Hon fattas oss

Ett kåseri med några år på nacken.

Jag är en hemmapappa. Jag har axlat min mammas roll. Hon var visserligen ingen hemmapappa, men en underbar hemmafru.
När skolbussen stannar till vid vårt hus finns jag till hands. Vi har det mysigt när vi en stund senare sitter och fikar. Tjejerna pratar om sin skoldag. För det mesta bubblar de av glädje. Har svårt för att inte prata i munnen på varandra. En ädel konst som vi annars har tränat mycket på genom åren. Att inte prata samtidigt.

Det var sista sommardagen enligt almanackan. Än så länge var vädret somrigt. Vi satt på altanen. Ämnena kunde skifta snabbt runt det blå träbordet. Från dag och stund. Nu kom vi in på det känsliga ämnet farmor. Fortfarande blir både jag och Jennifer tårfyllda när farmor kommer på tapeten. Farmor dog några dagar innan julafton förra året. Jennifer var sju år och Lizette hade nyss fyllt fem år. För storasyster finns det fortfarande många mysiga minnen kvar, medan de flesta börjar blekna i kanten för lillasyster. Lizette kommer heller inte ihåg så många saker från tiden, när farmor fortfarande var frisk och full av busenergi.
”Jag minns farmors varma händer”, säger Jennifer med öm röst.
Jag minns själv när jag var liten och kom in genomfrusen efter pulkaåkning. Inte behövde jag lägga mina händer på elementet, när mammas mjuka händer fanns till hands. Värmen från dem strålade snabbt ut i mitt blodomlopp. I vanliga fall hade jag berättat om episoden. Denna gång försökte jag istället memorera stunden och höll en låg profil.
”Hennes goda hjärta. Alla fina presenter vi fick”, fortsätter Jennifer.
”Hon var glad för mina teckningar”, säger Lizette.
”Det är skönt att sitta och prata om farmor. Jag behöver försöka komma ihåg allt om henne. Vill inte glömma något. Usch! Vad ledsen jag var på julafton. Visst var det kul med julklapparna, men det saknades någon liksom”, filosoferar Jennifer vidare.
”Jag kommer ihåg när farmor satt i soffan när mamma spelade julsånger på pianot, upplyser Lizette.
”Ebba har en gammelfarmor kvar och alla de andra fyra med”, berättar Jennifer.
”Fy vad fuskigt”, utbrister Lizette.
”Det är väl bra för henne. Du ska inte vara avundsjuk”, säger storasyster.
”Jag är inte avundsjuk. Det är bara fuskigt. Föresten är det bara Nanne (Grönvall) som är avundsjuk. Så det så”, säger Lizette med en bestämd röst.
”Lizette! Det är bara en sång. Tror du att det är hennes riktiga öron också?”
”Synd att inte morfar bor närmare oss.”
Lizette är bra på att byta riktning på samtal om hon håller på att bli inträngd i ett hörn.
”Hade vi bott i Skara hade vi kunnat hälsa på honom varje dag”, säger Jennifer.
”Varannan dag. Vi måste gå på Skara Sommarland också”, rättar Lizette som därmed fick sista ordet denna gång med.

De har så många underbara funderingar de små liven. Ibland kommer något urklokt från deras munnar. Bättre än en Nobelpristagare skulle kläckt ur sig. När jag och Solveig släckt våra sänglampor händer det att vi berättar för varandra om dråpliga kommentarer och episoder. Tyvärr glömmer jag ibland bort att skriva upp dem direkt i min dagbok. Ljuvliga ord som inte går i repris. Vilken gåva barn är. Det gäller att fånga dagen. Små barn blir snart stora. Plötsligt tvingas de att tänka och prata som vuxna. Blir mer trångsynta. Enligt ett italienskt talesätt föds ett barn med hundra språk men berövas nittionio. På tisdag skulle farmor fyllt 88 år. Om hon fått leva. Sådant råder vi inte över. Trist att våra barn inte fick ha någon av de fyra kvar när de blev tonåringar. Jag är övertygad om att de hade haft riktigt stor glädje av varandra. Vilken tur att vi har Sofias lillasyster Majsan kvar i livet (till höger på bilden).
CCI20140326_00010001

Annonser

52 thoughts on “Hon fattas oss

  1. Så härlig berättelse. Hur kunde ni missa att man skulle gå på sommarland varannan dag om man bodde i Skara!? Ungar är för härliga, det är dumt man inte skriver upp det. Har redan glömt flera roliga saker som B1 sagt, han har inte ens fyllt 5. Varför har jag inte skrivit upp???

    • Barnbarn ska ju vara livets efterrätt. Då har vi något att se fram emot. Förstår att det är en stor fördel att ha dem på cykelavstånd. Vi hoppas på det också i framtiden. Är rädd för att sanningen kommer att bli en annan. Tur att det finns många tekniska möjligheter som blir som ett surrogat. Inget går dock upp mot kroppslig kontakt, öga mot öga. Helgkram

  2. Härliga minnen väl värda att bevara. Min mormor dog när jag var tio. Resten av den äldre generationen fick jag aldrig träffa. Hos oss dog min pappa och min svärfar när barnen var små. Sorgligt tidigt…

    Trevlig helg!

  3. Så rörd, så berörd…så många minnen kommer till mig. Jag tänker ofta, ofta på min farmor och jag saknar henne så mycket. Hon är så nära mig fastän det är så många år sedan hon dog.
    När jag läser om dig och dina döttrar, tänker jag ofta att det är så himla fint att ha en pappa som du.
    Varm kram

    • Ibland är det svårt att förklara. Andra gånger är det bara så självklart att vissa personer kommer varandra närmare. En del lämnar aldrig varandra helt, även om en åkt iväg en stund före. Inom oss lever de vidare.
      Tack för de snälla orden Frida. Kram

  4. Farfar dog när pappa var ung, farmor dog när jag var två år och morfar dog när mamma var ett år … Mormor är den trygga och minnesrika personen i mitt liv. Hon som trots ett mycket svårt liv kunde vara sprallig och positiv. Nu är jag farmor … och hoppas innerligt kunna lämna positiva och glada minnen efter mig hos barnbarnen. När de är här ger jag allt jag har av kärlek och försöker att skapa stunder de ska gömma i sitt minne.
    Din text är väldigt kärleksfull och du är en pappa, som är närvarande i ordets alla betydelser. En hemmapappa är något många barn önskar sig! Trevlig helg!! 🙂

    • Jag tror att du skapat så många minnen att det kommer att resultera i en bok bara om farmor någon gång i framtiden. Jag hoppas att du får vara frisk i många år till, så blir det kanske två böcker. 🙂
      Tack! Önskar dig en fridfull helg. Kram

  5. Idag förstår jag om du tänker tillbaka på din mamma med en tagg i hjärtat, men gläd dig åt att du haft en härlig mor som du har vackra minnen efter. Det är likadant för mig, men jag har vänner där minnena varit traumatiska…..och det måste vara fruktansvärt!
    STOR KRAM
    Susie

  6. Minnen kommer efter denna fina!-text om dina flickor och farmor med mera. Min egen farmor, mitt egna farmorskap som jag flyttade till för nära 12 år sedan. Jag hävdar att det är en trerätters med goda mellanmål, till sina tider krävande att hålla menyen i gång. För mig garanterad näringsintag. Först fanns bara hon, så kom han! Vid farfars begravning grät hon för hon hade träffat farfar flera gånger.
    Han hade inte det så han grät inte. Detta hade de små liven senare pratat om. Vi var skilda sedan flera år jag och farfar. Lillebror på besök hos mig: På farfars begravning gråt jag inte, men när du dör farmor kommer jag att gråta. Ett ögonblick av att tiden står stilla, ögat blir vått nog. Lillebror fortsätter: Storasyster säger att du har sagt att när en saknar eller lessen över att du inte finns så kan jag tänka på dig och allt det roliga vi gör! Rörande trösterikt!

  7. Härliga minnen. Tänk att en dag skriver våra barn och barnbarn förhoppningsvis oxå så fina minnen om oss. Jag har haft äran att kunna vara hemma med våra barn i många år. Även om ekonomin inte var den bästa men jag ångrar inte detta en sekund. Vi är lyckligt lottade alla vi som haft föräldrar eller andra vuxna som gett oss värme och kärlek då vi var små. Vilken start vi fått i livet. Du väckte många minnen med ditt kåseri. Tack för det.
    Ha nu en fin Fredag. Kramen.

  8. Det här berörde…för tänk så många minnen man vill att barnen ska ha kvar, så mycket klokt som den äldre generationen förmedlade. Jag tänker ofta, varför tog jag mej inte mer tid, att vara länken mellan mina barn och min mormor och morfar…Farmor och farfar gick bort när jag var liten, så där har jag inga minnen heller. Men min morfar…med både en och två rävar bakom öronen!!
    Å det här med barn funderingar och uttryck…man tror man kommer ihåg, men det ska skrivas ned ögonaböj, för annars försvinner det ur minnesbanken!! Tror du jag gjort det…?? Näe, så klart…
    Ha en riktigt skön vårhelg!!
    Kram kram

  9. Minnen är alltid underbara, det är bara så svårt att komma ihåg allt 😉 När våra barn var små skrev jag upp många av deras kommentarer i en bok, men det avtog mer och mer när de växte, men lite finns i alla fall dokumenterat som vi kan skratta åt ibland.

  10. Jag saknar mycket att jag aldrig fått uppleva varken en mormor eller farmor. De gick båda bort när jag var riktigt liten, så jag har inget minne av dem och någon riktig mormor har jag själv aldrig fått vara, för jag har haft mina enda barnbarn så långt borta.

    Tack för din kommentar hos mig förresten, den poppade in medan jag satt här och skrev till dig. Vi krockade nog lite där i cyberrymden.
    Kram, Ingrid

  11. Så fint du skriver om din mor. Min mor är också mycket saknad av både barn och barnbarn. Hon var en riktig sagoboksmormor, och barnbarnen har många kul minnen från när de själva var hos mormor. Hon intresserade sig för dem och ställde upp på alla tokigheter. Därför var hon också given att vara med i deras vardag även sen de blev vuxna. Sådana minnen vill jag gärna ge till mina barnbarn med. Kram

    • Vad mysigt det låter med en sagoboksmormor och vad roligt att dina barn har kvar minnen från när de var själva hos din mamma. Vet du vad jag tror. Jag tror att efter att ha följt din blogg rätt länge, att du är lite som en kopia och dina barnbarn kommer att ha massor av mysiga och kul minnen av sin farmor och mormor. Just att du kan variera och göra både bus och lugna aktiviteter är en härlig kombination. Kram

  12. När mitt barnbarn börjar prata så jag förstår vad han säger ska jag försöka skriva upp roligheter. Precis som du säger så glömmer man väldigt fort! Ännu ett härligt inlägg från dig! Det poppar upp så mycket tankar i mitt eget huvud, bl.a bloggämne… 😉

    • Lova att du gör det. Han kommer att vara dig evigt tacksam senare i livet. Men det måste göra direkt efter. Vad bra att jag inspirerar er. Det är likadant för mig när jag är ute och bloggvandrar. Ofta sätter något inlägg igång min egen minnesbank. Tack för rosen. 🙂

  13. Mysigt att flickorna ändå har några minnen av sin Farmor. Min Pappa gick bort alldeles för tidigt. Endast 61 år. Då var ändå min äldste som 7år och de stod varandra väldigt nära. Men tyvärr så minns han honom inte alls:(
    Härligt att lyssna på barns underbara funderingar och diskussioner:)
    kram och ha en skön helg!

  14. Det är viktigt att kunna prata om dom som har dött! Att plocka fram ur minnenas hjärta.Barn är urkloka…….Svar!Jag orkade inte ta stor bit av Budapesten.Jag hade tagit en rejäl bit av smörgåstårtan..

    • Tack! Det var det enda jag kunde uttala när jag tog era första två bokstäver. De andras förslag var bättre, men jag hoppas du får in något ännu bättre innan sista tävlingsdagen. Så ni som läser mina ord… gå in på Bröderna Bus, Busan och Rozie och tävla. 🙂

  15. Vilket härligt inlägg!! Så mycket värme, och den möjligheten att kunna finnas där för barnen när de kommer hem från skolan och få känna att någon lyssnar på dem, det är få barn som får idag.
    Önskar dig en mysig helg!
    Vårkramar

  16. Hej på dig och vad glad jag blir när du tittar in hos mig och skriver några ord. För min egen del så blir det inte så mycket av med bloggrundorna. Jag läser hos er alla min jag orkar inte riktigt med att sätta ord på pränt. Vilket äkta nära kåseri du bjuder på. Jag har tre barn och tre barnbarn. De är den stora glädjen i livet som får mig att kliva upp och kämpa de dagar när det ”onda” tar över. Så många minnen jag har från tid som jag delat med dem och det är många timmar det. Fortfarande fast barnen är stora så pratar vi en del om deras uppväxt. Senast i dag satt min yngste son som är 25 år och tittade på kort. Han hittade ett gammalt skolfoto och utbrast= Men, jag var ju snygg då.
    Ha nu en fin helg med de dina
    Kram

    • Tack Lisbeth! 🙂 Det gäller både att ha tid och ork för saker. Ibland räcker vi människor inte till.
      Kul att du uppskattar mitt kåseri. Vad bra att du har sex olika anledningar att fightas vidare. Förstår att du har en sjö av minnen. Din son är säkert snygg nu med. 🙂
      Önskar dig också en fin helg där du slipper ”det onda”.
      Kram

  17. vi lär oss mycket av våra barn, de är så kloka och de har många underbara tankar om livet bara vi tar oss tid att lyssna.
    Vad härligt att läsa kring minnena av farmor/mamma, dessa minnen bär vi med oss med glädje i livet och som vi plockar fram när vi mest behöver dem.
    kram Åsa

  18. Så fint du beskriver era fika- och pratstunder. De är värdefulla de där stunderna med barnen när de är små och förresten även när de växer upp och blir vuxna. Vad vore livet utan familjen och barnen?
    Och sorgligt är det när den äldre generationen går bort. Men fint att ni kan minnas och prata om det tillsammans.
    Önskar dig och de dina en fin helg! Kram Christina

  19. Vilken underbar berättelse så full av kärlek och fina minnen. Blir så berörd och får mig att minnas mina egna älskade föräldrar. Min dotter ville alltid vara hos mormor & morfar och hon var deras ögonsten. Nu är det min tur att vara mormor och ge barnbarnen fina minnen.

    Jag önskar dig och familjen en fin helg i det vackra vårvädret. Kram 🙂

  20. Alla dessa härliga!
    Jag tänker som så, att så länge vi tänker på dom, pratar om dom och TILL dom, så finns de kvar i våra energier. Ibland när man minns skrattar man samtidigt som man får torka tårarna.
    Det är på nåt vis så saknaden är.

    Varje djup sorg har en förlorad glädje till föremål.
    Tappa inte bort denna riktning.
    Låt inte sorgen glömma sitt ärende.
    Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få.
    /Harry Martinson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s