Minnen som stannar kvar

Vi befann oss i Göteborg för att i första hand gå på Bokmässan som var en höjdpunkt på hösten för oss bibliotekarier. Som alltid var det trevligast och smidigast att vara där på torsdagen. Givetvis kombinerade jag och Solveig mässbesöket med några andra besök. Tålig som jag är följde jag bland annat med in i en del klädesaffärer. 😉
I en affär hittade Solveig ett par byxor som föll henne i smaken. Av någon anledning blev expediten personlig och berättade följande sorgliga historia:
I affären hade de en avdelning med mammakläder. Några veckor tidigare hade en gravid kvinna kommit in och köpt en svart mammaklänning. Hon hade berättat att hon skulle ha den till sin mammas begravning. Expediten tyckte att det var sorgligt att mormodern aldrig skulle få träffa sitt barnbarn. Några dagar efter köpet hade samma kvinna kommit in och haft med sig den hopvikta klänningen i en kasse. Hon ville lämna tillbaka den eftersom den inte passade. Kvinnan fick pengarna tillbaka. Det byttes inte många ord innan hon försvann ut genom entrén. Expediten hade tyckt att klänningen såg lite skrynklig ut, men valde att inte kommentera det. När hon en stund senare skulle hänga upp den fick hon se en utbuktning på tyget och upptäckte en använd pappersnäsduk i klänningens ena ficka.

Solveig har aldrig sorterat bort det minnet helt. Hon kommer inte ihåg exakt varför expediten drog upp storyn, men minnet har stannat kvar.

Det var ett ovanligt bedrägeri. Som bibliotekarie och amatörfilosof går mina tankar lite galet från låna böcker till låna kläder och vidare till det mer allvarliga, att man bara har sina mammor på lånad tid. Detta var kanske ett enda snedsteg beroende på stark sorg. Då är hon förlåten. Vad anser du som läsare? Blir du rörd eller störd av denna sannstory? Själv blir jag mest nedstämd och tycker den är sorglig.

Mitt filmtips på torsdag blir jag däremot glad av. Den enda film som fått full pott av vår familj, av de 185 filmer vi såg under tio säsonger. 40 av 40 poäng. Inte illa att den behagade fyra olika åldrar. Titeln var helt okänd för oss – men filmen fångade oss med irländsk storm.

Annonser

66 thoughts on “Minnen som stannar kvar

  1. Det där är så vanligt! Kanske inte just bland gravida ;), men att folk köper ett plagg, använder en gång och sen lämnar tillbaka det! Jag förstår inte hur man kan göra så! Troligen var denna gravida, mammalösa, kvinna en sådan som satte det i system. Så, gravid eller ej, icke acceptabelt!
    (Hade jag inte hört att sådant förekommer mer än man tror, då hade jag kanske tyckt lite synd om henne)

    • Jag är inte så insatt i det. Tänk vad en del människor kan vara fräcka. Själv brukar jag fundera några varv om jag ska lämna tillbaka vissa saker eller skippa det. Beror på priset, avståndet till affären och givetvis storleken på ”felet”. Jag skulle gärna sett episoden på en film för att få rätt uppfattning och för att kunna vara rättvis i mitt uttalande. Grundregeln är givetvis att man ska betala och behålla. 🙂 Just det plagget behövde hon såklart inte fler gånger om hon inte hade oturen att hennes pappa dog strax innan nästa gravitet gick ut. Så orättvist får inte världen vara.

  2. Då jag jobbade på Åhlens så var detta jätte vanligt. Strax innan sportlovet kom bl.a en kvina och berättade att de skulle åka till fjällen över lovet och behövde en skiddress. Köpte en dyr som hon sen kom tillbaks med efter en vecka. Vi hittade senare hennes liftkort i fickan. Det var vanligt att folk köpte kläder på Fredagen och lämnade tillbaks dem på Måndag. Då stank kläderna av parfym hmmm….Så då jag läser din berättelse så har jag lite svårt att tycka synd om henne. Självklart är det tråkigt att mista en anhörig men det hon gjorde är ändå fel.
    Hoppas att solen även skiner på er idag.
    Kramelikram

    • Vilken dålig stil en del människor har. Om man som du har erfarenhet av liknande fall förstår jag att man kräver noll tolerans och blir mer och mer luttrad. Den som har en egen privat affär måste bli ännu mer påverkad. Det finns kanske ett behov av det och skulle funka i en storstad. En affär där man fick låna kläder. Känner bara till maskeradkläder och bröllopskläder. Jag hyrde en frack till mitt bröllop om jag minns rätt. Eller var det till Solveigs bröllop. Mitt minne är som en guldfisks. 😉
      Jag tror att solen har åkt på solsemester. Här är grått men ändå helt svanfritt.
      Kram

  3. Historien är sorglig på många sätt och svår att uttala sig om. Helt fel att lämna tillbaka kläder som man använt. Däremot lämnar jag alltid tillbaka impulsköp numera. Tidigare var garderoben full av omöjliga kläder med prislappen kvar.

    Irländsk storm lät intressant ser fram emot filmtipset. Ha en fin dag. Höstkramar 🙂

  4. Helt klart att det är fel att lämna tillbaka använda kläder. Men kan ändå kanske försvara kvinnans handling p.g.a. det tillstånd hon befann sig i. Graviditeten medför ju en hel del humörsvängningar och om det även därtill en anhörig avlider, så kan det fort bli att inte tanke och handling riktigt kommer överens.

  5. Nja, så fräck kan man (inte man i det här tillfället men iaf :-)) inte vara, trots sorg och gravid mage. Kanske var det synd om henne, vars mor dött men… nej, hon måste ha haft en egocentrisk ådra, annars utnyttjar man inte en annan människa på det sättet. Men vi vet ju inte omständigheterna.

    En irländsk film med storm? The Guard?

    • Hon skulle endast fått tillbaka pappersnäsduken av mig. 🙂 Sådant trams hade inte du och jag gjort. Vi är mer avancerade än så. 🙂 Skämt å sido. Jag blev nyfiken på storyn och hade gärna sett en fotobevakningsfilm om episoden om det varit möjligt.

      Jag säger som Magnus. Fel, fel. Det handlar om en irländsk tradition som inte händer så där himla ofta.

  6. Vare sig hon satt det i system eller inte, så är det otroligt ! Hade inte en aning om att sånt förekom!! 😦
    Igår fick jag ett fruktansvärt besked om att en av mina bästa väninnor förlorat kampen mot cancern och nu är intagen akut på sjukhus. Hon var här på Gotland bara för en månad sen och jobbade på en hundutställning. Då skulle hon och en kompis kommit hit efter helgen för en liten middag, dom brukar göra det, men hon orkade inte. Det hade varit jobbigt under helgen och dom hade många protokoll att gå igenom innan dom åkte hem dagen efter.
    Alternativet var att jag skulle åka upp till Visby för en snabbmiddag på hotellet – vilket jag inte orkade. Våra norrlandsgäster hade precis lämnat oss och jag tyckte att åka 9 mil för en timmes middag var lite väl mycket. Man är ju inte 30 längre, så även jag blir trött ibland.
    Vi bestämde då istället att hon skulle komma ner i slutet på november för den årliga julmarknaden. Hon brukar komma då…..
    Nu blir det alltså inte så och jag ångrar mitt idiotiska beslut så vansinnigt. Ett minne som kommer stanna kvar hos mig för evigt!
    Susie ❤

    • Jag som satt och hoppades att du skulle berätta om något liknande och spännande du upplevt. Kanske skulle det handla om någon bilhistoria. 🙂

      Vad sorgligt det du skriver. Tänk vad fort saker kan gå åt fel håll. Jag skulle också ångrat som du gör, men du ska veta att JUST DÅ tänkte du rätt. Det var en lång resa för en timmes lunch. Ni hade en bra reservplan och visste att ni skulle träffas på julmarknaden. Det var inte så lång tid dit. Tyvärr vet vi små människor inte vad som väntar runt livshörnet. Du får inte ha dåligt samvete för det. Jag hatar verkligen ordet cancer. Det har en sådan dålig klang och drar med sig så mycket sorg. Ändå botas numera betydligt fler än bara för några år sedan.
      Styrkekram till dig.

  7. Det gick en serie på TV som hette Superspararna. Där berättade en ung kvinna, som satte i system, att inför en date, fixa så att hon inte behövde betala någonting. Kläderna fixade hon i affären, använde med prislappen snyggt dold i ryggen, lämnade tillbaka på måndagen för att det inte passade, lurade killen på att bjuda på allt, eftersom hon inte hade pengar med sig osv. Denna kvinna tyckte jag var osmaklig.
    Och jag skulle ALDRIG gjort som den gravida kvinnan i din berättelse, neej, oavsett tillstånd. Men jag tror många gör så.
    Gomorrontisdagskram, Gerd ❤

    • Usch vad fräckt! Vilken kvinna. Bor man i en storstad kan man lättare variera butik. I en mindre ort skulle man bli ökänd. Med tanke på att denna kvinna uppträdde i TV var kanske orsaken att hon skulle dra vidare till en utländsk storstad. Eller bytte hon utseende också? Väldigt osmaklig. Det är tur att det finns ordentliga människor också. Som du och jag. 🙂
      Tisdagsmorgonkram tillbaka.

  8. Hej Bosse, min första tanke var att det var synd om henne, men efter lite tankeverksamhet känner jag att trots sorgen hade denna kvinna inga skrupler alls. Man gör bara inte så, sorg eller inte 😦

  9. Visst är det en sorglig historia att kvinnans mor dog och inte hann träffa sitt barnbarn och att barnet aldrig får träffa sin mormor, men sorgliga historier berättigar inte orätta handlingar!
    Den enda förmildrande omständighet som jag skulle kunna tänka mig här, är om kvinnan är så fattig att hon behövde de här kronorna som klänningen kostade, men idag måste man inte ha svart på begravning. Fult och osmakligt, enligt min mening! Att många gör så gör inte saken bättre, men vanlig hederlighet är väl ett begrepp som det växer mossa på!
    Kram M.E

  10. Tung historia men det hjälper tyvärr inte upp vad hon gjorde. Tyvärr så är det alldeles för vanligt att människor gör så idag. Fulare än fult om du frågar mig.
    Nej nu får jag ta tag i mina böcker igen!
    Önskar dig en härlig dag!
    Kramen

  11. Jag tror och inbillar mej att jag är inte ärligare än någon annan, men att lämna tillbaka använda kläder, ja det ligger helt utanför min horisont och visste knappt att det förekom! Hur kan man komma på tanken…vare sig man är gravid eller inte. Tycker inte det är okej och lite kan det väl kännas som om att hon utnyttjade sin situation där, gravid och sen mista sin mor. Fast jag vill inte verka hård heller…nu blev det svårt!
    Mindre svårt är det däremot att konstatera att dagens väder kammar hem tio poäng på en skala av tio…Några minusgrader i morse, nu strålande sol och en luft som är helt underbar. Hoppas ni har detsamma söderöver.
    Kram kram

    • Har du ärliga blå ögon eller är dina bruna som mina? 🙂 Visst var det fel och oärligt.
      Jag måste säga att du är uppriktigt ärlig och verkar inte ens skämmas över ditt övergrepp. Lämna omedelbart tillbaka min sol. Jag ska på date om några timmar och hade tänkt mig lätt klädsel som igår. Dessutom vill jag äta min lunch på balkongen eller altanen. 🙂
      Kylig och molnig höstkram. 🙂

  12. Jag har svårt att förstå hur man kan vara så beräknande när man sörjer. Är man inte helt upptagen med det då? Det gällde ju hennes mamma. Det hade varit bättre att hon hyrt eller lånat av någon kompis. Dessutom är det inte helt nödvändigt att bära svart på begravningar idag, så jag förstår inte alls hur hon tänkte. Kram

  13. Tror tyvärr att det händer rätt ofta att människor beter sig så här. Ofta får affärer tillbaka festkläder som används en gång. Din historia har en tragisk underton men trots det är handlingen inte ok kan man tycka. Ha en skön dag och kramen

  14. Visst kan man låna kläder men aldrig på det där sättet! Inte i någon situation. För egen del lånade jag brudklänning av min kusin och brudgummen hyrde en kostym… Kram

  15. Säg som så, om kvinnan som lämnade tillbaka klänningen hade varit en fattig och ung student, så hade jag kanske haft förståelse för det. Som vuxen blir jag aningen störd. Hon hade åtminstone kunnat plocka ut näsduken…

  16. Jag har lång erfarenhet av butiksarbete och har lyssnat till många kunders livshistorier! Jag har också lyssnat till otroliga historier då det gäller byten, reklamationer och förklaringar till snatteri! Jag ska inte återberätta något här. Men jag tror att du anar mitt svar!? Nej, det är inte ok att lämna tillbaka ett plagg som är använt! Att den gravida kvinnan mister sin mamma är sorgligt som all sorg är, men är ingen ursäkt för att ”bara låna klänningen!” Vi har olika gränser för vad som är en ”vit lögn” och jag gissar att hon ansåg att klänningen går att sälja igen, så butiksägaren förlorar inget. Jag tror också att hon inte ville behålla den för den skulle alltid förknippas med hennes sorg.
    Det är lätt att döma…det handlar om sorg kontra ärlighet…inte alltid lätt!

    Irländsk film…vilken kan de vara som hr fått full pott? De brukar vara bra…mycket historia med starka livsöden.
    Kram, Gunilla

    • Du är en till med en lång erfarenhet av branschen som hört och sett allt för mycket. Som jag skrivit tidigare skulle jag vilja sett en film om händelsen. Sedan hade jag säkert inte varit nöjd utan att ha sett hur kvinnan hade det i sitt privata liv. 🙂 Butiker bygger på att man betalar för sig. Inte luras i efterhand. Sedan finns det även svenska medborgare som inte har pengar som räcker till det nödvändigaste ens. I deras framförhållning ingår inte att deras mamma ska ”ta ner skylten”. Bara min fantasi som tänker runt. 🙂 Vi har så lätt för att döma. Jag är inget undantag från den regeln.

      Jag var som vanligt en aning hemlighetsfull i filmreklamen. Det handlar om en amerikansk film där den största handlingen utspelar sig på Irland.
      Kram Bosse. Ps. Vi hörs i oktober på Blogglandia. Tänk vad fort tiden går.

  17. Kan bara skriva vad alla andra skrivit sorgligt men oacceptabelt. Så gör man bara inte. Tänker på den som köper klänningen sen, helt ovetande att den använts och att hon får betala fullt pris ändå. För jag tror ju inte att affären sänker priset.
    Höstkramar.

  18. Jag blir mest förvirrad, har en förmåga att alltid bli det. Kanske därför att jag har svårt för att döma. Måste alltid börja analyser och fundera, tänka varför?? Vad kan ha hänt som triggade igång ett sådant beteende… och sen är förvirringen igång 😉

    Ha det fint!
    Kramar

  19. Jag tycker att det är ett jävla sätt (ursäkta uttrycket). Har insett att det är ganska vanligt att folk gör så.

    Men nu finns det faktiskt ”klädbibliotek” har jag sett så jag hoppas att folk slutar med att ”köplåna” kläder

  20. Även om historien är sorglig så blir det inte ok att göra så. En klänning till en begravning är för mig extra helig på något vis. Tyvärr har jag också hört att det är ett vanligt fenomen så kanske borde expediterna tuffa till sig lite.

    • Svinnet är stort både här och där. Hade jag haft en privat affär skulle jag inte blivit glad av att bli lurad. När vi hade museum försökte jag gardera mig mot så mycket som möjligt. Nyfikna besökare blev alltid lika överraskade när de skulle lyfta ner kaffekoppar och kaffekannor som stod överst på skåp och montrar. Inte ens mitt lilla kassaskrin som stod på köpmansdisken gick att rubba från fläcken. I det låg heller inga pengar. Det såg riktigt kul ut. Då handlade det om trevliga, nyfikna och förmodligen ärliga människor. Otroligt starkt dubbelhäftande tejp som jag köpt på Gekås av alla ställen. 🙂

  21. Men Gud så dåligt att lämna tillbaka en klänning som hon hade använt, det borde finnas hyrfirmor till kläder, så kanske det inte skulle bli så, hoppas du mår bra i den vackra hösten..

  22. Som den veliga person jag är svänger jag hit och dit i min åsikt. Jag vet att jag själv aldrig skulle kunna lämna tillbaka ett använt plagg. Men jag kanske skulle ändra mig om jag hamnar i riktig knipa.
    Vi vet ingenting om bakgrunden till att den gravida kvinnan gjorde som hon gjorde. Kanske hon hade förfärligt dåligt med pengar, och inget att ta på sig när hennes mamma skulle begravas? Att hyra kläder skulle inte hjälpa i det fallet. Har man inga pengar så har man inte. Det är ju svårt med kläder när man inte har sin vanliga kroppsform. Dessutom är ju den gravida formen tillfällig, och jag kan tänka mig att det kändes svårt att köpa något som bara skulle passa för stunden.
    Men man vill ju vara fin på sin mammas begravning! Även om inte sorgen sitter i kläderna så är det så det är. Det blir symboliskt på något sätt.
    Om den där historien är korrekt så låter det ju som att kvinnan ändå var på sin mammas begravning. Det är förlåtande i mina ögon.
    Men det finns människor som inte drar sig för något. Det finns dem som skulle kunna dra ihop en snyfthistoria för att komma undan anklagelser.

    Så länge jag inte vet något om sanningen väljer jag att inte ha någon fast åsikt … som vanligt … 😉

    • Jag håller helt med dig i dina tankar. Denna episod är speciell och det är därför jag också tänker så. Det mina bloggläsare går igång på tillhör nog ”problemet” generellt och där är jag också med på att det är INTE okej. Hur skulle det se ut om det var fritt fram. 😦 Jag är svag för sanna story som denna. Vill gärna se vad som egentligen hände. Hur kvinnan såg ut. Hur hon hade det i livet. Jag kan gå så långt som att jag skulle vilja göra en kortfilm om detta. Den skulle givetvis gått att vinkla så sympatierna hamnade där jag placerade dem vilket inte hade varit mitt mål.
      Det går inte att ha en fast åsikt till hundra procent i detta ”fall”. Däremot måste man få ha åsikter som kanske sticker i ögonen på vissa läsare. Om man alltid bara blundade är man inte neutral i mina ögon. Den som tittar åt ett annat håll när den personen ser en annan fara illa är en medbrottsling på ett sätt. Civilkurage är ett ord som jag gillar och som snart måste få tillbaka sin plats i vårt samhälle. Tyvärr är rädslan för att själv råka illa ut oftast orsaken till att vittnen inte vågar träda fram och berätta/vittna. Där finns något stort och viktigt att jobba med om vi ska få tillbaka ett tryggare samhälle. Då har jag lämnat svarta mammaklänningar med ”många storlekar”. 🙂

  23. jag undrar varför butikerna accepterar inlämnande då de uttryckligen hittar ”bruktlukt” eller andra bevis? Är lagen så stark om att få återlämna/ångerveckan? Eller är det medmänskligheten i egen hög person som spatserar frankt in i köpets värld? Det där med att leverera kortare eller längre glada eller trista livshistorier vid ”fel” tillfälle är kanske inte så konstigt .. Frisörsalonger är också ett sånt forum … samt buss och tåg, mindre på flyget kanske? Nå ja, gravid och mist sin mor samt dåligt med pengar?

  24. Usch, hur har någon ens mage att använda kläder vid ett tillfälle och sen bara lämna tillbaka och låta någon oskyldig köpa ett begagnat plagg? Kommer ihåg en kvinna som arbetade i en ”marin” butik med dyra plagg. Hon använde kläderna på jobbet, som skyltdocka, och sen hängde hon tillbaka dem dagen efter och valde nya. Inte okej, men hon struntade helt i det.
    Jag tycker att det är jobbigt att lämna tillbaka skor som inte känns bra. Även om jag bara gått med dem inomhus så är varenda litet smutskorn undertill ett tecken på att skon är använd.

    Ser fram emot att få reda på vilken film du ska tipsa om. Har redan bestämt mig för att se den – och jag gillar den också. 😀
    Kramar!

  25. Det var i allra högsta grad ett fult bedrägeri. Jag hade en klädesbutik en gång i tiden. Då fick man se upp, när folk köpte kläder på lördagen och kom tillbaka på måndagen och ville byta. En gång gick det inte alls. för jag som är ickerökare kände med en gång att en klänning luktade cigarettrök. Trots att kunden påstod, att den hade hängt i garderoben hela helgen, så vägrade jag att byta. Det var ju inte rimligt att det skulle lukta så i en garderob.

    Kram/Gilla

    • Jag tänkte bland annat på dig när jag la in inlägget. Visste att du haft en klädesaffär och borde ha erfarenhet av allt möjligt. Blev kunden så sur att hon gick upp i rök och aldrig kom tillbaks? Jag tycker det var tufft och bra av dig att inte gå med på det i detta fallet.
      Kram Bosse

  26. Det var en sorglig historia. Förstår att hon blev förlåten för den gången.
    Men tyvärr har man hört talas om att det finns dom som sätter det i system. De köper kläder till helgen och lämnar tillbaka dom efter helgen.

  27. Jo, jag tycker nog också att denna story känns ganska sorglig….
    men jag undrar ändå hur hon kunde må bättre av denna oärliga handling…
    fast kanske hon hade ont om pengar, och att klänningen bara skulle användas en gång…..men ändå…
    men tyvärr så finns det också människor som tar till ”snyfthistorier” för att få det de vill….
    Ingen vet varför denna kvinna gjorde som hon gjorde, och nog sätter historien igång tankar…
    kram

    • Det kan mycket väl varit en trasslig ekonomi som ställde till det i kombination med en stark sorg.
      Människoödet intresserar mig. Hade jag fått veta sanningen kanske jag hade gråtit tillsammans med kvinnan. Det är alltid lättast att döma först. Vi gör det allt för ofta i kombination med att det finns för många slipade skojare. Tyvärr ligger vetskapen där och puttrar.
      Kram

  28. Oj, så många tankar om denna historia. Visst är det i princip fel agerande enligt mig också. Men, lite som du Bosse är inne på; vad ligger till grund för handlandet. Idag är det kanske mer ofta förekommande att människor är beräknande. Men å andra sidan kunde den anställda ha sagt att det inte gick att lämna tillbaka klänningen. En valmöjlghet? Vet att detta fenomen med att hämta/köpa kläder till fester och sedan lämna tillbaka dem efter förekommer då och då. Och visst är det ett oskick. Men jag kan inte döma någon. Skulle absolut talat med kvinnan om det inträffade. För som anställd i en butik ser man genast om ett plagg är använt eller inte. Så kanske var valet att låta händelsen passera. En dilemmafråga!
    Spännande och intressant! Går att dra många jämförelser.
    Kramar! Och jag hoppas att jag aldrig hamnar i denna kvinnas situation….

  29. Hejsan Bosse , hejsan grabben – här är brev från Äppelblomman …
    Kul att du gillar låtarna som jag lägger ut i bloggen ibland, men denna gången är det nog inte i din smak …!
    Vad det gäller kläderna som lämnas tillbaks efter att ha använts, så är det ju inte rätt. Men, jag måste ju medge att det var lite sorgligt i det här fallet.
    Ha en fortsatt fin höstvecka och kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s