta ett leende och ett ”Mig inte förstå.” (min dotter som någon gång varit med mig i hissen, skäms som en hund;)
    Önskar dig en god dag! Hej då:-)

    • God morgon själv på dig. 🙂
      Jag sitter och skrattar åt dina infall och anfallsmetoder. Gillar dem skarpt. 🙂 Fortsätt så. Det hör till att våra barn skäms för oss ibland. Vi gjorde likadant när vi var yngre.
      Du får ha en bra början på glada November. 😉 Kram och hej då.

  11. Tänk vad det där lilla ordet Hej kan ha stor betydelse, så enkelt att säga, och sprida lite glädje med . Jag hade fortsatt att hälsa på grannen, kanske nån dag han tänker till och vill sprida lite hej glädje tillbaka . Kram och ha en fin torsdag

  12. Hej svej, Bossepastej! 😀 Jag hälsar hejvilt på folk. Ibland blir det bara en liten nick med tillhörande leende och det värmer åtminstone mig. Vad tror en del egentligen? Att jag direkt efter hälsningen ska dra fram picknickbord och kaffekorg och be dem slå sig ner och struntsnacka en stund? Blä för de som inte hälsar, ler eller nickar. Tråkisar!
    Ha en fantastisk dag! Kramar från Sandra

    • Fast det hade inte varit så dumt Sandra. Om vi möts av en slump i en fin glänta och du sa hej och trollade fram ett picknickbord och kaffekorg. Så glatt överraskad jag hade blivit. Nu sitter jag här och suger på ett av dina ord. Struntsnacka. Gulligt ord. Håller med dig. Riktiga tråkisar. Novembertroll.
      Hejkramar från Bossepastej.

  13. Jag har läst i kapp.. och började läsa om besöket på olof viktors, både fiket och bakelsen gav en bra känsla. 🙂
    Att sitta i biblioteket och fika lät som 2 bra saker på en å samma gång.
    Sen var det videofilmer.. har själv en massa inspelat från teve.. men vad är det på dom??? Minns inte.. kanske väderrapporter och Anslagstavlan.. 🙂
    Efter det kom en momstabell. Tycker att du är duktig som fixar det. Siffror och jag funkar lika bra ihop som.. att bygga snögubbar i öknen..
    Och sen var det tävlingsresultatet.. och min 1:a stod kvar.. den hade tyvärr inte räntat sig.. (trots att du hade en momstabell!!!).. men för att vara en människa som inte gillar att delta i tävlingar var det ju bra.. och inget hindrar mej från att lite otydligt påstå att .. jag kom på 1 i tävlingen.. 🙂
    Boktipset.. är alltid kul att få. Har inte läst nån av Adler-Olsen. Vi får se..
    Och slutligen.. folk som inte hälsar.. eller hälsar bara ibland.. Vad gör man? Kanske säger man, när den ANDRE hälsar, att.. ”jag vet aldrig om jag ska hälsa på dej eller inte”..
    Ibland kan en sån rak replik giva klarhet.. den andre kan bli så stött att man förstår att det är sluthälsat.. men då VET man i alla fall.. 😀

    • Började det vattnas i munnen? Eller störde alla siffror på momstabellen för mycket? Jag tror att du hade trivts bra i biblioteket på olof viktors. Tycker att de kunde ha råd att ha stora bokstäver på sitt firmanamn. Fast då sticker det antagligen inte ut från mängden.
      Givetvis kom du etta i tävlingen. Skrivmoster Signhild delar säkert med sig. Försök nu starta lite tidigare i novembertävlingen. Där är det lättare att samla poäng och domaren har blivit mycket mer generös med priserna plötsligt.
      ”Kvinnan i rummet” ska du börja med. Jag tror att du kommer att gilla böckerna.
      Just den repliken du skrev har jag funderat på att säga till ohejgrannen. Kram

  14. Som född på landet är det en självklarhet för mig att hälsa på allt och alla….Men jag undrar om den här killen hälsar på din fru och dina döttrar? Kan det vara så att han är lite sotis på att hans fru pratat för mycket om den där trevliga författarnissen som bor på andra sidan gatan?;)
    Kram till både dig och grannen:)

    • Det har alltid varit en stor skillnad på alla de ställen vi bott på när det gäller heja eller inte heja. Från början har jag inte kunnat hålla reda på detta eftersom jag har svårt för att komma ihåg utseende. Egentligen tog jag bara en granne i högen. Jag skulle kunna skriva rätt många dråpliga kåserier om ämnet. Spännande i efterhand. Trista när man lever mitt upp i det. Så är det såklart. Han är supersotis på mig. 🙂 Än så länge är jag nästan helt okänd i den här stan. Gillar det läget. Ingen på vår gata vet om min blogg eller att jag gett ut en bok. En vacker dag berättar jag det för någon. Eller så går ”det sönder” på något annat vis. Kram. Ps. Måste jag leverera den där kramen till grannen fysiskt från dig? 😉

  15. Hur svårt kan det vara att hälsa? Jag bor i marklägenhet och måste säga att de flesta hälsar och många pratar man några ord med. Vill man inte umgås så borde ändå ett hej inte vara för mycket begärt.

  16. Jag blir sur på folk som inte hejar tillbaka och i ditt fall skulle jag nog skita i att heja på honom (granne eller ej) utan bara svara om han hejar först

  17. Ett hej kan betyda så mycket, likaså när man möter en blick. Men det kan också vara så att ett obesvarat hej sätter sig som en sur uppstötning i halsen.

    Kram

  18. Hej, hej Bosse. Förstår inte heller varför vissa människor inte vill hälsa. Tror de att ordet hej betyder nåt annat än just hej. Jag har i ett års tid mött en man vid samma ställe varje morron då jag börjar jobba kl. 6. Jag hälsar varje gång men han stirrar på mig som om jag vore ett monster.Då kom jag på att han kanske är döv. Men trägen vinner för då jag ändå har fortsatt med mitt hejande så har nu börjat säga godmorgon med ett leende till och med. Hmm……
    Hej hej då Bosse.

    • Hej, hej Annika! Hemskt mycket hej. 🙂 Nu blev jag nyfiken. Hade jag bott närmre dig skulle jag skuggat honom. Vad jobbar han med? Knappast med levande människor. Var bor han? Du gör inga fula eller dumma miner? 😉 Varför inte berätta en av dina härliga story du så generöst delar med dig av på din underbara blogg. Starkt av dig att fortsätta din offensiv. Du är en mycket bättre människa än vad jag är. Du lyckades vända detta till något bra. Sådana solskenshistorier är jag svag för. Bra jobbat. Han har alla gånger mått bra av de korta mötena och blivit en trevligare person i andra sammanhang. Det ena föder det andra. Hej, hej, hej då Annika. Ha en skön helg. Kram

  19. Jag tycker att det är självklart att man hälsar och säger hej när man möter någon granne och jag vet nog inte någon som inte hälsar tillbaka. Likadant om jag är ute och går på småvägarna här eller i skogen. Möter jag någon säger jag hej eller kanske bara nickar och ler lite och jag tycker alltid att man får ett leende tillbaka.
    Din granne har uppenbarligen något problem!!
    Kram, Ingrid

  20. Tyvärr finns de människorna lite överallt. Jag kan inte lånta bli att fundera över hur de mår egentligen, och om de inte skulle vilja hälsa, men bara inte kan på något vis, jag vill inte tro att det bara är på grund av avoghet.

  21. Det här har jag skrivit ett inlägg om en gång i tiden. (Om du vill kan du läsa det här: http://maria-jagochdemina.blogspot.se/2013/05/den-adla-konsten-i-att-halsa.html) För mig är det självklart att hälsa om jag möter någon i skogen eller hemomkring. Även på jobbet hälsar jag på ALLA som går i min kassa men det är långtifrån alla som hälsar tillbaka. Tråkigt men sant. De som i stort sett ALLTID hälsar är faktiskt ungdomar. De som är sämst på att hälsa är kvinnor 50+.
    Kram

    • Jag minns när jag läste det inlägget och även kommenterade det. Du är ett bra föredöme för hur ALLA borde vara. En sak är jag säker på. Jag hade valt din kassa varje gång om inte kön var extremt lång. Är även övertygad om att nästan alla resonerar på samma sätt, när de går mot kassorna. Med tanke på framtiden är det trevligt att läsa att ungdomarna är bäst. Kram

  22. Visst betyder det mycket med vänliga människor som hälsar med ett hej och ja, ett enda vänligt ord kan betyda mycket.
    även som ett leende från en medmänniska kan lysa upp en hel dag.
    Men vad trist med denna granne som inte besvarade när du sa hej eller godmorgon….
    Och samma här, att jag svarar alltid på ett hej / hälsning och även på ett leende från en medmänniska
    Kram

    • Signaler från vår mun, mimik och hela kroppsspråket är viktigt när det gäller vilken bild vi sänder ut till omgivningen. Bilden är som en spegel och en spegel kan vara ömtålig. Den kan berätta mer än ord. Den är svår, till och med nästan omöjlig att reparerar om den går helt i kras. Ett leende från en okänd medmänniska tycker jag är extra vackert. Kram

  23. Sedan mina pojkar har varit små har jag sagt till den; ”Att säga hej tillhör folkvett – säg hej, vill ni sedan inte prata med någon så låt bli, men säg hej”….
    Hoppas du slipper springa på honom för ofta, den där muntergöken.
    Ha en fortsatt fin helg.

    • Jag kanske ska prova på att sjunga en trudelutt för honom nästa gång, kan inte mer än misslyckas. Vi har också berättat flera gånger för våra tjejer att de ska heja artigt på ex. grannar. Hoppas att de lyder. Önskar dig också en fin avslutning på helgen. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s