Vilken skillnad. Första gången vi körde mot Abbekås 1997 kom vi från andra hållet, Trelleborgshållet. Då ville jag njuta av att köra sakta längs med havet. Precis som Kurt Wallander gjorde när han behövde tänka. Hm! Det var tät dimma och vi såg aldrig havet under sträckan mellan Falsterbo och Ystad. Det blev en besvikelse, vår längtan försvann i dimman. Nu efteråt har vi skämtat om detta varje gång vi åkt sträckan och njutit av den fantastiska utsikten över havet. Den första gången visste vi ju inte att vi skulle hamna så nära … fjorton år senare.
Vi hade med egen fikakorg med kaffetermos och Solveigs mumsiga och nyttiga morotskaka med olika sorters nötter. Det finns gott om bänkar längs med havet och vandringsleden, som vi upptäckte först förra gången vi var här. Underbart att sitta och filosofera över stort som smått. Långt från alla måsten.
Mina tankar gick till en komedi med Tom Hanks och Daryl Hannah från åttiotalet som hette just Splasch.
Abbekås ligger 15 km från vår bostad. Detta gamla fiskeläge på Söderslätt, som var känt redan på medeltiden, har ett sorgligt svenskt rekord. En höstdag 1872 förstördes stora delar av byn av stormfloden Backafloden, framkallad av en orkan. 34 hus förstördes, alla fiskeredskap, båtar och befolkningens vinterförråd. Vattenståndet ökade till 3,6 meter över det normala, vilket fortfarande är svenskt rekord. Med hjälp av stadsbidrag kunde fisket och kusthandeln åter komma igång. Under andra världskriget, som just idag firar 70 år sedan krigsslutet, hade fisket en ny storhetstid.
2011 renoverades hamnen som nu består av en inre hamn som används av fiskarna och en yttre hamnbassäng för fritidsseglare och gästbåtar.
Det är alltid lika intressant att studera den lutande pilen som hamlats. Om några veckor är den grön och fin. Jag har visat sommarbilder på den förr här på bloggen. Jag ska gå till arkivet och ta fram en bild:
Tack för att ni ställde upp er på ett tjusigt led. Framför allt tack för att ni ställde upp er i bokstavsordning. Axel, Disa, Joakim och Vingla. Jag önskar er en trevlig flygtur. Åker ni med Vingresor? 😉
Undra om de tycker det är skönast med havsbad eller bad i egen sjö och med egen brygga?
Den här bilden är både vass och sticker ut i blogginlägget. Jag gillar den. ❤
Det är så typiskt, när man tycker att livet leker. Jag tittade så länge på hamnkrogens meny att jag missade … 😉
”Otur med bilkörning, men tur i grävandet”. Nytt Bosse Lidén ordspråk. När vi äntligen kom hem och fick torra kläder tog jag bort mossa i gräsmattan för att jobba mig varm. När jag grävt ett tag hittade jag ett rostigt skrin. I skrinet låg blänkande guldslantar.
Det fick bli denna sommarbil. Vilken tur att bilfirman tog mynt, för sedlar ville varken försäljaren eller banken höra talas om. Bäst att sluta tramsa. Solveig säger bestämt att vi inte alls körde ner i vattnet och att jag rimligtvis borde sett skylten när jag tog kort på den.
Vet ni om att Abbekås är omsjunget av Edvard Persson i sången Abbekåsagåsen Joakim? Det visste inte jag heller förrän min bloggvän Åse, som är uppväxt på orten, berättade det för mig. Stackars Jocke!
Jag tänkte låta Abbekås spela en huvudroll i månadens tävling som kommer nästa vecka. Trevlig helg! Här kommer sensmoral på skånska:
Pilar har verkligen en förmåga att växa på väldigt märkliga vis. Hos oss har några trillat helt och ligger ner men grönskade som vanligt ändå. I alla fall förra året men i år har jag inte passerat den…
Trevlig lördagskväll!
Det är tufft med pilarna. Som en storebror till maskrosor. De kommer säkert att grönska i år också.
Tack. Hoppas du har det fint. Det har varit alldeles för kyligt idag för min smak.
Det var verkligen fina bilder du har plockat fram. När ni åkte den vägen hade vi verkligen tur med vädret. Bättre kunde man inte önska sig.
Gamle Edvard var bra på sin tid.
Kram/Gilla
Tack! 🙂 Utflykten skedde förra söndagen. Då var det skönare och varmare än idag. Idag blev det en mer skyddad söndagspromenad och en bilresa för att njuta av det gula som växer fram. Fortfarande tränger det gröna igenom. Nästa helg nås troligen maxläget.
EP var stor på sin tid. Jag minns de svartvita filmerna och pappas skivor. Varje gång vi åker uppåt passerar vi genom Spången och ser det gula värdshuset.
Kram
Ni skulle det ju vara förstås.
Kram/Gilla
🙂
Det där trafikmärket med bilen som kört över kajkanten har alltid satt igång min livliga fantasi! Härligt med text o bilder från en välkänd by o nästan hemmavid! När vi skulle flytta från Stockholm och letade hus så var vi och tittade på ett hus i Abbekås… Det låg vid genomfarten och allt var vint och skevt (och för dyrt)! Snart har jag ställt ut trädgårdsmöblerna då kan ni utflykta hit!
Skylten inbjuder till fantasi, humor och farlighet. Jag har förstått det som att du bor någonstans i krokarna runt Abbekås/Skivarp. Undra om vi skulle känna igen varandra om vi möttes cyklande längs Fiskarevägen i sommar. 🙂 Jag är efter alla flyttar ganska ansiktsblind och förväntar mig inte att känna någon längre. Det var skillnad mot förr då jag inte kom många meter i min barndomsstad Halmstad innan jag började prata med någon ”ny” person.
Jag har också varit på husvisningar där det lutat åt alla håll, men där priset varit mot takhållet. 🙂 Annars skulle jag kunna tänka mig att bo i ex. Abbekås på Fiskarevägen i några år. Där skulle jag sitta och skriva på en roman. Ta korta och längre pauser varje dag och följa vädrets gästabud. Drömma måste man för göra ibland. Vem vet. Rätt som det är plingar det till från en cykel. 🙂
Jag bor åt Sjörup till… i ett litet hus som står ute om natten!
Bara ett litet apropå…väster om Ystad är det inte Österlen. Det betyder ju öster om leden och leden gick norrut från Ystad. Vi har någonstans sett en karta eller hört någon tala om detta område som Västerlen. Väster om leden och det tycker jag är väl så bra. Varumärket Österlen är det många som roffar åt sig på ett felaktigt sätt.
Sätter du inte in huset på natten? 🙂 Jag läser just nu om ”Den femte kvinnan”. En orienterare som bor utanför Svarte är ute och springer sent på kvällen nära Marsvinsholm och hittar … dumt att skrämma dig innan läggdags. 🙂
Idag hade vi vinterjackorna på oss när vi gick i slottsparken i Marsvinsholm. Sedan åkte vi runt och spanade på rapsfält. Då såg vi Sjörups kyrka. Fortfarande är det mycket grönt som lyser igenom. Nästa helg är det förhoppningsvis bara underbart gult.
Längs kustlinjen är det väl Nybrostrand som gör anspråk för att vara porten till Österlen. Västerlen låter utmärkt och är passande. Där finns det också många ställen som vi blivit extra förtjusta i. Jag tycker att Falsterbo/Skanör också kan få vara med i Västerlen-gemenskapen. 🙂
Tack till dig Bosse för ett helmysigt inlägg. Njuter av din text……dina ord och bilder.
Det kallar jag för ögongodis. Det du!
Hmm…….Men bilen…en röd…wooooow precis TantGlads smak. Den vill jag haaaa.
Trevlig lördagskväll.
Lördagskramen.
Nu ska vi se om mitt nya internet är snällt mot mig. Förra gången jag skulle kommentera din kommentar blåste den bort. 😦 Tänk att jag kan tillverka ögongodis. Är säkert inte alls farligt för tänderna eller synen.
Du kunde ha den till sommarbil. Går säkert inte så snabbt som din vanliga pärla.
Söndagskram
Ni bor verkligen på rätt ställe Bosse. Våra grannar letar hus där nere nu, så sen får vi kanske anledning att åka söderöver oftare. 🙂 Fina bilder som vanligt!
Jag gillar att vi har nära till olika favoritställen. Idag var det kallt. Då blev det vinterjackor och promenad i en fin slottspark. Därefter rapsturné via bilfönstret.
Tänker de svika Björn Hellbergstaden. Bra för er. 🙂 Ska de bo nära havet gäller det att ha ett fint och vackert kontokort. 😉
Tack Åsa. 🙂
Härliga bilder och så mysigt ni haft det och den röda bilen var ju jättesnygg.
Ha en skön lördagskväll, Kram på dig
Förra söndagen var betydligt varmare och soligare än dagens. Idag fick kameran vara hemma. Jag såg samma bil i tisdags när vi var och fikade. Antagligen en fikachaufför eller någon som bor i närheten av Stortorget.
Tack. Hoppas du haft en fin helg. Blev det ett nytt besök på lilla ön? Kram
Otroligt vacker natur, tack för du delar med dig !
Denna gång var det Västerlen jag visade upp. I rätt väder trivs jag bra där.
Tack för att du besöker min blogg. 🙂
Så fort jag läste om Abbekås tänkte jag på Edward Perssons låt om Abbekåsagåsen Joakim! Så jag blev inte alls förvånad över slutet på ditt inlägg.
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid
Där låg du ett steg före mig. Jag kunde inte låta bli att titta på filmen efter Edward sjungit färdigt. Det var nostalgi att se den svartvita filmen som är inspelad vid ett ställe vi åkt förbi många gånger. Spången. Kalle på Spången. Det gula värdshuset finns kvar.
Tack. Hoppas du haft det varmare på Gotland än vi haft det här. Igår frös vi. Idag åkte vinterjackorna på igen.
Kram
Tack för fin guidning i Abbekåstrakten och ljuvliga bilder därtill och jag fastnade extra för den mer ”vassa bilden”.
Vad gäller den röda sportbilen så tror jag den även skulle passa mig helt perfekt.
Härligt att höra Edvard Persson också.
Kramar från mig.
Det är fint där också, på Västerlen.
På sommaren kunde det varit trevligt att puttra omkring i den bilen.
Edvard Persson är barndomsnostalgi framför den gamla TV:n
Kram
Jättefina bilder! Och den där lutande pilen är ju bara för häftig, man tror nästan inte att den är ”sann”!
Den är tuff. Tur de inte skickat den till ett äldreboende. 🙂 Jag blev paff när vi kom dit första sommaren och den var frisk och grön.
Vackra bilder vid havet du visar, där vi givetvis varit själva.
Vi älskar ju Österlen med omnejd . . .
Må väl/ Eva
Det är fint hela vägen runt kusterna och det är det även i inlandet.
Jag tillhör samma grupp. Ofattbart att jag aldrig varit på Österlen innan 1990.
Tack.
härliga bilder o en härlig beskrivning av era äventyr 🙂
Tack Kenneth! 🙂
Som trädgårdsfanatiker så älskar jag naturligtvis pilar och alla dess släktingar. 🙂 Jag har flera sorter – dock är alla små buskar/träd – men inte någon vanlig och inte exakt den sorten som jag verkligen vill ha, en Salix alba var. chermesina `Vinterglöd´. Det blir ett jättestort träd, men när man hamlar den (eller ”klappar” den som det heter här på ön) så blir nyttillväxten starkt lysande orangerött. Mmmm…. så snyggt! 🙂 🙂
KRAM ❤
Susie
Gillar du blommor? Jag trodde det var du som bara hade plastblommor i fönstret och plattor i trädgården. Då var det väl en annan Susie. 🙂
Klappar låter tuffare än hamlar. Starkt lysande orangerött låter effektfullt.
Hoppas du haft en fin helg. Kram
Skåne är vackert. Synd att det ligger så långt bort
Det beror på var du satt dina promenadskor. 🙂
Härliga bilder från ytterligare en mysig utflykt i vårsverige.
Det var betydligt mer vår och värme förra söndagen. Idag blev det vinterjacka och slottsträdgårdspromenad.
Undrar om det är en ny pil som planterats framför den gamla uppallade (den rangliga mellan två stenar) :-)?
På vårt bröllop, Kjells och mitt, sjöng Kjell Edward Perssons visa ”Vi klarar oss nog ändå” för hela sällskapet. Kul att han vågade, det hade inte jag gjort. Kjell är ju en skåning från Lund och vi gifte oss i Vitemölla kyrka (som ligger så fint på höjden, man ser ända till havet).
Tack för ett fint inlägg!
Där finns ett gäng pilar längs med Fiskaregatan. En härlig gata.
Vad personligt och djärvt. Visste du om det på förhand eller blev det en total överraskning? Då är ni ett mer skånskt par än vi är. Vilket fint ställe att gifta sig. 🙂 Oj med många härliga ställen det finns på Österlen. Vi hoppas på fint väder i nästa vecka så vi hinner med några då.
Jag visste om det. Men det blev liksom överraskande ändå.
Ett kärt minne som jag hoppas att någon filmade så ni kan återse det.
Tack för en fin rundtur!
Tack för bloggsällskapet. 🙂 Tur det var förra söndagen och inte denna. Idag åkte vinterjackan på under promenaden. Jag frös tillräckligt igår. 😦
Lutande pilen i Pisa – förlåt Abbekås. Apropå Skåne funderar jag på att införa Mårten Gås-firande i Hjo. Eftersom anka! är så gott. Gås har jag aldrig ätit men smakar nog ungefär som anka.
Det får du satsa på i november. Då behöver Hjo piggas upp. Vem vet. Hjo-Hjo kanske får aptit på det. Jag har heller inte provat på Gås. Det får bli i nästa liv.
Fina bilder!
Tack alla tre A. 😉
För nåt år sen åkte jag Sjöbo-Trelleborg 2-3 dagar i veckan och körde då kustvägen(Har dåligt lokalsinne så jag hittade liksom inget annat håll) När man kör själv hinner man ju inte se så mycket med reagerade på att på många ställen hela vägen stod det jättelokor som är så otäcka om man får vätskan på sig. Förr togs de ju bort men verkar inte som det görs längre. Undras om de är borta på den sträckan?
Har man tid är det en mycket vacker sträcka. Som du skriver ser man mer om man sitter med som passagerare. Vi har också diskuterat det och minns farligheten och olyckor som hänt. De finns kvar.
Tack för en trevlig tur! Så vackra vyer och så trevligt läsande.
Den där pilen var verkligen annorlunda.
Ha en trevlig söndag!
Varsågod Lena! Tack ska du ha. 🙂
Pilen är tuff. Första gången jag såg den var jag övertygad om att livet var förbi. När vi återkom senare och såg det gröna visade det sig att jag hade fel, som vanligt. 🙂
Hoppas du har det varmare hos dig. Här åkte vinterjackan på igen.
Förstår inte att dessa pilar, varför lägger de sig ner? Lata pilar fast fina är dem. 😉
Dina foton är helt fantastiska, tack för turen.
Kram ♥
De är säkert lata till naturen. 🙂 Utsatt läge väldigt nära havet med mycket blåst. Kanske har de inte så långa rötter. Det är ofta man ser pilalléer i Skåne.
Tack Comsi Comsa. 🙂
Trevligt inlägg, med lika trevliga bilder. Och din fyndiga humor hänger i … 😉
Kramis
Tack Lollo! Jag kan inte låta bli att blanda mellan trams och fakta. Syftet är att det ska vara en personlig blogg. 🙂 Hoppas du gjort 20 000 steg i helgen, men framför allt haft det gött.
Kram
Japp! 20000 steg är passerat … 😉
Tackar som frågar 😀
Duktig tjej. 🙂 När jag läste i din blogg blev jag sugen och letade upp min senaste stegräknare. Trist nog hittade jag inte i-boken och kom inte på hur man nollställde grunkan. En annan konstig sak. Jag har varit duktig på att motionera sista två månaderna. Hur sjutton kan jag då väga mer än jag gjorde förra gången vi familjevägde oss för två månader sedan? Nu har jag titeln ”störst” i familjen igen.
😦
vilka underbara bilder du bjuder på, den lutande pilen är helt fantastisk :-). Jag tackar också för din historialektion, alltid lär jag mig något nytt..
jag önskar dig en fantastisk söndag
kram Åsa
Den där pilen har blivit som en gammal kompis i Abbekås. Joakims barnbarnsbarn såg vi inte till denna gången. Jag tycker det är intressant att lära mig nya saker om ”hemmiljön”. Förhoppningsvis kan det roa mina läsare också.
Det var en kall helg, men vi fick gjort mycket. Hoppas din helg var till belåtenhet.
Kram
Härliga du!
Det där med dimmiga utflyktsmål är lurigt. På en Norgesemester, makens första, hade jag talat mig varm för Geiranger hela resan. När vi väl kom till vår stuga, belägen 5 meter ifrån vattenbrynet såg vi inte en meter framför oss. Dimman låg tät långt efter att vi lämnat så han har fortfarande inte sett denna skönhet.
Tack Hanna! 🙂
Jag kan riktigt se och höra det framför mig. All förväntan. Dina bubblande lovord. Ni måste ge det en andra chans. Gör det vid ett speciellt tillfälle. Grabbarna är säkert sugna på att följa med. Tänk som det kan bli, så länge som lilla människan inte kan råda över vädret.
Tack för att du berättade. 🙂
Hej Hej 🙂 Den röda/orangea t-shirten tycker jag bäst om 🙂 Vilket härligt ställe att bo på med bara några trappsteg ner till havet eller sjön 🙂 Otroligt vackert ställe. Emporia har jag sett bilder på i en annan blogg. Häftig byggnad. Önskar dig en bra vecka. Kram Katarina 🙂
Aha! Du har gjort en låååång bloggpromenad hos mig. 🙂 Tröjan är invigd.
Abbekås är en pärla på Västerlen. Emporia är speciell. Där finns ett stort utbud och många bra butiker.
Tack. Hoppas din blir bra också. Kram
Jag säger som du Bosse…tack för att jag fick följa med er på utflykten! Kan tänka mig att det är vackert längs vandringsleden och blicka ut över havet när inte dimma ligger tät! Det där huset, har jag inget emot och inte pilen heller! Det är verkligen ett snabbväxande och tålmodigt träd!
Jag har inget emot bilen heller…men risken finns kanske för att jag skulle gasa för mycket och hamna över kajkanten! 🙂
Må så gott!
Kram, Gunilla
Tack Gunilla! 🙂 Det ska vara rätt väder när man har fikakorg med sig. Om du är med här på onsdag kommer du att få se fler snygga hus från Abbekås.
Det är bättre att du cyklar eller promenerar. Då är det lättare att leka med kamera och uppleva de små detaljerna.
Tack.
Kram Bosse
Å en utflykt igen, de tillhör mina favoriter 🙂
Morotskaka mmm…. och så fina omgivningar. Där har vi också kört fram
och tillbaka med familjen, som nu efter två besök tycker vi kan Österlen.
Tror jag o mannen får återkomma senare 😉
Kram Johanna
Du menar när ni blivit två igen när det gäller vissa saker? Där har vi hamnat mer och mer sista åren. Allt har sin tid. Kram