Ett stort misslyckande

Jag tycker att det är viktigt att erkänna sina misstag. De gånger det inte blev som man tänkt sig. När man inte slutför sina uppgifter.
Ni som följt mig såg att jag hade två tävlingar nyss. Den ena gick ut på att gissa vilken glass som var min favoritglass sommaren 1982. Svaret var nyheten Lakritspuck som tyvärr tog slut väldigt fort i min hemmakiosk på grund av sin popularitet. Jag tvingades cykla runt till andra ställen, men ofta var det samma trista ”ordpuck” som jag fick i ansiktet. Sommarens nyhet var tyvärr slut. De visste inte när de skulle få nya. 😦

Flera år tidigare fick jag en fiffig idé när jag vaknade tidigt på morgonen. Eftersom jag hade pantat massor av flaskor och burkar efter en midsommarafton kände jag mig stenrik trots min ringa ålder. Det var en varm morgon och som gjort för glassätande och en spännande tävling. Jag tog med mig anteckningsbok, penna och plånbok. Om det var någonting som jag var expert på i Halmstad var det att hitta alla vrår där de sålde glass. På glasslistan som var med i min bloggtävling fanns det tjugotre stycken olika glassar att välja på. Detta aktuella år var det färre. Vi säger att det var sjutton. Mitt mål var att samma dag köpa en av varje sort, äta upp den och betygsätta den mellan ett och tio. Mellan inköpen cyklade jag till nästa kiosk eller affär och skaffade mig ny aptit.

Det retar mig än idag. Tyvärr kommer jag inte ihåg sista namnet. Jag hann inte med nummer sjutton och ska ärligheten med i detta kåseri måste jag erkänna att nummer fjorton till sexton gick på ren Boboenvishet och smakade sådär. Det var som om hissen ville gå upp igen, om du förstår hur jag menar. Då är det inte lätt att vara rättvis som jurymedlem. Sorry alla glassorter. Jag borde spritt ut det på två dagar. 😉

Mamma kom med ett hot när jag kom hem som jag tog med ro. Hon sa att jag inte fick efterrätt eftersom jag inte ätit upp hennes tillagade mat. Den kvällen fick jag gå och lägga mig utan glass, hallon och grädde till efterrätt. Tyck inte synd om mig kära läsare. Mamma ville såklart straffa sin glassälskande yngsta son riktigt hårt och för en gångs skull var hennes sjätte sinne avkopplat. 🙂

Ps. Trist nog minns jag inte vinnaren. Det kunde inte vara 88:an. Den såldes av Trollhätteglass på den gamla goda tiden. Ds.

Annonser

36 thoughts on “Ett stort misslyckande

  1. Stackars Bosse. Men du kan vara lugn. Misstag gör vi alla. Oj…skulle ju inte tycka synd om dig kom jag ju på att jag läste.
    Jassåru….Du har varit en såndär glassoman du. Kan se framför mig hur du cycklar lite vingligt från den ene kiosken till den andre.
    Hur många glassar hann du äta på en dag?😉
    Känner du dig glassig efteråt?
    Ha en skön fredag nu Bosse.
    TantSur hälsar att hon känner sig lite trevligare.
    Lite jobbigt för TantGlad att umgås med henne annars.

    Kvittelekvitt och Kramkram till Glassgubben Bosse😉😃

    • Det klart att du skulle tycka synd om glassen som missade en från listan och dessutom blev utan efterrätt när han kom hem och var glass-sugen. 🙂 Det är bra att TantSur sticker och gömmer sig i garderoben. Jag vill bara ha TantGlad. 🙂
      Lördagskvällskram

  2. Jag älskar glass, men hela listan skulle jag inte kunna äta igenom på en dag. Fast en ung pojke brukar kunna få plats med mycket. Men en del glassar lockar ju inte det minsta! Någon måste väl ha varit sämre?

  3. 88:an var min stora favorit när jag var barn. Tyvärr är min glassaptit inte så stor idag som då, men jag kära maken äter för mig också 🙂 🙂 Trevlig helg!!!

  4. Jag har faktiskt ätit en och annan jordgubbs- och vaniljglass, de där billigare och väldigt enkla, men som smakade äkta gräddglass! Numera kan en Magnum locka mig, de få gånger jag äter glass, har ju blivit vuxen nu 😉
    En solig dag till dig, solige Bosse, från soliga mig, för de e int lönt å tjura 😉 Kram!

  5. Hua, hur tänkte du där, eller du kanske inte tänkte alls 😉 Glass är inte en storfavorit hos mig, någon gång kan det vara gott, då ska det vara riktig vaniljglass med ljummen hjortronsylt 🙂
    sv. Jag har retat dem en gång innan men insett att det inte blev till min fördel när beslutet skulle fattas, det är tydligen ett plus i rekryteringen till försäkringskassan om du är humorlös.
    Önskar dig en härlig helg!
    Kramen

  6. 88:an föråt jag mig på en festkväll/natt sommaren 1973. Har inte kunnat äta den sen dess. Men nu skulle jag, vid närmare eftertanke, kanske kunna prova igen. Den var god!

    • Där har vi en sak gemensam. Både du, jag och Sebastian Rosander. 🙂 Men du och Sebastian prickade upplevelsen. 1973! Häftigt. Själv föråt jag mig på min favorit sommaren 1975. Jag började att prova med halvliters paket förra sommaren. Det gick över förväntan. För någon vecka sedan provade jag med pinnen. Inte lika bra som glasspaketet men jag överlevde.

    • Bra Gunnel. Du insåg det superviktiga. 🙂 Precis som Pippi brukade göra, måste man testa. Jag offrade mig för kommande generationer. Det är därför det finns så många Magnum 2014. Jag är lika glasstokig men mycket mer begränsad. Hela familjen tycker om glass. Vet du när de ska lansera en orange glass? Kram till aupair flickan.

  7. Gillar kåseriet, men eftersom jag inte äter glass – gillade inte ens glass när jag var liten (konstigt nog) spyr jag nästan vid glass nummer två… eller tre;-)

  8. Fler än en glass – ja, kanske två om dom var små – har jag nog aldrig klarat att klämma i mig. Så din tävling/test är helt oförklarlig för mig. Efter dom första två måste ju dom andra smaka hemskt!
    Smaken på den godaste glassen jag åt som barn är för evigt inbränt i smaksinnet, ingen annan glass kommer ens upp i närheten. Det var den hemgjorda italienska glassen på Pipersgatan i Stockholm dit jag ibland fick åka med min pappa när han hade lite tid över (han var privatchaufför). Alla smaker var goda, men deras hallonglass och vita citronglass (dom var antagligen inte ens glass utan sorbet) var helt outstanding! Mmmmm…..
    KRAM ❤
    Susie

    • Jag hann bli sugen igen eftersom det var sommar och jag cyklade en bra bit mellan kioskerna. Sedan åt jag inte allt. Jag skippade pinnarna och papperet. 😉
      Härligt att du har ett starkt minne kvar om glass. Italienska glassbaren i Båstad var ett trevligt utflyktsmål med familjen minns jag.
      Kram

  9. Du milde så många glassar du hade stoppat i dej! Klart att man ska äta upp huvudrätten innan man äter desserten. Där tycker jag att din mamma gjorde rätt.

    Jag har ett minne av glass. När jag var barn under andra världskriget, fick jag bo hos vänner på landet utanför Skövde. (Vi bodde i Stockholm). När man hade stigit av tåget, så kunde man gå rakt upp mot en park. Där fanns det en glasskiosk. Så jag fick en pinnglass varje gång vi kom dit.

    Idag kör vi med en variant. När vi (sambon och jag) har varit ute och promenerat, brukar vi sätta oss på en parkbänk och äta varsin glass. Det blir Magnum Mandel. Men i går så köpte vi de två sista i kiosken. Så eftersom det är sent på säsongen, räknar vi med att dom inte kommer att beställa flera.

    Kram/Gilla

    • Mamma hade alltid rätt och bra blick för spelet.
      Tänk att jag också har varit flera gånger på det där stället utanför Skövde. Fast glasskiosken är säkert riven.
      Trevlig tradition ni har. Dessutom är det även min favorit sedan flera år. Magnum Mandel. Helt klart bäst av GB:s utbud.
      Kram Bosse

    • På sommaren körde vi med glass lite oftare. Efterrätt var bara något som jag tog för givet. Riktigt lyxigt när jag tänker på det nu. Jag minns när våra barn kunde äta upp mat på kvällen, trots att de inte var hungriga och mest trötta, allt för att få en liten glasspinne. Knatte tror jag de hette. Fanns i olika smaker.

  10. Mmm, glass är gott. Det var det bästa jag visste som barn. Min farmor köpte alltid hem massor av glass när jag skulle komma på besök, sen fick jag äta så mycket glass jag bara orkade. Supergott.
    Men vilken sort skrev du att du smakade av. Kanske GB- sandwich blev en favorit? Den och igloo var mina favoriter 🙂
    Önskar dig och de dina en riktig toppenhelg!
    Kram Christina

    • Vilken snäll farmor du hade. Hon skulle jag gärna lånat. 🙂 GB-sandwichen är populär av tjejtrion på hemmaplan. Jag kan inte få i mig den. Jag minns när sorten kom första gången och jag hade stora förväntningar. Det är den enda nya glass-sorten som jag slängt i en papperskorg. 😦
      Tack! Jag önskar dig detsamma. Kram

  11. Det var nog att lasta ekan till bristningsgränsen så att säga … Fy vad du ska ha mått tjyvens efter så många glassar! Det var en marknadsundersökning som hade krävt flera dagar. Tanken var god men troligen inte de sista glassarna …
    Jag tror att du kände stor lättnad över att din mamma ”straffade dig” och du kunde dra en lättnadens suck …
    Jag äter numera i stort sett bara Magnum mandel när jag ska äta glass. Den är bäst!!

    Trevlig helg! Med eller utan glass … 🙂

  12. Ett härligt kåseri, skrivet med glimten i ögat och glassen i blicken.
    Laktitspuck var och är fortfarande en favorit hos mig.
    Kanske, nu vid närmare eftertanke, hadet det varit klokt att dela upp glassarna på två dagar. Men å andra sidan hade de kunnat ta slut.
    En klok mamma som gärna ville träna dig i livets hårdare skola….
    Kramar från en glassfantast.

    • Kanske tänkte jag att nästa dag var regnig och då skulle de glassarna inte få samma chans.
      Helt klart den bästa mamma jag haft. 🙂 Jag saknar henne fortfarande.
      Tack för kramar från en glassfantast. Hade vi känt varandra då kunde vi delat på juryjobbet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s