På något vis ska det lösas

I somras träffades vi av en slump. För en kort stund delade vi samma intresse och bänk. Sedan skiljdes våra livsvägar och aldrig trodde jag att vi skulle ses igen, men ödet ville annorlunda.
På min och Solveigs bröllopsdag åkte vi runt i dimman på Österlen. Tyvärr fick vi inte njuta av förra årets sol och härliga kortarmade väder. Vi hade ändå vår lycka och värme inombords som vi delade med tjejerna i baksätet.
I Glemmingebro fick jag ta det lugnt med tanke på alla vägbubblor.  Plötsligt satt hon bara där, i samma kläder. Av ren impuls bromsade jag in och frågade Solveig om det var okej.
”Kan vi göra en fin gest? Vi har plats i bilen.”
”Det är faktiskt vår bröllopsdag. Du ska ha tankarna enbart på mig.”
”Okej. Hon kanske sitter kvar i nästa vecka när jag kör förbi här själv.”
”Plockar du upp henne får du räkna med vissa problem med både polis och ägare.”
”Jag tycker inte att man glömmer bort sina vänner.”

Det regnade och blåste när jag veckan efteråt hade vägarna förbi igen. När bänken närmade sig såg jag det sorgliga. Den var tom och blöt. Min vän var puts borta. Förhoppningsvis hade någon gett henne skjuts, tänkte jag innan det började krypa otäckt längs med ryggraden. Därför vek jag av från vägen och körde in på en avskild gård. Stannade bilen och klev ut. Försiktigt gick jag på grusgången fram till huset. Direkt såg jag det otäcka genom det smutsiga fönstret. Min vän var kidnappad. Inte bara hon. Hennes kompis stod mot en vägg och verkade gömma sig.

DSCN96360003 DSCN96380005
Nu har jag ont om tid. Tankarna far och fladdrar. När som helst kommer säkert den elake som kidnappat dem. På något vis ska tjejerna ut och gömmas i bilens baksäte. Kära bloggläsare. Håll tummarna för mig. Ge mig gärna ett vattentätt alibi. 😉

Så här såg det ut när livet fortfarande var lätt att leva i somras, när jag träffade min vän och vi skulle åt samma håll.

Bloggis

Annonser

50 thoughts on “På något vis ska det lösas

  1. Jag förstår verkligen att din fru inte ville att du skulle ta upp henne! På er bröllopsdag, hur tänkte du!!

    På min sista födelsedag i Stockholm innan vi flyttade hit till Gotland så tavlade sig min gubbe ordentligt. Vi firade genom att ge oss iväg ut i skärgården för att promenera och bada. Först åkte vi till Nynäshamn och tog en skärgårdsbåt båt ut till en Öja.
    Där travade vi omkring – i stekande sol utan en chans till skugga – i ett par timmar utan att hitta nått ställe. Vi hade vår hund med oss och det var fullt med folk precis överallt som blängde surt på oss. Trots att hon aldrig badade, utan bara satt på land och glodde på oss!

    Så innan vi fick värmeslag – det var över 32 grader – tog vi båten tillbaka till bilen och då slog det sig ner två MYCKET tjusiga unga damer bakom oss. Där satt man alltså svettig och rödbränd och jättesur (jag älskar att bada och det var ju MIN födelsedag) och kände sig jättegrinig. Väl framme vid bilen så kommer tjejerna fram och frågar om dom får åka med oss till Stockholm, dom hade hört att vi bodde i Älvsjö.
    Sorry! Svarade gubben, vi ska inte hem utan till Nynäs – men ni kan få åka med till tåget.
    Han såg väldans belåten ut med att få två såna otroliga tjusiga pinglor i baksätet….
    Själv var jag betydligt mindre belåten, men det är klart att man måste hjälpa sina medmänniskor ÄVEN om det råkar vara två riktiga bombnedslag! *fniss*

    Det hela slutade dock med att vi hittade en fantastisk liten vik utanför Nynäs, vi badade och åkte sen till fiskehamnen för att äta en härlig middag. Men det var naturligtvis fullt!
    Så det slutade med att vi köpte med oss en massa goda fisk- och skaldjursrätter hem och gick på systemet och provianterade lite gott vin. Sen satt hela kvällen på vår altan i tropisk hetta och myste. Det blev alltså till slut en helt förtrollad sista födelsedag i Stockholm…….

    Susie

    • Skönt att läsa att det slutade både bra och romantiskt denna speciella dag, som råkade vara en mycket het dag på skilda sätt. Allt det andra var inte alls roligt när det just hände, men har säkert i efterhand blivit ett skojfriskt minne som nu ex. roade mig och förhoppningsvis några andra som läser detta. Tusen tack för att du delade med dig. Kram

  2. Du är rolig du!! Jag förstår inte att du som har en så vacker fru, hade ens en tanke ”på den andra” på bröllopsdagen t.o.m. Det är väl ditt goda hjärta förstås som gjorde sig påmint. Kan man annat än skratta åt en härlig text!! 🙂

  3. Oj… spännande personer du möter och vilken spännande läsning… men hur tänkte du då på er bröllopsdag? Förstår att Solveig protesterade 🙂
    Kram

  4. Blir det inte lite för mycket damer runt dig nu, Bosse???
    Förstår Solveig att hon trampar lite på bromsen…..hon tänkte på att ni har för lite badrum och speglar. 😉 Och vem är kidnappare nu då???
    Kram från Skogsfen.

  5. Oj,oj hur ska du fixa detta?Tjejerna måste ju räddas innan det är försent. Men de verkar vara lite väl stelbenta för att sitta i bilen. Har du cykelställ? Men………tänk om det är Solveig som har kidnappat dem? Kanske är hon lite sotis på dessa snygga tjejer. Sååå spännande att få höra fortsättningen.

  6. Hahaha..och riktigt spännande. Klart jag håller tummarna för dig. Och jag ska fundera ut nåt alibi hihihi. DU KAN LITA PÅ MIG!
    Vill läsa om fortsättningen nu.
    kramar nu från mig!

  7. Inget ont om ”henne” men jag tycker allt att Solveig har rätt, håll dig du till Solveig! Jag tror att din fru är mer kommunikativ och så är hon allt bra mycket sötare! Och är mor till dina barn!
    Rolig story! Kram

    • Varför har alltid Solveig rätt? Jo. Du har rätt Agneta. Men du har också fel. Det finns ingen som kan sitta så stilla och vackert som min nya tjej. I flera timmar. ”Sötare. Mor till dina barn.” Nu spelar du både på mina känslor och samvete. Jag ska fundera några varv till på vad du skrev. Du brukar vara klok annars… 🙂 Kram

  8. Hm – jag tycker nog att din nya vän verkar lite stel och ”frånvarande”. Inte är hon särskilt fager att skåda heller. Dessutom tycks hon ju vilja komma bort från dig, eftersom hon liftar där på sommarbilden. Eller så menar hon, att du ska sticka därifrån, ner till sjön. Inte särskilt vänligt, tycker jag. Om du nu lockas av att bli bigamist (i motsats till din Solveig), skulle jag förslå att du satsar på den andra damen. Hon verkar visserligen lite blyg, men kan nog tränas upp. Fast jag är tveksam till om det är värt slitet 😉
    Kram 🙂

  9. Ja men…klart jag ger dej alibi…!! Förstår att tycke uppstod, hon har något speciellt…*skrattar*!! Väntar på fortsättningen, och även på hustruns utlåtande…
    Kram kram

  10. :)))) Bad glad jag nu blev av att läsa här! och glad blev jag när du tittade in till mig häromdagen. mycket glad, för jag har läst här ibland minsann! det känns som du är den där tänkande och kännande människan jag kan uppskatta så mycket. de där idéerna med känsla bakom. jag ler och tackar för att dagen känns lite lättare nu..

    kram Lycke

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s