Med skräckblandad förtjusning

AJa

Det var med skräckblandad förtjusning som jag ville ha svaret om Bosse Lidén var säker på Ystad Bibliotek. Efter att ha läst på Facebook att vissa bibliotek i vårt land inte gillat Freestyle Libre. Det har börjat tjuta från entrélarmet och sensorn gått sönder, (700 kr) har jag väntat ett tag med mitt första besök. Fy vad pinsamt om alla börjat titta på mig och trott att jag var Bibliotekstjuven. Tänk om jag stått med händerna uppe och skyddat öronen från det starka ljudet.

Två

Inget hände. Det nästan folktomma biblioteket fortsatte att vara tyst. Fem sekunder. Så länge hann jag vara trygg och säker. Då kom dessa män bakom mig och …
Jag tjuvlyssnade och hörde att det handlade om en man som inte pratade skånska och var mörk. Poliserna sa att de skulle se sig om i lokalen. Snabbt gömde jag mig bakom den stora kameran. Det var antagligen min räddning – den gången. 😉

Ett

Dessutom tänkte jag titta på en utställning, om något som jag inte kunde något alls om. Har ni hört talas om amigurumi? Amigurumi är japanska för virkade eller stickade och stoppade leksaker. Ordet ami betyder virkat. En amigurumi föreställer ofta djur, men kan vara en mänsklig figur, en maträtt eller ett annat objekt.

Visst

Den klassiska amigurumin har ett oproportionerligt stort huvud, stora runda ögon och liten kropp. Det japanska idealet ”kawaii” betyder, så gulliga som möjligt. Det finns dock inga givna regler för hur en amigurumi skall se ut, utan den konstnärliga friheten är stor enligt Wikipedia.

Ja

En amigurumi kan både vara virkad och stickad, men den virkade varianten är vanligast. Figuren virkas i mestadels fasta maskor i en spiral där varven överlappar varandra. Ögon och detaljer kan vara gjorda i plast, glas, knappar, filttyg eller broderade.

Hm

I Japan blev amigurumi populära under 1980-talet, då de användes i ett utbildningsprogram för barn som fick lära sig att tillverka dem från återvunna leksaker.
Yes

Motorcyklarna var tuffa, men var inte till salu enligt lappen.

Jippi

I Sverige är det ännu ganska nytt. Det finns få böcker på svenska. För den som lär sig tolka engelska eller japanska mönster är utbudet näst intill obegränsat.

Jasså

Mia berättade i artikeln i Ystads Allehanda att hon virkat allt från Nalle Puh till motorcyklar, men specialiteten är små, små figurer, till och med mindre än en sytrådsrulle. Mia blev biten av hobbyn 2004 av en slump, när hon letade efter mönster till nallar.

54 thoughts on “Med skräckblandad förtjusning

  1. NU hade Bosse allt tur som inte blev haffat där på biblioteket. 🙂
    Amigurumi? Varför kan man inte bara säga virkade saker så slipper man trassla in sig i tungan? 😉 Nåja, om jag inte missminner mig så hade jag amiguruimin-dockor som liten, vilket är rätt så många år sedan…. 🙂

    Kramen ♥

    • Ibland är det bra att släpa på en stor kamera. 😉
      Det är bara för att det hör ihop. Krångliga namn, trassliga virkgarn och trådar hit och dit. 🙂
      Du är som en tidig kawaiitjej. Inte ålderstrassla Comsi Comsa. Du menade för exakt tio år sedan. 😉
      Kramen

  2. Wow, vilket hantverk! Har aldrig hört talas om amigurumi, men nog har jag sett virkade mjukisdjur 🙂 Vilken tur att du slapp hängas ut som någon bandit på bibblan 😉 Jag gillade verkligen dina bilder i förra inlägget från Abbekås, vi tog en sväng därom förra året när vi var på turné i dina trakter.
    Fin måndag till dig!
    Kramen Pia

    • Det fina ordet var helt nytt för mig med. Det brukar tjuta om mig på flygplatser så jag räknade kallt med att det skulle tjuta till. Blev därför så paff när inget hände. När poliserna dök upp trodde jag att ”någon” drev med mig.
      Åse måste ha haft en mysig uppväxt.
      Tack Pia.
      Kram

  3. Det var inte mycket nytt för mig med amigurumi, för jag virkar och stickar mycket och är med i såna grupper i FB. Speciellt i virkgruppen visar man ofta att man har virkat amigurumin. Jag började i förra veckan att försöka virka en uggla till ett av mina barnbarns barn. Men det ligger vid sidan nu.

    Sv: Han kom tillbaka i går och så har han varit ute och gått med vovven vi passar, utan att jag var med. Han kom tillbaka. I eftermiddag har vi varit ute och motionerat tillsammans och har nyss kommit hem igen. Så han är på plats igen.

    Kram/Gilla

  4. Jag har aldrig hört talas om amigurumin och jag tycker också att det kan kallas virkade leksaker helt enkelt, men fina är dom. Tur att du klarade dig där på bibblan då, alltid skönt att slippa poliser på nära håll…Härliga bilder du bjuder på. kram på dig.

    • Som med mycket annat går saker ut på att göra de så svåra och märkvärdiga som möjligt. Eller är det en hyllning till landet Japan.
      Det var ett lustigt samband. Jag är expert på att hamna i sådana sammanhang. Den besvärande besökare hade visst hunnit försvinna innan både jag och polisen dök upp. Annars stämde, talar inte skånska och är mörkhårig in på mig. Som tur visste bibliotekspersonalen säkert fler signalement. Om de inte just då hade haft vaktombyte för då kunde jag legat pyrt till. 🙂
      Tack ska du ha. Kram

  5. Du hamnar lätt i spännande situationer du! 🙂
    Nej jag har aldrig hört talas om denna konst du visar upp idag. Jag kan inte ens säga ordet! Jag får allt visa min japanska väninna och fråga om hon inte sysslar med sånt. Jag tvivlar! Men det är ju ett hantverk som jag inte själv skulle lyckas så bra med tror jag. Det handlar om tålamod och det har jag inte så gott om. Kul att se i alla fall!

    • Jag hade väntat i flera dagar på att tiden till sensorbytet började närma sig, om det nu skulle gå sönder och börja tjuta. Helt otroligt att en skummis skulle dyka upp en stund tidigare så personalen tvingades ringa polisen. Vad gör jag för fel för att ständigt hamna i smeten? 🙂 Jag tror inte det är något för mig heller. Fast det var kul att se på.

  6. Jag äger en bok om virk konsten och hade en vision om en mobil till en baby. Det blev en sköldpadda men där strandade mobilen. Det ska ju till några till för att bli en mobil. Babyn fuller tre år nästa gång så……jag har lagt ner helt och håller.
    /P

  7. Vilka söta Smurfar. Om du hittar mönstret så kan jag köpa ett exemplar. Det där med att virka är kul men nu var det länge sedan. Har själv gjort några enstaka. Tror det finns en liten bild på en höna 2013-02-19 på min blogg. Vilken tur du hade på biblioteket. Inte ens där går man säker nu för tiden. 😉 Gillar dina små roligheter. God fortsättning på veckan!

    • Jag har inte virkat sedan grytlapparna i syslöjden. Jag har för mig att min mamma hjälpte mig lite. Mycket märkligt. Den ena var mycket större än den andra. Fast jag hade kvar dem i köket i flera år sedan jag flyttade hemifrån. Ljusgröna med vit kant. Min mamma virkade mycket genom åren. Det gjorde hon samtidigt som hon tittade på TV.
      Jag har en viss förmåga att hamna i blåsväder, jag som är så snäll och försynt. Tack för att du gillar mina små roligheter. Jag hoppas du också får en fin vecka. Det doftade så mycket vår när jag gick min morgonpromenad för en stund sedan. Ljuvligt och vackert.

  8. Amigurumis har jag virkat i flera år och har två av Mia Bengtssons böcker med beskrivningar, jag har virkat nästa alla från dem och gett bort. Jag har nog bilder på dem i min blogg lite här och där! 🙂
    På flygplatser tjuter det ibland för min höftprotes, men ännu har inga poliser tillkallats.. 😉 Kram

    • Jag visste att du var ett av ”proffsen” och kände till termen. Min mamma virkade mycket genom åren.
      Vad skönt att de inte började visitera och klämma på dig. Sist var det min läkerolburk där jag förvarar druvsocker som var orsaken. Gången innan min livrem. Pinsamt. Det känns som ALLA tittar på mig och att de tror att jag är en BOv. 😉 Kram

  9. Fina små konstverk. Nej, det var första gången jag hörde talas om amigurumi. Vad är det med Japan och gulligheter? Allt ska vara sött med stora svarta ögon :-).

  10. Tänk att de missade dig! Och att de inte ens tyckte det var märkligt att en stor kamera smög efter dem. Vad är det för poliser ni har?
    Den där boken om virkade robotar tror jag skulle intressera min yngste son. Han håller nu på med höstens mössa. Tänk att en ohandarbetande kvinna som jag har fått tre textilt verksamma söner.

    • Ärligt talat var jag rädd för att de skulle märka mig. Det var bara att det att jag inte kunde låta bli när de kom så lämpligt. Oj, med fniss det var inom mig. Varför hamnar jag ständigt i sådana här situationer? Det kan inte bero på att jag söker upp dem. Jag hade väntat i flera dagar på mitt besök och hoppats att jag kunde läsa på FB att någon diabetiker i Ystad skrev att det var okej att gå på stadens bibliotek utan att larmet utlöstes som i ex. Örebro.
      Vad kul att era grabbar håller på med textiler. Du får ta upp det när du blir pensionär, långt dit för dig. 🙂

  11. Visst har jag sett sådana där små virkade sötnosar, men att det fanns ett namn på dem hade jag ingen aning om – tänk så mycket (mer eller mindre 😉 nyttig lärdom det finns att inhämta i bloggvärlden. Just det här ska jag faktiskt ta och kika lite vidare på!

  12. Jag är inte direkt förvånad att du hamnade i ännu en ovanlig situation. Du har en inbyggd magnet för att dra till dig sånt. Kan vara den som utlöser larm ibland kanske. De där små virkade figurerna gillar jag, och har gjort en del sådana, men jag som är lite anti mot att ta in utländska ord rakt av utan översättning tycker givetvis de kunde fått ett svenskt namn…..eller i varje fall ett svengelskt. Kram

    • Ändå höll jag igen. 🙂 När jag vände mig om och såg dem fick jag lust att ta en bild direkt. Det hade de säkert inte uppskattat. Jag kan tänka mig att det är din kopp av te. Något mer gulligt och lättare ord att komma ihåg köper jag direkt av.
      Kram

  13. Konstigt, man tycker ju att det borde ju passa ihop att vara librarian och frestyle libre-ist… 😉 Tur att det inte blev vådligt att gå in bland bokhyllorna i Ystad åtminstone!

    Jag beställde faktiskt ett par böcker direkt från Mia Bengtsson (voffor står det Mia Svensson på bibblans skyltar? Har hon virkat ihop sig med någon manlig amigurumi?) i födelsedagspresent till familjens yngste förra året. Hon var jättegullig, erbjöd den unga virkaren tips och hjälp per mejl och skickade med en liten extra present! Så ett tag fabricerades här telefonfodral, en robot, en liten val (vilken självmotsägelse!) och andra små figurer. Själv fick jag igång sådan där blå drake som syns på utsidan av den gula boken. Men just nu ligger trasslet nere. Känns dock liite riskfyllt att visa upp de där virkade motorcyklarna, om de skulle råka väcka vissa begär…

    • Jag hade läst om tre bibliotek där det tjutit och trodde att jag hittat det fjärde med tanke på att det tjutit om mig där förr. Orsaken var att jag hade med mig bok från Tomelilla bibliotek, som låg i ryggsäcken. Inte hela biblioteket. Bara en bok. 😉

      Det handlade om två Mior. En rödhårig som ställde ut. Jag vet inte hårfärgen på författaren som du varit i kontakt med. 🙂
      Hur stor var valen egentligen? Trasslet åker kanske fram till hösten. Tur att hojarna var inlästa i glasmontern.

  14. Hej! Vilket fint reportage och trevlig utställning om amigurumis.👀
    Och så roligt att få se bilder från Ystad ibland. Du har verkligen tänt på bilder! Och är en bra informatör – till glädje för oss och bloggen. Att du har tillgång till Jennifers kamera är ju kanon men att dessutom orka att dela med sig är så wow! 😳 Var får du kraften ifrån? Det sitter antagligen i Bosse-själen, kan tänkas.
    Du är visserligen utbildad bibliotekarie, men utbildning ger inte allt, den kan inte tvinga fram en brinnande lust att förmedla, inte ens om det kunde vara bra att ha i jobbet. Man behöver bara läsa platsannonser där det ofta krävs det näst intill övernaturliga. Ja, haha.. så över målet de kan skjuta.. som om ens någon är flexibel som ett gummiband…
    För denna blogg – liksom för hantverk behövs både tid och lust – det räcker inte att bara knäppa med fingrarna – och vips, så är det klart. 😫😵😺🙀😿

    Att virka i miniformat är ett riktigt knåpgöra, kan jag intyga. Och att testa sin förmåga och göra så små figurer som möjligt, kan vara mycket spännande – det gillade jag själv en gång i tiden, helst stickade och i ett stycke på 4 stickor. Det ”enda” som behövs är tid, lust och lite verktyg. Tja, det låter ju enkelt..
    För den som inte kan eller orkar, fixar sig det mesta i en knapptryckning. Åtminstone här i Sverige, där de flesta är välbeställda. Det har blivit färre timmar i kreativa s.k. ”praktiska” ämnen i skolan. Men teoretisk slöjd på vissa skolor (på försök för några år sedan) var väl ändå att ta i… eller? Man behöver snart inte kunna skriva för hand längre. Och det mesta kan köpas billigt och bekvämt i en secondhandbutik eller beställas från datorn. Någon annan har gjort jobbet, ofta med låg lön, man får det t.o.m. till lägre pris än materialkostnaden. Bra eller dåligt?
    Vad ljust och inbjudande det ser ut på bibblan i Ystad. Vad vore livet utan ”bibblor”?
    Viktig fråga: Fanns någon av dina böcker där? 📘📒

    • Ja men så klart, det är alldeles för utsvävande som vanligt. Kläm till med en glad gubbe i svarsrutan och gör sen det du ska idag. Själv tänker jag inte skura golv. Jag ska läsa. Härligt med helgdag i morgon, hoppas ni får en skön Kristi Himmelsdag där nere i Ystad! 😊

      • 🙂 🙂 🙂 Här har du tre glada gubbar. Läsa är trevligare än att skura golv. Annars är jag duktig på att torka golv. Vi har haft en trevlig dag. S pluggar hårt, men tar raster ibland. Rapsturné och fika i trädgården har hon hunnit med.

    • Tack! 🙂 En bild kan säga mer än tusen ord. Så länge kameran bor i Ystad är vi kompisar då och då. Sedan får det bli en egen leksak. Det är svårt att få tiden och orken att räcka till i alla lägen.
      Vad enkelt det låter när du förklarar vad som krävs för att klara av hobbyn. Jag är övertygad om att jag både saknar talang och intresse. Men det är roligt att se nya saker.
      Det har blivit en tråkig utveckling när det gäller vissa saker.
      Bibliotek var viktiga för mig förr. Nu klarar jag mig själv och har ett eget bibliotek. Fysiskt finns inte ”Mina fotsteg i ditt hjärta där.”. Men sedan en tid tillbaka har Ystad, Tomelilla och Simrishamn gemensam depå. I Tomelilla finns min debutbok. Den andra ska jag prata om i ett blogginlägg.

  15. Vilka fantastiska små hantverk…..förstår inte hur man kan ha tålamod med sånt pillgöra!
    Och vad kul med ett bibliotek som har lite annat är böcker i hyllorna!
    Ha en fin fortsättning på veckan!

  16. Tänk om Bosse hade blivet haffad av polisen. Men vet du…….då har du kunnat skriket HÖGT…..polis polis potatisgris. Lovar att polisen hade tappat Hakan . Om dom sen hade blivet förbannad, så hade du kunnat förklarat det så här!
    Nej…inte ni….jag menar dendär söta rosa polisdockan som liknar en gris.
    Lovar dig Bosse att du har sluppit fängelse. Eller not. Jo…..kanske du sluppit fängelse, men dom har nog tagit på dig såna där vita kläder på dig haha.
    Hörrudu……..vad hette det nu igen…….Amulga….ammuöligan….äh…strunt samma. Det var några ena söta figurer du har träffat på. Motorcykeln……Woooow. Tänk om den vore fullstor. Vilken drömcykel.

    Näpp. Nog med en massa trams nu. Blir så surrig och skrivsugen här inne hos dig Bosse.

    Nattikram från filuriga figuren TantGlad.

  17. Jag kan se det som ett pilotfall om ett utslag skulle ske, om poliserna skulle ingripa vid att alarm, och hur de skulle agera när de försöker leta efter ev. tjuvgods hos dig o.s.v. Kanske hade en sådan här liten ”Amigurumi” kunnat hamna i fickan.Det är lätt gjort för jag tror att de gillar dig. DE var väldigt söta och jag är imponerad över hur man kan få till något liknande. Jag har inte ens lyckats virka en sned grytlapp.
    Vad gäller larm så har jag nu läst att det är lätt att saker hoppar ner i fickorna, särsklt om man inte äger dem. SL direktören i Stockholm fick plötsligt en ”korthållare”, en jättedyr variant, i sin ficka på Hong Kongs flygplats. Det blev rättegång och han blev dömd till böter. Känns lagom lustigt att han nu skall jaga de som åker gratis på tunnelbanan….
    Kram från mig.

    • Det var komiskt att de dök just då med tanke på att jag väntat flera dagar med att gå dit för risken att min sensor skulle gå sönder och jag göra bort mig om det började tjuta.
      Vi är lika där. Jag har inte talang eller tålamod och envisheten funkar inte i detta sammanhang.
      Det var också en story du berättade om .
      Kram

  18. I vanlig ordning så är dina inlägg välfyllda med roligheter och prisfina bilder – men nu har du slaget get eget rekord tror jag – Ystads polisen går hand i hand på uppdrag – är det bara i litterrära sammanhang kanske … den Bosse, får du kramdublett för, och jag förnyar min köplats i ”ystabo” 😉

  19. Motorcyklarna var ju fantastiska! Detta måste jag visa för min svärmor som är duktig på att virka! Själv, nähädu, skulle aldrig kunna…!
    Tur för dig att inte larmet utlöstes! Hur rubriken i tidningen skulle sett ut törs vi inte tänka på..ha,ha! Trevlig helg! Kram.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s