”Gå inte framför mej, jag kanske inte kan följa dej.
Gå inte bakom mej, jag kanske inte kan leda dej.
Gå bara bredvid mej och var min allra bästa vän.”
Albert Camus (1913-1960)
Bloggäventyr med Bosse Lidén
Författare till romanen "Mina fotsteg i ditt hjärta", "Minnen som stannat kvar" och medförfattare till kåseriboken "Skimrande ögonblick – och dagar i grått". Alla tre böckerna går att köpa här på bloggen. Tryck på köp bok/böcker under min header för vidare information. Dessutom finns det 37 st kategorier på bloggsmörgåsbordet. Förhoppningsvis hittar du något som tilltalar dig. Du får väldigt gärna lämna en trevlig kommentar. Tack för besöket. Välkommen tillbaka.
Så sant och så fint! Kram♥
De orden är lika aktuella nu som då.
Kram
Kloka ord.
Varför kommer inte jag på sådana klokord? Eller åtminstone klokheter som Nalle Puh snusförnuftigt kläcker ur sig. Sanningen kommer kanske om några timmar då jag ska göra en CT Skalle. 😦
Så perfekt skrivet….. :-*
Tre meningar som säger så mycket.
De orden berör även mig!
Mig med. Väldigt mycket. Även bilden på lilla Jennifer 16 månader som håller sin älskade morfar tryggt i handen under promenaden vid Hovs Hallar. Vi hade fikakorg med oss, suttit längst uppe och njutit av utsikten och av varandras sällskap. Vi var fler som gick bakom kameran. Trist att det inte syntes på just det kortet att det egentligen var fint väder. Eftersom jag direkt kom att tänka på det kortet, när jag ville lägga in den fina dikten, fick det duga.
Tja, vad ska man säga, det var väl inte för intet som han fick Nobelpriset!
Synd att han dog i den där bilen som han inte körde själv. Han var inte ens femtio och kunde skrivit många bra dikter och böcker till. Undra hur många judar han räddade under andra världskriget.
Ja precis, den där förläggaren som körde kanske inte var nykter…
Det hade varit intressant att se vad han mer hade producerat. Men, lite kontroversiellt tycker jag ändå att just den där dikten är eftersom Camus var existentialist (som vår vän Sartre) och uppenbarligen skrev om de meningslösa i varandet… och så skriver han en sån där fin dikt som inte har något med hopplöshet att göra!! 🙂
Jag var också inne på det tankespåret och kom fram till att han gläntade till ett rum som var ytterst privat. 🙂
En favorit 🙂
Otroligt tänkvärd. 🙂
Det var tänkvärda ord och så sant så sant.
Här var jag och kiade in i går men det blev inte mer för klockan var 03 så jag gick och la mig.
Tack så mycket. Men ajg ahr haft WordPress men kom i lven på varann och jag olovade dyrt och heligt att inte sätta min fott hos dem någon mer gång. Jag använder ju bilder och det fick man ju göra till ett vist antal. Men det ar inte det vi blev osama som.
Så ja får nog hålla mig särifråm- Men tack ändå.
Orden är verkligen det.
Förstår att du behöver sova lite på nätterna också.
Då kanske det är bäst att lyda. 🙂 Jag ville bara ge ett tips.
Välkommen tillbaka till min blogg. 🙂
Fina ord och fin bild….båda tänkvärda.
Kram från Skogsfen.
Tack Skogsfen. 🙂
Sanna ord och med den bilden……Ja jag blir också berörd!
Kram
Min underbara svärfar var så glad i Jennifer och hon i honom.
Berörd…och mer än så. Det ligger mycket bakom dessa ord.
Kram kram
Fina ord som jag önskade att alla tänkte extra på.
Kram
Dessa ord rymmer en ocean av outtalade ord. En klar favorit!!
Kramen
Vackert uttryckt Pia. 🙂
Fint!
Verkligen!
Känner igen orden från någonstans och är glad över att få läsa dem igen. De säger så mycket och berör verkligen! Tack Bosse!
Varsågod Skrivmoster. Jag brukar samla på mig aforismer och tänkvärda ord. 🙂
Klokt och väldigt sant. Tack Bosse 🙂
Kram,
Lambergsfrua
Jag kom på igår att det var länge sedan jag hade ett inlägg från kategorin ”Vackra ord”. 🙂
Kram
Så sant…
Svårt att tänka att hon som stolt håller sin morfar i handen är en ”gris”… 🙂
Absolut berörande… och såå sant. Han var en klok man….
En klok man som hann med mycket i sitt liv innan han satte sig i ”fel bil”.
Fina ord.
Jättefina.
Vacker tanke!
Ibland kan jag studera hur folk vandrar fram i livet. Sådana som verkar vara par. Ibland omslingrande, hand i hand eller bredvid varandra, det ser ut som gemenskap. Men.. ibland går han flera steg framför och hon försöker hinna med… Eller tvärtom. Ibland ser folk bistra ut mot varandra… ja, det finns många stilar. Kanske använder vi alla alla de olika gångstilarna. Det är inte alltid vi orkar med att vara ”gemensasmma” under livets gång…
Vackra tankar behöver komma fram i ljuset.
Jag är också en ”studerare”. Både i smyg och öppet. Det finns många olika varianter som skvallrar om tillfällig sinnesstämning eller kanske det normala i förhållandet, äktenskapet och partnerskapet. Jag tänker i flera steg. Dagdrömmer. Blir beklämd och sorgsen, när jag inser att just de där två skulle aldrig vandra ihop. Han skulle jag akta mig väldigt noga för. Hon hade jag inte orkat med en timme. Gester, miner, blickar, rörelser kan säga mycket mer än ord. Skvallra om ett ”ogemensamt” förhållande som har tagit slut eller aldrig borde ha inletts. Vad dyster jag plötsligt blev. 🙂
Hej. Är nu tillbaks till verkligheten igen. Log då jag läste de kloka orden. För jag går nästan alltid några meter före L. Han går ju så sakta ……men jag älskar honom ändå.
Ska nu läsa ikapp allt jag missat här i bloggvärlden. Kram på dig.
Trevligt att ha dig tillbaks. Kul att se glimtar av er långa resa på Facebook.
Jag ser det som att du är L:s vävisare i livet. Bra att du älskar honom. Det räknar jag med att han gör med dig också.
Kram
Tack. Men om jag tänker efter så…..varför vill han gå flera meter efter mig? Detta kan jag inte googla på utan nu måste jag vara lite listig om jag ska få ett svar. Hm…..
Han kan inte få nog av din häck. Så busenkelt tror jag att det är Annika. 🙂
Kloka ord blir aldrig ”ute”. Att vara människa är det samma nu som då. Längtan att ha någon som går bredvid och är en sann vän för livet. Allt går så fort numera folk hinner nog inte begrunda det som är viktigt.
Vissa saker är tidslösa. Du har rätt. Tempot har höjts på både gott och ont. Mest ont, tycker jag personligen.
Så sant och vackert formulerat. Spontant tänker jag på de kvinnor jag sett som går ett steg bakom mannen. Det gör ont i mig när jag ser dem. Att gå bredvid varandra, fysiskt, mentalt och bildligt är det enda rätta.
Det är intressant att betrakta. ibland för att ha nytta av det i ett skrivprojekt. Andra gånger kan det leda vidare i tankarna. Jag satt för en stund sedan och skrev ner ett sådant möte, som jag tänkte lägga in nästa gång på bloggen. Ett allvarligt inlägg.
Sant! Och en sådan fin bild som säger allt.
Det är min äldsta dotter som håller sin morfar i handen. Då var Jennifer 16 månader. Nästa vecka är hon myndig. Tiden går.
Kloka fina ord säger jag som är lite av en nörd då det gäller klokord 😉
Samma här. Jag älskar att spara och läsa klokord. Allt från Nalle Puh till djupa poeter. 🙂
ja detta är verkligen fina ord
kram
Tänk om livet kunde vara så fint och enkelt för oss alla.
Tack för att du kommenterade. 😉
Kram Bosse
För mig har de där orden alltid varit ”Hästens bön”. Hade märkligt nog ingen aning om att det var Camus trots att jag är svensklärare, fy på mig:) Jag var en ”hästflicka” under många år och det citatet förekom överallt i hästvärlden, att man skulle gå vid sin hästs sida.
Så fint!
Kram Christina
Intressant att få en annan vinkel av de fina orden. ”Hästens bön”. Passar lika bra för djur som för människor.
Kram