Denna gulliga tavla fick vi i bröllopspresent av en arbetskamrat för snart 25 år sedan. På baksidan står det: Låt mannen styra och kvinnan råda så blir ni lyckliga båda.
Jag och Solveig har hunnit bo på sju gemensamma ställen. I varje sovrum har tavlan fått sitta på en vägg nära dubbelsängen. Då har vi blivit påminda om gulliga Gunilla. En otroligt duktig och stimulerande kulturarbetare som fått kommunens kulturpris som uppskattning för sina gärningar. Det finns säkert inte en unge eller före detta unge mellan 5-50 år i de trakterna, som inte vet vem hon är. Som vuxen har hon fortsatt att sätta upp barnpjäser, musikaler och har till och med debuterat som filmskådis. (Filmpremiär till hösten).
För några veckor sedan fick vi ett vykort. Det händer inte ofta nuförtiden. Då fick vi reda på att Gunilla skulle komma till Ystad med sin kör i maj. Innan sista genrepet i lördags, fick vi äran att låna hem henne i några timmar. Trots att hon färgat håret vitt kände vi igen Tibro biblioteks egen sagotant och solstråle.
Timmarna rann iväg fort. Skratt, allvar, gemenskap, sorg och många andra samtalsämnen gled smidigt in i varandra och det var som vi aldrig varit ifrån varandra. En märklig, behaglig och sentimental känsla, där dåtid flöt ihop med den tid som passerat sedan dess.
Vi lämnade tillbaka Gunilla i tid till körledaren Jenny de Carvalho och resten av kören.
Två timmar senare kom vi uppklädda till Mariakyrkan. Hjälp! Lutar den fina kyrkan? Hoppas körledaren placerar basarna på rätt sida, då blir det säkert jämvikt igen. 😉
Vilken trevlig och stämningsfull stund som besökarna bjöds på av Kyrkefalla kyrkokör från Tibro i Västergötland.
En genomtänkt och fungerande mix av stycken och visor framfördes av en tonsäker och glädjefull kör. Ser du någon favorit på listan?
Tack Gunilla för en fin vårkvällsunderhållning i en stillsam och vacker miljö. Hoppas det inte dröjer 20 år tills vi sammanstrålar nästa gång. ❤
Bloggäventyr med Bosse Lidén 
Vilken personlig och fin bröllopspresent! Förstår att den har fått följa med er genom livet.
Kram
Den blir vi glad av att se. Vi fick två andra fina presenter från arbetspersonlen. Ett stort fruktfat av en känd konstnär som vi hade på väggen i flera år. Nu har vi det som ett utmärkt fruktfat på barköket. En Kyrkfallaflicka som vi plockar fram till julpyntningen, eftersom hon är klädd i rött.
Kram
Härlig bröllopspresent och så roligt att träffas igen!
Favorit, ja, Där gullvivan blommar 🙂
Ofta blir jag extra glad av sådant som jag vet att givaren har gjort själv. Nu skrattade jag till när jag minns alla teckningar jag fick från tjejerna. Jag försökte visa tacksamhet varje gång. Ibland påpekade jag att de kunde kanske måla också. Eller rita lite mer på papperet. 😉
Den är fin. 🙂
Så underbart! Jag blir alldeles varm inombords och rörd, otroligt rörd… Mina drygt tjugo år som sopran i kyrkokören Treklövern uppe Västra Götaland gör sig påmind. Måste jag välja en av sångerna eller visorna väljer jag till sist den första i programmet KOM. Den påminner mycket om min tid i kören. Kören och mina kära vänner har gett mig mycket kärlek och tacksamhet i både sorg och glädje.
kram
Vad roligt att du uppskattade mitt blogginlägg. 🙂 Jag tror att det finns minst en kör i Halmstad som vill ha med en pigg sopran-tjej i sin gemenskap.
Det var en utmärkt inledning att börja med KOM. Alla som jag känner som är med i en kör säger samma sak. Glädjen och gemenskapen. Möjligheten att kunna kombinera med att få komma ut och resa. Kram
Det var en rar bröllopspresent! Den får ni vara rädda om.
Jag förstår att det blev en härlig konsert när jag läser programmet. När gullvivan blommar är lite av en favorit. Visst är musiken fin, men det allra bästa med den är Pugh Rogefeldts fina text. Här blommar gullvivorna så fint nu och jag har ett stånd i min gräsmatta som jag kör runt med gräsklipparen. Det kan man inte ta bort!
Kram, Ingrid
Den har en speciell plats i våra hjärtan.
Gullvivor är vackra. Jag tänker på min mamma som älskade gult. Jag förstår att du kör omvägar runt dem i gräsmattan. Kram Bosse
Tänk så starka band vi kan ha fast det har gått många långa år och så känns det ändå som några dagar bara. Möten av det här slaget hamnar i lådan med fina minnen! Kram
Tiden är fascinerande många sätt. Den upplevas så olika. Det gäller att spara de fina stunderna och medmänniskorna i skattkistan. Kram
Vilken trevlig bröllopspresent. Min gubbe och jag har också en bröllopspresent som hängt med på väggen över sängen genom alla år. Vi har bara bott på 2 ställen tillsammans, men det är ju rätt bra ändå tycker jag … 😉
Det här inspirerade mig att visa vår present, så jag gör nog ett inlägg om det … 😀
Förstår att det var ett trevligt återseende och en angenäm stund i den fina kyrkan … lutande eller ej … 😉
Kramis
Har ni bara hunnit med två. Då har ni hunnit få rötter som kan vara viktigt att ha. Huvudsaken är att man trivs. Ibland måste man prioritera och flytta ändå.
Vad fin er present var. Den ska ni vara rädda om. 🙂
Balsam för själen är en sann och kort beskrivning av musikstunden. Kram
Åh dessa fina waldorfdockor som alla ville sy, så även jag. Sydde flera varianter till barnen när de var små. Undrar just var jag stoppat undan dem. Så rart och klokt att ni haft presenten kvar ”levande”. Sjunger ju själv i kör till och från allt efter tid, så den tjusningen är bekant. Känner inte igen alla låtarna men där göms nog många guldkorn kan jag tro. Härligt med vänner som stannar kvar i hjärtat oavsett tid eller rum. För att stilla din nyfikenhet så bor jag i grevskapet med rödvita traditioner…
Du får leta upp dem igen. Trevligt att du sjunger i kör.
Den rödvita staden bodde vi i maj förra året när vi överraskade min moster på hennes högtidsdag. En fin stad. Vi hade balkongen mot den smala ön i Sveriges djupaste sjö. Jag skrev ett långt blogginlägg om de dagarna.
Pingback: Plötslig inspiration … | I mitt tankerum
Den bröllopspresenten skulle jag kunna tänka mig att ge mitt ena barnbarn, som ska gifta sig i pingst. Vi har fått inbjudningskort till en fest efter vigseln. Men inte ens föräldrarna ska vara med på den. Jag har förstås tackat ja till festen i alla fall. Så på pingstaftonen, ska jag infinna mig utanför Stockholms Stadshus och ta emot dem, inte med att kasta ris, utan att blåsa såpbubblor på dem. Sen får jag vara med på festen. ”Gubben” passar festen, men följer med till Stockholm och ska hälsa på sin dotter, sina barnbarn och barnbarns barn där. Men vi reser tillsammans både dit och hem.
Kram/Gilla
Bröllop i Pingst låter mycket romantiskt. Då har du något kul att se fram emot. Ännu en resa till vår huvudstad. Det är bra att de tänker på våra småfåglar och kör med såpbubblor istället.
Kram
Föräldrarna ska inte vara med på vigseln, men på festen. Det blev visst lite otydligt, när jag skrev.
Kram/Gilla
Jag är med. 🙂
Vilken fin och personlig present. Det är detdär personliga som skänker presenten lite extra värde liksom. Man suger in det i hjärtat om du förstår.
Härligt med konsert. Det blir liksom lite stort å mäktigt.
Ha en jättefin dag nu.
Fredagskram.
Jag gillar personligt och där man lagt ner en bit av sin själ. Tick tack. Jag fattar. Ser du hur det pumpar och slår? ❤
Det var stämningsfullt och kören var duktig. En mycket skicklig körledare verkar det som.
Tack och Bamsekram
va kul o få återses och vilken tur ni lämnade tillbaka henne i tid 🙂
Vissa människor har det där lilla extra och det är härligt att få återse dem. Vi funderade på att kidnappa henne men samvetet sa bestämt NEJ. 😉
Så fin present, som Ni dessutom tagit vara på under åren! Så roligt att få en personlig gåva,
det är så mycket som är designat och opersonligt i hemmen idag, att man undrar om det
kommer bli några ”toner från förr” när dagens ungdomar kommer upp i mogen ålder.
Förstår att ert besök kändes gott både i hjärta och själ!
Kram M.E
Jag instämmer i dina tankar. Undra hur det kommer att se ut i framtidens hem. Smaken är som tur är olika men modet har ibland för stor makt tycker jag personligen.
Kram
”Där gullvivan blommar” utan tvekan!
Vilken jättefin present ni fick!
En solig och vacker dag till er, kram, Gerd
Den påminner mig om min favoritö Gotland.
Tack. Hoppas solen lyser på dig med i helgen. Kram
Vilken fin bröllopspresent ni fick . Förstår att den inte blev undanstoppadnågonstans.
Ha en fin helg!
Nä. Den har trivts på alla våra ställen.
Tack. Jag önskar dig detsamma.
Tibro och Kyrkefalla – det är ju nästan Hjo. Hälsa Gunilla!
Under två mil dit. Den sträckan kunde vi nästan i sömnen. Bilen hittade av sig självt. Gunilla läser säkert här.
Tack det gjorde hon!
❤
Ett sånt fint möte efter så många år. Det är guld värt att ha dom minnena tillsammans. Bröllopspresenten är ju otroligt fin, och som värmer hjärtat när man ser på den..
Kramar/
Den är ett kärt minne. Jag har många glada och trevliga minnen från den tiden i vårt arbetsliv.
Vilken härlig tavla ,-)
Ovanlig var den också.
Kul att den sitter på väggen och påminner om ”just den dagen” ,-)
Ha en Härlig Helg. KRAM Primrose,-)
Den är supergullig. 🙂
Tack. Hoppas du får en solig och trevlig helg. Kram
Underbar tavla, och ett klokt råd på baksidan!
Du har helt rätt. Det har funkat i snart 25 år. 🙂
En present som har det där lilla extra. Sådana lägger man inte längst in i garderoben, med glädje har man den framme år ut och år in och minnena värmer. ”Dä ä gött” för att använda lite dialekt. Nog är det skillnad på en present någon tillverkat jämfört med en köpt. Rådet på baksidan var både roligt och tänkvärt. Styra och råda blir inte det en form av sammarbete men okey, det behövs en man som håller i rodret. 😉 Ni har hur som helst fixat det bra! Allt gott till er båda!
Minnen som värmer är vackert. Precis som du skriver är egentillverkat extra tacksamt. Vi har aldrig haft någon svacka under dessa år i äktenskapet. ❤
Är kanske unikt bara det. Men det har blåst och varit många berg, dalar, sorgligheter, sjukdomar, dödsfall och annat runt omkring oss.
Tack. Önskar dig en fin helg.
Underbar bröllopspresent! Gunilla verkar vara en underbar härlig tjej!Det är alltid roligt att träffa vänner! ……………………………….SV:Om alla bilarna körde ner i tunnlar så kunde de gående få härja fritt 🙂 Kram!
Det verkar som ni två har en del gemensamma intressen.
Vi GÅR för det. 😉 Toppenidé. Helgkram
Vilken fin present 🎁den förstår jag har följt med er genom livet. 😀
Kramen
Otroligt att det i höst har gått en kvarts sekel. Vissa saker är man extra glad för. 🙂
Kram
Vilken gullig Gunilla – och tavla! Underbart att den har följt er åt… 😛
Visst är hon. Glöm inte att låsa ytterdörren ikväll. 😉
Tack för påminnelsen! Jag har dubbelkollat! 😛
Vad exakt menade du med det? Låste första gången, låste upp andra gången? 😉 Tur du har livvakt hos dig denna helgen. Sov gott.
Vad det är härligt med vänner som man kan plocka upp tråden där man lämnade den oavsett hur länge sedan det var.
Jag ber om ursäkt för min frånvaro och osynlighet här hos dig den senaste tiden. Du vet varför och tack för dina omtänksamma kommentarer.
Kram och trevlig helg!
Det är en härlig känsla att upptäcka.
Tack!
Att blogga och bloggvandra får aldrig bli ett jobb eller krav. Den berömda väggen är inget att leka med. Jag har tyvärr träffat på den hårt och känner stor sympati med dem som drabbas/drabbats. Var rädd om dig. Kram
Hej Bosse!
Du kommer antagligen inte i håg mig. Tror att det vara i höstas som du av en slump hamnade på min trädgårdsblogg (hallontrollet) genom att du sökte efter författarbloggar. Du hittade något som inte skulle finnas och jag pratade nog bort dig lite i det, sorry! Ville bara säga att det finns en författarblogg och en bok nu i alla fall! Det var hemligt då! Jag smyger in här på din blogg ibland, kul att läsa.
Lycka till med allt!
Med vänlig hälsning
Louise Pärsén
När jag grävt ett tag i mitt minne kommer jag ihåg dig/din blogg och att jag skrev att vi bodde i samma kommun under flera år.
Grattis till din debut. 🙂 Det är en speciell känsla som är på gränsen till overklig när man har sitt alster i sin hand för första gången efter många timmars skrivande. Jag önskar dig stort LYCKA TILL med spridningen av din roman. Jag/vi hade heller inget releaseparty vid SolBo Förlags två boksläpp, trots att vi gifte oss i kyrkan och inte i vardagsrummet. 😉 Trevligt att du tycker det är kul att läsa och smyga omkring på min blogg. Du är så välkommen tillbaka. Dörren står på vid gavel för alla. 😀
Helgkram Bosse
Tyvärr känner jag inte igen någon av musikstyckena. Kan bero på att jag inte är religös och har lite svårt för den typen av musik, men kanske om jag fick höra dom. Men det finns ju några jag gillar. T.ex. Amazing Grace som jag är extra förtjust i. 🙂 Och sen finns det några som låter religösa även om dom kanske inte är det. Den där med Björn Skifs t.ex. – som jag visserligen älskar men aldrig kan lyssna på utan att börja gråta. 🙂 🙂 (Ja, jo, jag vet – jag är töntigt sentimental.)
KRAM och trevlig helg!
Här ska vi försöka njuta fullt ut så altanen är tillfixad med allt; blommor, kuddar, plädar, dynor och kanske, kanske blir det ett glas rosé framåt eftermiddagen också. Får se…..
❤
Susie
B står för Benny Andersson i ABBA. ”Ring ring” var låten som jag tyckte skulle vunnit melodifestivalen 1973. Då var Sverige inte mogna för popmusik i detta sammanhang. Året efter gick det bättre med uppföljaren. 🙂 En av de vackra melodierna som den duktiga kören framförde kopplar jag till Gotland. Mikael Rickfors låt med den vackra gula blomman.
Jag är också sentimental i vissa sammanhang. Det är härligt att få vara det. 🙂
Det är bra att ni försöker njuta och ha det så gött det är möjligt, innan ingreppet ska göras. Skippa dock badet så du inte blir förkyld och det blir inställt på onsdag.
Kram ❤
Vilken söt tavla och vilken härlig återförening. Efter 25 år behöver man ibland bli påminnd. Jag vet för jag och maken firar också 25 år i år. Inte klokt så fel en ekvation kan bli. Jag menar, när man själv känner sig som 25 kan man ju inte varit gift i 25 år?
/P
Då har vi en sak till gemensam. Matte och ekvationer är invecklat. 😉 Firar ni på sommaren eller till hösten?
VIlket möte det blev er emellan! Och så tavlan som följt med er, helt underbart. Och budskapet gillar jag. ”Låt mannen styra och kvinnan råda….”
Jag förstår att det var fint att träffa Gunilla igen och roligt att lyssna på kören i kyrkan.
Många vackra musikstycken och väldigt varierande. Ett par favoriter har jag, ”Klinga mina klockor” och ”In these delightful” men det var många stycken jag kände igen som också är vackra.
Lördagskramar från mig som är ”rådande” hos oss. Men kanske styr jag lite också.
Jag tror att vi två ”Bossar” hade tur på äktenskapsfronten. 🙂 Tänk vad många tusentals möten vi hinner med i livet. Många har vi glömt redan när de passerat. Andra får en speciell plats i hjärtat. Vissa återträffar är som om det aldrig varit några tidspauser. Samtidigt som det kan innehålla stänk av vemod av att tiden gått för snabbt.
Det var en fin stund i kyrkan. Kören var duktig och framförandet var varierat.
Hoppas du njuter på. Jag gissar på att det snart är dags för flygplansresa igen.
Söndagsregnkramar