”Nu tar vi hem dig.”
Orden kom från Solveig när vi gick ifrån fikastunden igår. Vad exakt menade hon med dem? Undra om det hade något att göra med vad som hände på Maria Caféet? Vilken tur att jag hann göra en privat sak på toaletten innan en dam kom in när jag stod och tvättade händerna.Tydligen hade jag inte låst dörren. Fast jag hävdade att damen måste ha haft dyrk när jag berättade det för Solveig.
När vi skulle gå ut frågade jag om jag skulle ta brickan och sätta den på vagnen.
”Nej jag kan ta den”, svarade min fru.
Jag gick därför iväg mot utgången. Öppnade dörren, höll kvar den med ena foten samtidigt som jag njöt av Mariakyrkans fasad. Bakom mig noterade jag den svarta jackan. Innan jag släppte dörren med foten sa jag sällskapligt och gulligt:
”Är du med mig?”
Jag ville ju inte att Solveig skulle få dörren i nyllet. Jag skötte mina kort. Släppte dörren i rätt läge utan att titta bakåt.
Toalettdamen ville inte ta mig i handen, 🙂 trots att jag hade tvättat händerna noga. Däremot gjorde nästa kvinna det och fällde inledningsrepliken till detta blogginlägg. Vilken tur att jag är helt okänd i min hemstad.
”Nu tar vi hem dig innan jag ska iväg och …”
Jag trodde ni hade knyckt kaffekopparna.
Ibland kan jag få till ”det” utan att det var meningen. 🙂
God morgon! Jag blev påmind om en annan händelse som utspelades på en allmän toalett i Höganäs. Det kan ha sina sidor att prata mellan toaletterna med folk som har samma namn som den man ropar på. Vi var ju ensamma där … nej, inte hela tiden. Det blev en något pinsam om än rolig konversation med en främmande Karin då den kända hade lämnat redan … Tack för roande läsning på morgonkvisten! 🙂
Ha ha! Tack för ditt minne. 🙂 Ni kunde blivit nya goda vänner.
Det verkar som om du är totalt världsfrånvarande ibland när du är på stan´. *fniss* 🙂
Jag är gift med en sådan. Han uppmärksammar endast sådant som han är intresserad av. Som roliga och annorlunda bilar, gamla LP-, EP- och Singelskivor samt butiker som Biltema och liknande…..
Fast han är helt annorlunda än dig på en punkt. Trots att vi bara bott här i 12 år så är han igenkänd precis överallt! 🙂 🙂
Kan bero på att han alltid mycket högt och ljudligt pratar, skojar och snackar in sig hos folk. Vare sig det är i mataffärerna, banken, macken, järnaffären eller på återvinningen. Senast vi var på den senare så hade vi bl.a. två glödlampor som skulle kastas. Då satt han den ena på huvudet och så frågade han var han skulle kasta dom.
Han som jobbade där frågade naturligtvis varför han hade en lampa på huvudet. Rolle svarade att det berodde på att han fått en ljus idé. Jaha, så återvinningskillen, vad vad det för idé? Vet inte, fann sig Rolle direkt, lampan är ju inte tänd! 🙂 🙂 🙂
Det här skreks alltså mer eller mindre (gubben min hör lite dåligt) över en stor plan, så folk runt omkring fnissade högt. Så nu lär ju även besökarna på återvinningen känna igen honom. Dom som jobbar där gör det sen länge!
Själv för jag en undanskymd tillvaro…..
KRAM ❤
Susie
Här skrattar jag högt. 🙂 Rolle verkar vara en härlig kille. 😀
Jag tror inte att du för en undanskymd tillvaro. 😉
Kram
Fniss, är du lite disträ? Stackars Solveig… 😉
Det händer allt. Helst när jag är ensam och är inne i något hemligt skrivande.
Då kan det bli både roande och oroande för mig själv. 🙂
Lite roligt, där 😉
Ha en bra dag, och kram, Gerd
Tack Gerd. 🙂
Kram
Du är rolig du!
Agneta
Ibland kan det bli farliga fel.
Så kan det gå när haspen inte är på 😉
Kram
Jag trodde att tabbarna av det slaget skulle avta i takt med ålder, men de har mer ändrat karaktär. Om några år kommer jag säkert inte vara medveten om de värsta. 😉
Kram
Jag trodde faktiskt också att hon skulle knycka kaffekoppen. De är dyrgripar numera de där…
Eftersom jag skrev om Lidéns Samlingsmuseum i inlägget före passade det bra att lägga in en av våra 3 333 st. 🙂 Stig Lindberg ligger bakom mycket snyggt och häftigt.
Haha!! Det är sådana händelser som gör livet värt att leva.
Jag är bra på att röra ihop vardagen och färga den lite grann. På gott och ont. 😉
Hahaha…ja oss damer är det inte alltid så lätt att hålla reda på…Tror nog säkert ”toalettdamen” också fick med sig ett trevligt minne hem…
Antar att våren kommit en betydligt längre bit på väg hos er än här…Fick ett rejält bakslag igår, flera cm snö. Men det är väl sånt man får räkna med i mars månad. Idag skiner solen och det är plusgrader, all snö ( ja förutom den ”gamla”) är borta, precis som ingenting hänt.
Ha det så gott!!
Kram kram
Jag funderade på det senare. Hur många vet redan om storyn av hennes vänner? Förhoppningsvis trodde hon ”bara” att jag inte hade alla besticken i lådan. 🙂 Nästa gång väljer säkert både hon och jag ett annat fik och träffas igen. 🙂
Dessvärre får du räkna med bakslag i april också. 😦 Vi har redan fält repliken: ”Det är som aprilväder”. Om du blir extra sugen på vårväder får ni ta husbilen söder ut. Har ni något speciellt datum/helg ni brukar ha premiärturen?
Kram Bosse
Tur att någon är med och håller ordning på dig 🙂
Ha ha! En liknande replik har jag hört xxx antal gånger sista 25 åren. 🙂
Handla! Så säger nog din fru!
hon tycker du är för snurrig att ha med i affären ,-))
Ha det fint KRAM Primrose ,-)
Du har helt rätt. Hon skulle iväg och handla efter hon parkerat mig. 🙂
Kram till blogglovsfria Primrose
Ha ha ha! Underbar historia! Tack för att jag fick skratta, Bosse! 😆
Kramen!
Jag är glad att du gillar min humor och mina vardagstabbar. 🙂
Kram
Denna fina kaffekopp, inte billig så jag tänkte också att nu har ni skaffat några dyrgripar. Men tji fick jag.
Roligt inlägg. Men, så där kan det vara ute i livet, helst nu då det är så många som pratar i telefon, var och när och hur som helst.
Kram.
Den och många andra koppar har vi tagit hand om i flera år. Jag tycker om Stig Lindbergs dekorer.
Jag hoppas damen återhämtade sig och vågar sig dit igen. Annars kommer vi att mötas på något annat café en annan gång. 😉 Tur det finns många att välja på.
De där mobilerna kan bjuda på mycket.
Kram
Den här associationen fick jag: För många år sen när jag avslutade en fikarast med toabesök och hade lite bråttom så hampade det sig så att jag gick ut i skolans stora trapphus utan att märka att jag i hastigheten lyckats få kjolfållen in i linningen på strumpbyxorna så att…ja, i princip hela rumpan var exponerad! Som tur var hann en kollega ifatt mig innan skolans alla högstadieelever kom susande från alla håll…
Tack för att du bjöd på den Agneta. 🙂 Vilken tur att kollegan dök upp just då. Annars hade du förstås gjort stor succé och blivit ett härligt minne för många högstadieelever.
Jag kan tänka att det hade blivit en kul historia att berätta när man utbyter erfarenheter om knasiga lärare man har haft!
Säkert. och skrönor har en tendens att växa åt olika håll. 🙂 Trevlig helg.
Ja, så kan det gå. Fast rubriken fick mig att tro att det var koppen som skulle tas med hem 😉 för det var ju en himla snygg vårkopp 🙂
Ha det fint!
Kram Christina
När jag satte ihop rubrik och bild tänkte jag inte i de banorna. Ibland är jag rolig/vilseledande utan att veta om det. Stig Lindbergs alster är jag förtjust i.
Kram
Thihihihi, kul att du delar med dig
Fast vissa saker vågar jag inte lägga ut. 🙂
Jo gör gärna det!!!
Försök inte. 😉
Haha! Lite grinig var hon allt tanten. När folk tror att jag är någon annan brukar jag svara. Det kan bli rätt kul. Typ i affären och mannen (det är nog faktiskt ofta män – har ni inte koll på läget?) säger ”Ska vi ta den här?” och jag svarar ”Nej, det tycker jag inte, den är så ful”.
Kram
Varför kan jag inte råka ut för någon som du. 🙂 Då hade jag direkt hängt på tråden och fortsatt konversationen som om vi hörde ihop på riktigt. Tänk vad andra tjuvlyssnare skulle bli förvirrade. 😉
Härligt att det finns sådana människor . 😀
Kram
Du kan då få till det…. härligt med bilden… just den servisen är jag uppvuxen med i min barndom. ❤ du får oss att slungas tillbaka ditt rätt ofta. 😀
Det är bäst att jag fikar hemma i fortsättningen. 😉 Annars blir jag ökänd i denna lilla mysiga stad. Vilken tur du har som kunnat se Berså varje dag i ditt barndomshem. Jag är förtjust i många av Stig Lindbergs alster.