Ett stort misslyckande

Jag tycker att det är viktigt att erkänna sina misstag. De gånger det inte blev som man tänkt sig. När man inte slutför sina uppgifter.
Ni som följt mig såg att jag hade två tävlingar nyss. Den ena gick ut på att gissa vilken glass som var min favoritglass sommaren 1982. Svaret var nyheten Lakritspuck som tyvärr tog slut väldigt fort i min hemmakiosk på grund av sin popularitet. Jag tvingades cykla runt till andra ställen, men ofta var det samma trista ”ordpuck” som jag fick i ansiktet. Sommarens nyhet var tyvärr slut. De visste inte när de skulle få nya. 😦

Flera år tidigare fick jag en fiffig idé när jag vaknade tidigt på morgonen. Eftersom jag hade pantat massor av flaskor och burkar efter en midsommarafton kände jag mig stenrik trots min ringa ålder. Det var en varm morgon och som gjort för glassätande och en spännande tävling. Jag tog med mig anteckningsbok, penna och plånbok. Om det var någonting som jag var expert på i Halmstad var det att hitta alla vrår där de sålde glass. På glasslistan som var med i min bloggtävling fanns det tjugotre stycken olika glassar att välja på. Detta aktuella år var det färre. Vi säger att det var sjutton. Mitt mål var att samma dag köpa en av varje sort, äta upp den och betygsätta den mellan ett och tio. Mellan inköpen cyklade jag till nästa kiosk eller affär och skaffade mig ny aptit.

Det retar mig än idag. Tyvärr kommer jag inte ihåg sista namnet. Jag hann inte med nummer sjutton och ska ärligheten med i detta kåseri måste jag erkänna att nummer fjorton till sexton gick på ren Boboenvishet och smakade sådär. Det var som om hissen ville gå upp igen, om du förstår hur jag menar. Då är det inte lätt att vara rättvis som jurymedlem. Sorry alla glassorter. Jag borde spritt ut det på två dagar. 😉

Mamma kom med ett hot när jag kom hem som jag tog med ro. Hon sa att jag inte fick efterrätt eftersom jag inte ätit upp hennes tillagade mat. Den kvällen fick jag gå och lägga mig utan glass, hallon och grädde till efterrätt. Tyck inte synd om mig kära läsare. Mamma ville såklart straffa sin glassälskande yngsta son riktigt hårt och för en gångs skull var hennes sjätte sinne avkopplat. 🙂

Ps. Trist nog minns jag inte vinnaren. Det kunde inte vara 88:an. Den såldes av Trollhätteglass på den gamla goda tiden. Ds.

Annonser