Den pinsamma upptäckten

Jag och min flickvän befann oss i ett land där de pratade väldigt dålig svenska. Problemet var att befolkningen även undvek engelska av samma huvudskäl. Därför kunde det uppstå både mindre och större knepiga situationer …

Vi var trötta efter en lång skakig tågresa genom Europa. I denna storstad var det välkommet att få sträcka på benen. Efter att ha besökt historiskt kända byggnader och lekt turister i flera timmar sög det till i magen. Det kändes som om fötterna skrek efter vapenstillestånd.
”Inte en centimeter till på denna främmande mark”, signalerade de under bordet på Bodega Zwankelspiel, där vi utmattade sjunkit ner. Halsen var som ett sandpapper och blodsockret var farligt lågt.
Hungern och tröttheten hade kommit snabbt. När man är ung kan kapaciteten vara enorm för vad man fixar till en viss gräns. För även en porsche behöver bensin för att kunna rulla iväg. Menyn fanns på ett halvsmutsigt papper som en bister man sträckte fram. De okända orden på det främmande språket gjorde oss förbryllade. Osäkerheten tog överhand och vi pekade på en text som såg ut som sallad och hoppades på rikligt med räkor och andra skaldjur, skinka och någon form av pasta som mättade tonårsmagar.
Väntan var seg som ett nyss instoppat Hubba Bubba tuggummi i munnen. Sarkastiskt undrade vi om personalen skulle ut och fiska i den smutsiga floden eller skjuta något djur först. Hörde vi inte gevärsskott på håll. Antagligen en oskyldig pastagris som fått sätta livet till. Jag tyckte att personerna runt de närliggande borden spejade på oss. I mitt fall var det snarast ett önsketänkande. Sanningen låg garanterat i min flickväns blonda självlockiga hårsvall och lavendel blå blick.
Jag och Josefin sa inte många ord till varandra där vi tog korta klunkar av colan som hade en bismak åt diskmedelhållet. Strax innan vi svimmade kom den bistra mannens ännu bistrare bror in och ställde tungt ner två stora salladsskålar på bordet och nu tog definitivt alla våra ord slut. Istället höjde vi blicken och våra ögon möttes. Våra hakor ramlade ner och vi fick svårt för att inte börja gapskratta. Vad sjutton var detta? I skålarna fanns fullt med salladsblad indränkta i vinäger. Ingen annan grönsak. Ingen skinka. Inga skaldjur. Jag tog upp kameran för att föreviga ögonblicket och bad Josefine att lägga händerna bakom sina öron och vifta som en glad kanin. Min flickvän som hade lätt för att skratta kunde inte hålla sig. Skratt smittas fort om man är trött. Vi åt med svårigheter ett par oskyldiga salladsblad, som svaldes ned med den lilla mängd svart diskmedel, som vi hade kvar i glasen, medan vi funderade på kolera eller pest. Jag lyckades kalla på Mr Bister den förste och fick relativt snabbt notan för denna delikata måltid.
Vad överraskade vi blev av när vårt hotell dök upp bara ett par kvarter längre bort. Alldeles intill låg en restaurang med en engelsk textmeny uppsatt i fönstret. Det fick bli en pizza som vi åt med racerfart. Riktigt god ost på och frikostigt med andra ingredienser som la sig som en maffig klump i våra turistmagar. Den kvällen gjorde vi slut på all vätska på hotellrummet. Vattnet vågade vi inte dricka.
De närmaste dagarna letade vi upp matställen innan vi blev totalt utmattade. Vilka rutinerade öststatsrävar vi blivit på kort tid.
Varför gjorde vi då en repris på Bodega Zwankelspiel? En stor orsak var ett svart sinne för humor och något slags kultgrej, som vi kunde berätta för kompisarna när vi kom hem. Vi måste ge stället en chans till, innan vi drog vidare. Dessutom hade vi en tid att passa som minskade valmöjligheterna och en ny huvudstad lockade runt hörnet.
Andra gången kom vi vid lunchtid, nyduschade och uppklädda och hade tur som hittade ett tvåmansbord som precis blev ledigt. Det fanns en enkel lapp på knagglig engelska som skiljde på fisk och kött när vi med hjälp av skolengelskan gissade oss till sanningen.
Maten var superb. Vilken tur att vi gav stället revansch. Vi tankade med kolhydrater, proteiner, vitaminer, lokalt vin och med glatt humör beslutade vi oss för att testa den maffiga efterrätt som vi sett på grannbordet. Ett starkt kaffe i minikoppar blev en skön kontrast till det söta. Livet lekte och skolstarten låg långt bort i horisonten.
Vi tog god tid på oss och lät matsmältningsprocessen ske i behagligt tempo. Tillsammans skrattade vi åt anekdoter som vi upplevt på resan och la upp riktlinjerna till nästa land som vi skulle rulla iväg mot nästa dag. Funderade på blandat skoj och allvar om skolstarten ens var nödvändig.
Detta var tiden innan kortkarusellen gjort entré. Mobiltelefonerna var ett främmande föremål på amerikanska filmer. Det var resecheckar eller kontanter som gällde. Vi körde med kontanter i olika valutor. Mina förvarade jag i en tunn väska under tröjan tillsammans med passet. Mitt i ett skämt fingrade jag efter något som inte fanns. Fortfarande var jag mest förvånad och Josefine kunde alltid …
”Du får pröjsa. Jag glömde värdeväskan på hotellet när …”
”Bobo! Du skämtar? Jag sa till dig att jag inte får plats med ett frimärke i den här tajta klänningen. Säg att jag drömmer det här. ”
”Du skulle just nu behöva trolla fram det berömda Gul tre-skilling banco. Säg att jag drömmer det här”, sa jag som ett försenat eko och fortsatte med sunt-förnuft-repliken: ”Jag tror att vi är mitt upp i en gemensam dagmardröm.”
Vi räknade igenom våra vapen. Kom fram till att gesterna för att göra en överenskommelse om vi kunde diska som kompensation inte var lockande. Jag var för sotis och Josefins moral för hög för smutsiga tjänster i världens äldsta yrke. Ansiktena runt omkring vid de runda borden liknande inte någon i vår umgängeskrets och det gick inte att spela på kompisandan. Till slut fanns det bara ett alternativ kvar. Vi fick leva på hoppet. Eller snarare våra snabba ben.
För att finta nyfikna matgäster spelade Josefine akut illamående. Jag trollade fram en djup rynka i pannan, reste på mig och stöttade henne mot toaletten som fanns i nästa rum. Runt hörnet gjorde vi en kovändning. Josefin fiskade med en snabb rörelse upp finskorna med hög klack och vi drog oss magnetiskt mot utgången. Josefin behövde ingen regi och jag hoppade extranumret med att bära henne. Istället hängde mitt sjuka småjämrande kvinnliga sällskap, helt utslagen mot min ena axel. Just då kom det in ett sällskap och en äldre man utan startpistol höll gentilt upp dörren för oss innan gatuloppet började.
Vi valde en vid omväg för att ingen skulle koppla ihop oss med hotell Scala. Josefine var en idrottstjej med snabba ben så uti i friheten var vi oslagbara. Tyvärr så här i efterhand kan jag inte minnas att vi hörde steg från en jagande kusin bister. Därför kan jag inte krydda kåseriet med en vild gatujakt. Jag tror kaxigt att vi hade vunnit den fighten.
Tidigt nästa dag tog vi ett spår ut från landet och jag har aldrig frågat Josefine om hon frestats av ett återbesök på Bodega Zwankelspiel.

Eftersnack: Jag hoppas du hade en trevlig läsning. Eventuella kommentarer besvaras med en glad gubbe. Den pinsamma upptäckten finns även inläst på YouTube på halländska. 🙂 Skriv SolBo Förlag så kommer du in på vårt YouTube konto.
Gillade du mitt kåseri och sätt att skriva på? Då kanske du är intresserad av kåseriboken ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”.

Facebook

Eller min debutroman. ”Mina fotsteg i ditt hjärta”.
Solveigs förslagHär är länken om du vill köpa en signerad bok.

https://bosseliden.wordpress.com/kop-boken/

Vill du hellre låna på ditt bibliotek? Tips dem om att köpa hem titlarna via deras hemsida eller vid ett direktbesök. Då hjälper du både ett litet bokförlag och ger alla biblioteksbesökare en chans att hitta våra titlar 😀

Privata ord: Månadens kåseri får ligga kvar en vecka på bloggen innan jag lägger in nytt inlägg. Detta var enda chansen att kunna kombinera mitt skrivande under 2015 och ändå kunna vara kvar i bloggvärlden. Bloggvandra kommer jag däremot att göra när som helst på dygnet, när jag behöver koppla av och bli road. Kram till alla gamla och nya vänner. ❤ Både du som brukar kommentera och du som bara läser min blogg. Ha en fin vecka.

 

 

 

Annonser

Näst sista inlägget

Imorgon är det sista dagen för att lämna en kommentar i bloggtävlingen Femtio filmer. Jag redovisar resultatet måndagen den 2 februari och vilka som vunnit Trisslotter.
https://bosseliden.wordpress.com/femtio-filmer-en-bloggtavling/
Här de tre som för närvarande har flest poäng av de femtio filmerna när fyrtio personer har lämnat sina röster.

0010001001The Pretty woman

Jag fick hem två beställda böcker från bibblan i veckan.
Set0002

Jag ser fram emot att läsa andra fristående delen om kriminalöverkonstapeln Douglas Palm i Malmö. Set Mattsson är sjuksköterskan som blev journalist för att sedan bli författare. Han debuterade med den kritikerrosade Ondskans pris 2012, som jag hade som Månadens bok https://bosseliden.wordpress.com/2013/07/29/manadens-boktips-ondskans-pris-av-set-mattsson/
Detta är så långt ifrån en renodlad kriminalbok man kan komma. Otroligt intressant att läsa om hur det såg ut i Malmö på 1940-talet och hur samhällsklimatet var i Sverige. Flera av de fall Set skildrar bygger på verkliga händelser. För mig blir det en lärdom och insikt om att ex. upplopp i storstäder inte är något nytt påfund i modern tid. Människan glömmer så fort …
Håkan0001

Däremot är jag mer kluven till tolfte romanen om Erik Winter. Jag har läst allt av Åke Edwardson med stor behållning. När han rimligtvis tog död på Winter i en pool i Spanien i tionde boken har jag därefter svårt för ett ”Bobby Ewing mirakel a la duschscenen i Tv-serien Dallas”. Stämmer ryktet om bokförlaget som behövde nya pengar?

När jag slog upp boken möttes jag av en stor överraskning. VILKA STORA FETA BOKSTÄVER. När jag vände på boken fick jag förklaringen. Vi hade valt fel ex. när vi gjorde beställningen via nätet och valt en storstilsbok.

Stor stil

Samtidigt blev jag en aning skraj. Var detta ett tecken? På onsdag ska jag göra en ögonbottenfotografering av mina diabetesögon. Kommer det att sluta med ljudböcker? Jag släppte oron och tänkte istället på fördelen med att barn växer upp. Nu slipper Solveig ta ledigt för att köra hem mig. Jennifer kan sköta den biten. Pupillerna blir rejält förstorade av vätskan som droppas in och att köra bil är inte tänkbart. Jag får inte glömma solglasögon. Är det sol när man kommer ut går det knappt att se eller hålla uppe ögonen. De problemen brukar gå över på några timmar. Fast en gång fick jag dubbeldos. Den gången hade jag bestämt mig för att gå in i på Pressbyrån och tippa stryktips. De som såg mig trodde garanterat att jag var en alkis. 😉 Jag hade behövt både en vit käpp och en allround hund som kunde fylla i tecken på rätt plats. Tänk om jag fått tretton rätt och det var en stor utdelning. Skulle jag behövt dela pengarna med hunden? 😀

På måndag kommer jag att lägga in Månadens kåseri. Jag hoppas att ni ska uppskatta detta. Under veckan kommer jag att vidta olika skrivprojekt. Kåseriet ska även läggas in på YouTube. Vad gör jag inte för dem som älskar halländska 🙂

Jag önskar alla läsare en trevlig helg. ❤

Världen & Vardagstankar: 3 av 30

 

Vardagstankar tre

  1. Vilka är dina tre favoriter bland huvudstäderna i världen?
    Om du vill får du gärna berätta anledningarna till dina val. Ex. Står överst på din Bucket List sedan länge. Du glömmer aldrig en date på ett utecafé. Du har växt upp där under dina tio första år. En vår i denna stad är sagolik. Storstadspulsen eggar din shoppingtarm. De historiska vingslagen. Arkitekturen. Nöjeslivet. Språket fascinerar dig. Du behöver alltså inte ha varit i staden/städerna. Själv har jag bara varit i huvudstäder som ligger i Europa. OBS! Det går lika bra att enbart skriva namnet på tre huvudstäder. 🙂

Fast text: Jag började med Månadens boktips 2013. Förra året blev det Femtio filmer på torsdagarna. Nu kommer min tredje variant som får stanna kvar på veckans fjärde dag: Världen & Vardagstankar, 30 frågor under 2015. Personer som kommenterat femton gånger i detta torsdagstema deltar i en trisstävling. (De ska ha svarat på min fråga) Jag kommer också att dela ut en lott till någon som skrivit något som jag blivit extra förtjust i. Tänkvärt, roligt eller gulligt. Jag kommenterar med en glad gubbe att jag läst din kommentar under resans gång och gör en kort sammanfattning i en kommentar, strax innan nästa fråga. Kanske redovisar jag svarsalternativet som fick flest ”röster”. ❤

Du kan när som helst gå tillbaka till en gammal fråga och fylla i en kommentar så länge som jag inte lagt ut alla trettio frågorna. Därför får detta bli en egen kategori som du hittar en bit ner i höger marginal: Världen & Vardagstankar.

Gå gärna in på https://bosseliden.wordpress.com/femtio-filmer-en-bloggtavling/ och rösta på tre filmer. Fyra dagar kvar att rösta. Tre trisslotter ska delas ut. Ta det försiktigt i halkan.

En grå dag behöver färgläggas

Vissa har snö och ljust i vårt avlånga land. Här i Ystad är det grått och dystert. Jag läste hur viktigt det är att vi går ut en stund varje dag och tankar D-vitaminer. Med tunga steg släpade jag mig ut och bestämde mig framför denna trista byggnad att skapa en glad röd dag av denna grådag.

Fordon fem

Stänger någon igen dörren hårt framför näsan, ska man kontra med att öppna ett fönster.

Bloggslut

Med dessa tänkvärda ord valde jag att följa Rödluvevägen ner mot havet.

DSC_29060028Benen blev akut trötta efter en timmes asfaltsnötande och tyckte att armarna skulle göra en insats. Höger stortå viftade frenetiskt mot något rött som låg upp och ner.
Fordon fyra

Hänsyn. Skepparen på färjan till Bornholm tog inte hänsyn till att jag kom från höger. Han trängde sig fult före och tutade så det slog lock för bägge mina öron. 😦
”Byt fordon!” skrek min vänster arm efter några distansmil och styrde in mot kajen.
Fordon tre

För att inte cykelägaren skulle bli sur på mig la jag ut alla flugsvampar och polkagrisar från cykelkorgen i en prydlig rad. Efter några kvarter drabbades jag av dåligt samvete. ”Bosse Cykeltjuv” vill jag inte kallas. Därför bytte jag snabbt till …
Fordon två

”Ta fast biltjuven” hördes på bred skånska bakom ryggen. Jag kontrade med att skrika på ren halländska. ”Det brinner i knutarna!” En farbror på en bänk blev varm av orden från sin bänkkompis och slängde av sig vinterjackan.

Fordon ett

Nåväl. Den här pysen tycks inte fatta att julen är över. Undra om det blir en påskmössa med ett hårdkokt ägg i snöret om några månader. 😉
DSC_30180086Är det inte typiskt. Jag kände mig härligt kaxig och orädd. Då såg jag flaggan och mina knän började skallra så det hördes ända till Kåseberga och ett par stenar vid Ale Stenar höll på att ramla ner.
Fordon sex

Sjörövare? Pirater? Bäst att kalla på hjälp. Jag ringde Buster som kom som en oljad blixt.

DSC_29250017

De främmande människorna var inte alls farliga. Mitt trumfkort funkade. Jag bjöd på röda hjärtan och tillsammans byggde vi broar. ❤
Mitt sista hopp

Ps. Detta blogginlägg skiljer sig som dag och natt från det kåseri som jag ska lägga in i februari som ”Månadens kåseri”. Det är när jag tillbringat några timmar med seriösa minnen, som jag behöver låta mitt barnasinne få komma till tals.

Ps 2. Glöm inte att rösta på tre filmer innan söndag. Tryck på Femtio filmer – en bloggtävling, i min header. 38 st personer har röstat hittills. Pretty Woman leder. Filmen skuggas av tomater, poeter och en blå dörr i en stadsdel i London. 🙂 Ds

 

 

 

 

 

Första segraren i år

Då säger jag stort GRATTIS till Susie Bloom som fick flest rätt först och som därmed vann Januaritävlingen. 😀
Trisslott kommer med posten. Se nu till och vinn.
Här är facit:

  1. Sverige                           112 255 visningar
  2. Finland                              2 900 visningar
  3. Norge                                1 660 visningar
  4. USA                                   1 428 visningar
  5. Singapore                             973 visningar
  6. Spanien                                 605 visningar
  7. Tyskland                               268 visningar
  8. Åland                                    242 visningar
  9. Danmark                               239 visningar
  10. Storbritannien                       235 visningar

Månadsbloggtävlingar & segrare 2015:
Januari: Susie Bloom
Februari: ????

Månadens tävling; Före soluppgången

Bara en natt

Detta är blogginlägg 700. Då passar det bra att jag lägger in Månadens tävling. WordPress har mycket intressant statistik. En sak som jag kan utläsa är att min blogg har lästs i 79 länder. Nu vill jag att du ska försöka gissa ordningen på de tio länder som jag fått flest visningar i. Den som får flest rätt först vinner en Trisslott.

  1. ?           112 255 visningar
  2. ?              2 900 visningar
  3. ?              1 660 visningar
  4. ?              1 428 visningar
  5. ?                 973 visningar
  6. ?                 605 visningar
  7. ?                 268 visningar
  8. ?                 242 visningar
  9. ?                 239 visningar
  10. ?                 235 visningar

Jag är snäll och ger er länderna i en blandad ordning (ni slipper att välja bland alla 79 länderna): Åland, Spanien, Danmark, USA, Storbritannien, Tyskland, Sverige, Norge, Singapore och Finland.

Placera dessa tio länder i rätt ordning. Ni har bara en chans var. Klockan 13.00 kommer jag att svara de som lämnat en kommentar och berätta hur många rätt de har (inte vilka som är rätt och vilka som är fel). Detta skulle du som sparat din röst kanske ha nytta av, om du har is i magen. Men å andra sidan kanske någon redan då har tio rätt. Klockan 18.00 gör jag likadant (om det mot all förmodan skulle behövas). Tävlingen stängs klockan 22.00. Reprismening: Den som får flest rätt först vinner en Trisslott. Något säger mig att de flesta kommer att klara vilket land som ligger i topp. Om inte någon, som inte vill bli miljonär, kanske skämtar och skriver något överraskande först. 😉
Stort LYCKA TILL!

Världen & Vardagstankar: 2 av 30

Vi löser världen två

  1. Du får bara välja att syssla med EN av dessa fem sociala medier i en månad. Vad väljer du? Blogg, Facebook, Instagram, Twitter, YouTube. Berätta gärna något runt ditt val (frivilligt).


Fast text:
Jag började med Månadens boktips 2013. Förra året blev det Femtio filmer på torsdagarna. Nu kommer min tredje variant som får stanna kvar på veckans fjärde dag: Världen & Vardagstankar, 30 frågor under 2015. Personer som kommenterat femton gånger i detta torsdagstema deltar i en trisstävling. (De ska ha svarat på min fråga) Jag kommer också att dela ut en lott till någon som skrivit något som jag blivit extra förtjust i. Tänkvärt, roligt eller gulligt. Jag kommenterar med en glad gubbe att jag läst din kommentar under resans gång och gör en kort sammanfattning i en kommentar, strax innan nästa fråga. Kanske redovisar jag svarsalternativet som fick flest ”röster”. ❤

Viktigt: Du kan när som helst gå tillbaka till en gammal vecka och fylla i en kommentar så länge som jag inte lagt ut alla trettio frågorna. Därför får detta bli en egen kategori som du hittar en bit ner i höger marginal: Världen & Vardagstankar.

Gå gärna in på https://bosseliden.wordpress.com/femtio-filmer-en-bloggtavling/ och rösta på tre filmer. Tio dagar kvar att rösta.

Så exotisk är jag inte

Idag tog jullovet slut för den sista i familjen. Vi har återgått till vardagsrutinerna. Julen är nedmonterad. Endast dessa tio fina julkort finns kvar på anslagstavlan i köket. Vem ska vinna titeln, Årets julkort 2014? Vilket kort hade du röstat på?

Julkortstävling Två mera Två till

Två julkort

Två mest

Det är som vanligt en delikat uppgift som återstår för mig och Solveig efter att vi gallrat bort de andra korten som inte tog sig till final. Här kan ni som är nyfikna läsa och se vilka som gick till final de två senaste åren. 🙂

https://bosseliden.wordpress.com/2014/01/11/nu-ar-moment-ett-klart/

https://bosseliden.wordpress.com/2013/01/14/tio-rester-kvar-fran-julen-2012/

Under lovet hann vi även genomföra chokladmästerskapen.

Chokladtävlingar0001

DSC_30460114

Nja. Där gör jag tummen ner för att långkörarna Trillingnöt och Körsbär i Likör fick ge vika i asken som funnits sedan 1939, året då Andra världskriget startade. Ingen av oss fyra gillade det exotiska nytillskottet, som Årets konditor Josefine Baummann ligger bakom. 😦 Däremot var den anda nyheten med lakritssmak till belåtenhet. Jag själv skulle kunna tänka mig att ta bort den vita i mitten. Eller är den din favorit? Nåväl. Det är inget att starta ett Chokladkrig av. Världen behöver istället mer kärlek och empati. Kan man önska sig det till 2015? ❤

Vi hörs – men syns inte

Kända skådespelare tar efter flera år framför kameran ibland steget ”tillbaks” till regissörstolen. Jag och Solveig skyndade på detta. Vi tog direkt ett skutt bakåt och lämnade plats för yngre … 😉 för fina stillbilder med anknytning till Sebastian Rosander & Lena Sanders 1970-talssteg i västkuststaden Halmstad. SolBo Förlag ville testa taktiken att spela in från en Iphone istället för systemkameran, som vi använde sist.
Vi tänker också lägga in ”Månadens kåseri” under 2015, på YouTube. 🙂

Ps. Glöm inte att rösta på tre filmer. Du trycker på ”Femtio filmer – en bloggtävling” under min Header. För närvarande är det Pretty Woman som leder. Tre stycken trisslotter ska lottas ut den 25 januari.