Karaktär, eller inte?

Jag känner mig en aning falsk. Både mot er läsare och mot Solveig. Hon har varit både impad och retad på min karaktär genom åren. Att inte skrapa färdigt en lott. Inte öppna det där spännande brevet.
Visst stämmer det även från tiden innan Solveig dök upp i mitt liv. Jag kunde låta ett intagningsbesked från ett Universitet ligga i flera timmar och ända upp till ett par dagar på skrivbordet, utan att öppna det. Istället ägnade jag hemliga stunder med att dagdrömma om möjligheter. Perfekt om jag höll på med någon trist syssla på jobbet, städade hemma eller cyklade när det regnade småspik. Så vitt jag visste fanns det inga ben på kuvertet. Det skulle inte gå upp i rök inom exakt fyrtioåtta timmar och det man inte vet har man inte ont av …

I tisdags la jag in ett blogginlägg som handlade om choklad och där jag skrev om Aladdin. Jag frågade läsarna vilken läsare/ätare de var. Nu ska jag berätta en sannhistoria om en kille, eller yngling som INTE hade karaktär, men var ”grabben med choklad i”.
Jag hade slitit hårt som brevbärare dagarna innan jul. Liknande en våt disktrasa släpade jag mig upp för trappan till min egen lägenhet. Jag hade inte ens haft kraft att vrida om öronen på någon som sa något glatt om julkort. Jag HATADE julkort.
På lill-julaftonskvällen hände det snabbt. Det blev till att rusa till toaletten. Matt ringde jag till mamma och berättade att jag inte kunde komma till kalaset med familjen. Det var en rejäl maginfluensa som jag hade råkat ut för. För första gången i mitt liv firade jag julafton ensam. Oftast befann jag mig på toaletten. Endast min flickvän stod i hallen en stund när vi bytte julklappar. Vilken tur att jag hade klätt granen några dagar tidigare. Jag hade lagt dit några julklappar, som jag fått från snälla personer på mitt brevbärardistrikt. Aladdin-kartongen lockade inte precis. Jag åt inget på hela julaftonen eller juldagen, drack bara. Natten mellan Juldagen och Annandagen kvicknade jag till. Eftersom jag sovit så mycket på dagarna började jag bli rastlös vid midnatt. Tennisintresserad som jag var, njöt jag av den spännande matchen som utspelade sig på andra sidan jordklotet, i landet med kängurur och pandor. En bit in i finalen började jag känna mig hungrig och sugen på något. Eftersom jag inte ville missa någon bollduell orkade jag inte ta mig till köket som kändes som om det låg i Australien. Men sträckan till granen och den röda kartongen kändes mer överkomlig. Jag tog bort plasten och högg in på min favoritbit. En bit är ingen bit. Mums! Bobo Petersson var tillbaka i matchen igen.
Det har gått några set sedan matchen och jag har glömt siffrorna som Stefan Edberg vann med, men jag minns att det inte fanns en enda bit kvar i kartongen vid fyrasnåret, när Stefan slog in matchbollen. Både han och jag kände segerglädjen. Var och en på sitt sätt. Sedan gick bollen i nät hos mig. Jag fick själv leka bollkalle och rusa till ett litet välbekant rum där jag tillbringat en stor del av julen. Tillbaks på alla fyra på brottsplatsen. 😉
Jag sökte efter ordet sympati på förmiddagen. Hos mamma fick jag höra att jag fick skylla mig själv. Min flickvän skrattade så att jag inte fick ett vettigt ord ur samtalet. Kompisar hade lika roligt åt episoden.
”Bobo! Kan du stava till ordet k-a-r-a-k-t-ä-r?”
”Visst kan jag det, c-h-o-k-l-a-d.”
Jag är grabben av choklad som fick presenten diabetes som en gåva för att träna upp det där som börjar på k. Den biten har jag klarat förträffligt.
Ett tag brukade vi spela chokladbingo. Ofta hände det att jag vann mest. När mina tre damer vann åt de samtidigt som vi spelade. Därför var deras fat tomma och deras magar fulla, medan mitt fat kunde ha ett berg av bitar som jag hade tänkt inta lite då och då när jag skulle motionera och behövde sött.
Jag nämner inga namn. Det hände att någon tyckte att jag inte skulle ha så många bitar kvar på fatet. Det snackades om att personen var rädd om min hälsa och tyckte att hon, ja det var en hon, en stor hon, gjorde mig en stor björntjänst.
”Bosse! Du vet väl att du är diabetiker och inte ska äta sött. Jag tänker bara på ditt bästa. Du tycker väl inte om den där med körsbär i?”
”Bingo! Den var min pappas favorit. Femton bitar är det på fatet. Det ska det vara nästa gång jag räknar också.”
”Eller tolv. Du kan ju ha räknat fel älskling.” 😉

Annonser

66 thoughts on “Karaktär, eller inte?

  1. Som man bäddar får man ligga 😉 Men samtidigt så är det mänskligt att bli fångad av spänningen och säga vad man vill, choklad är lugnande för nerverna. Hur det är för en lätt krasslig mage, det är dock en annan femma 😉

    God morgon och trevlig fredag!

  2. Choklad är förföriskt gott men så gott är det inte, att jag skulle våga starta efter en maginfluensa med denna lockelse. Karaktär är ett bra ord, som oftast slåss mot en viss svaghet och trots svagheten, så är det inte så lätt att vinna. Samtidigt så är det beroende på ”område”, som den ena är starkare än den andra. Jag förstår de som är rädda om dig … samtidigt som jag förstår att ”choklad är gott!” Nu tror jag du har stor erfarenhet och en rätt gedigen karaktär! God morgon! 🙂

  3. Tycker godis överhuvudtaget är vad man blir sugen på, direkt efter magsjuka! Ditt tisdagsinlägg låter obekant, min blogglista hänger nog inte med riktigt!

  4. Kul morgonläsning. Det där med karaktär vad det gäller choklad är en av alla mina akilleshälar.Inte för att det gått så långt som du beskriver, men det har många gånger hänt att förstadiet till utvecklat uppstötningsbehov utvecklats. Ska ALDRIG äta mer, tänker man. Några dagar senare finns den tanken inte i kartboken. Tack för morgonleendetillfället. Anna-Lena

  5. Hej, där. På min bloggjoggingrunda! Har inte läst ditt senaste, varit helt borta, ja borta hos yngsta dottern. Och, jag gillar inte Aladdin längre. Bara vrålmörk bitter choklad kan gå ner, har tappat sötsmaken 😉
    Kram med ett leende från din läsning, Gerd 😉

  6. Choklad har en konstig förmåga att liksom ropa på en så fort man tuggat klart en bit. Jag kan inte heller sluta när jag väl börjat äta…inte förrän jag mår illa. Då väntar jag tills illamåendet lagt sig sen är jag igång igen. Jag tycker Solveig verkar mycket klok och omtänksam som offrar sig för dig. Kram

  7. Hej Bosse, tack för rolig kommentar hos mig om ‘stenar’.
    Vi har varit utan tele – dator i över en vecka, mkt frustrerande, grrrrrrrrrrr . . . .
    En grävfirma kunde konsten att stänga ute oss från yttervärlden, *fniss*
    Ja nu fnissar jag men inte den gångna veckan, nu har jag många inlägg att läsa ifatt mig hos dig och hos mina andra bloggläsare.

    Choklad är väl gott, om du tänker att: ja bara en bit – då blir det alltid fler – kanske alla – som du.
    Detta är ett mkt farligt beroende framkallande gift, eller vad ska man kalla det för.
    Antingen ALLA – eller INGEN.
    Där finns det inget som heter KARAKTÄR.
    Men jag varken rökar eller snusar (kvinnor gör det nu)
    men tar mig ett gott vin till maten ibland, där har jag karaktär, aldrig varit ‘överfull’, hi hi . . .
    Nu i höst har jag inte smakat på något ‘starkt’, minst två månader, men vi ska resa bort i december.
    då ska jag smutta flera gånger på nåt gott. Rolf han älskar choklad, godis och kakor, som tur smal och ingen diabetes, rör sig mkt mer i skog och mark än jag., (vi värmer upp huset med ved).

    Ja där fick du allt skylla dig själv Bosse, som det så kul heter, men vem kan man skylla på annars,
    ALLADIN ? ! ? *fniss*
    Trevlig helg/ Eva

    • Jag förstår att du inte fnissade då. Det är då man upptäcker så beroende vi är av vissa saker. På stenåldern var det helt andra intressen, mer jordnära. 🙂
      Vad trevligt att ha en resa att se fram emot. Värmen lockar.
      Vi skyller på MR Aladdin och hans lampa.
      Tack. Önskar dig också en trevlig helg. Kram

  8. Förr hade jag nog inte kunnat motstå varken choklad eller annat gott men nu har jag olika sjukdomar som gör att jag ínte mår bra av socker (dock ej diabetes) så jag har inte ätit choklad på flera år. Karaktär får man när man måste, även om de finns de med lungcancer som fortsätter att röka.

    • Vad bra att du också fått karaktär. Från början var jag förvånad över mig själv. Det är lite svårt att förstå dem som har lungcancer och fortsätter eller så är det så enkelt att de inte tycker att det spelar någon roll längre. Det är kört och de behöver njutningen.

    • Tack! Du måste varit den enda som tyckt synd om mig. 🙂 Jag bjuder ofta på mig själv här på bloggen och i vår kåseribok som vi nyss gett ut. Redan då insåg jag att jag var rätt skyldig själv till incidenten. 😉 Det är tur att min karaktär växt till sig på just det området. Annars hade det gått illa för mig. Kram ChokladBosse

  9. Det var faktiskt flera år sen jag smakade på choklad ur en Alladinkartong. Jag som älskar choklad. Men det ska helst vara mörk sådan. Ljusare choklad blir för sött tycker jag. Men jag tycker synd om dej, som inte kan äta sånt för din diabetes. Du får väl äta lite god frukt istället?

    Kram/Gilla

    • I Aladdinkartongen är det både mörk och ljus choklad. I Paradis är det bara ljus.
      Jag kan visst äta choklad men bör inte stoppa i mig stora doser. Ibland behöver jag det som ”medicin”. Frukt är som godis. Frukt och grönsaker äter jag mycket av varje dag. Helgkram Bosse

  10. Jag säger bara som Oscar Wilde:
    Enda sättet att bli av med frestelser är att falla för dem. Om du motstår
    den blir själen sjuk av längtan efter det förbjudna!
    Ha en fin helg! Varför inte avnjuta den med en chokladask…
    Kram RosMarie

      • Den kom diskret och hälsade på under ungefär 30 minuter, precis innan lunch. Jag rusade ut på balkongen med olika ting som skulle fotas inför blogginlägg. Det blev riktigt stressigt och svettigt. Efter lunch hade jag tänkt mig att fotografera under en under promenad. Då var det lika grått som det varit under nästan hela denna sista höstmånad. 😦 Nu regnar det.

  11. Åh nu såg jag ju att du har filmtips skall kika in sen igen o hitta nån film att se ja choklad är inte min favorit men marsipanbröd mums tack för ett bra inlägg och så önskar jag dig en skön lördag kram på dig

  12. Jag är ju din frus namne och jag skrattade högt när jag läste om oskrapade lotter och annat som fick vänta! Jag vill göra allt på stört,helst igår, medan min lagvigde kan glömma en lott eller annat i fickan och ”hitta” den vid ett senare tillfälle! Jösses, vilket slöseri med tid!
    Choklad kan tydligen däcka den bäste! 😉 Ha det jättebäst!

  13. Kanske inte det bästa valet efter magsjuka…men man lär av sina misstag kan jag tro.
    Jag tycker inte om choklad för jag mår inte bra av den, en bit riktigt mörk i så fall.
    Ha en skön kväll. Kram.

    • ibland har jag suttit och klurat på det och kommit fram till att jag borde varit ett geni eller en framgångsrik person med tanke på allt jag lärt .. borde lärt mig .. varför gör jag hela tiden nya misstag? Tar inte möjligheterna slut någon gång?
      Jag tar mig en bit choklad och suger på tanken en stund.
      Riktigt mörk choklad ska vara nyttigt. Jag brukar numera satsa på den.
      Tack! Hoppas du får en trivsam söndag. Kram

  14. Försvinnande god, kanske en passande benämning på denna choklasask. Men du hade ju revligt ett tag där på tennismatchen. Jag har hört att vissa händer dras som magneter mot choklad och att dte lär vara medfött. Att man sedan inte är helt kry tas det ingen hänsyn till.
    För egen del så är jag en nyfiken typ och sliter upp alla brev. Dessutom är jag otålig. Men jag förstår vitsen med att ta det lugnt men kanske tar man igen det där lugna vid andra tillfällen. Kanske i närheten av just choklad….
    Skickar dig en stor kram dock utan fyllning.

  15. Det där med karaktär… ja det har jag nog dåligt med… i alla fall så öppnar jag oftast posten på väg hem från brevlådan… har ju en bit att gå 🙂
    När det gäller choklad så har karaktären blivit bättre med åren i ren självbevarelsedrift – och chokladen ska helst vara mörk 🙂 Missade ditt Alladininlägg, men ska kolla det nu.
    Kram

    • Är alla kvinnor sådana? Poststoryn låter också som Solveig fast hon säkert har mycket kortare promenad än vad du har.
      Jag har också gått över till mörk och nyttig choklad mer och mer.
      Jag trodde att du skulle dyka upp sent på mina sista två tävlingsinlägg där ingen klarade av uppgifterna.
      Kram

  16. He he, ja du Bosse karaktär eller inte – när det gäller choklad/godis är det lätt att döva karaktären. Jag har en liknande upplevelse från en jul, då jag fick en stor ask pinfärsk lakrits. Jag ‘lskar lakrits och alldeles särskilt när den är ljuvligt pinfärsk. Jag började så nätt med en bit, som förstås blev fler och fler – och fler. Som tur var blev jag inte dålig förrän framåt juldagens morgon, så själva julaftonen förflöt i behagligt lugn och trivsel. När juldagsmorgon glimmade brydde jag mig då jag varken brydde mig om glimmande ljus eller julotta. Jag fick sona mina synder i enskildhet på toaletten.
    Jag lärde mig av misstaget, men älskar fortfarande pinfärsk lakrits – i lagom doer 😉
    Kram! 🙂

  17. Är även jag en chokladgris och vem är inte det? Men det är en jäkla skillnad på choklad och choklad. Har varit på en proffsig vin- och chokladprovning. Vi serverades olika slags chokladbitar. Och det var en njutning att känna efter vad de faktiskt smakar. Den sista chokladbiten vi fick grimaserade vi alla illa av. De flesta spottade ut den. Det smakade ju bara härsket, sött och fett. Det var av Marabous ljusa chokladkaka. Måhända ska man inte alls äta choklad? Men att äta en och annan kvalitetschokladbit är så enormt gott. Tror att om man gör det så tappar man intresset för den där härskna smaken av sött fett som är härsket, eller har jag fel?
    Kramis

    • Det är en ruskigt stor skillnad på olika sorter och fabrikat. Jag spottar ut choklad som kommer från vissa länder. Riktigt äckligt och sött.
      Efter att ha läst så många undersökningar genom de flera år måste vara nyttigt med mörk choklad med hög procent. I rätt mängd äter jag det för att skydda hjärtat.
      Du har inte fel Surridurr. Du är en klok kvinna. Kramis tillbaka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s