Sommarförälskelsens skuggsida

Månadens kåserier 2015 är nyskrivna texter och finns inte i kåseriboken.

Under en varm julidag kom samtalet från Smålands inre skogar, mitt emellan ett blöjbyte och rinnande bröstmjölk.
”Jag är i sjunde himlen. Jag har hittat drömprinsen.”
Sofia lyssnade på sin barndomsväns monolog med ett öra, samtidigt som hon hörde Britt-Marie kommunicera med sina läten från vaggan i sovrummet.

Det senaste året hade Sofia och Agneta glidit ifrån varandra. Vad snabbt allt hade gått. De hade bott grannar och växt upp tillsammans. De var lika gamla och hade gått i samma klass under de sju skolåren. De hade sprungit ut och in i husen som om de bott i två familjer och haft fyra föräldrar. Enda skillnaden var att Sofia hade flera syskon medan Agneta var enda barnet.
Under många år hade tjejerna delat hemligheter och ofta sovit över hos varandra. I takt med mognad förändrades deras drömmar och bytte skepnad. Att träffa honom med stort H låg ändå alltid högst på önskelistan.

Jag vet inte exakt hur det gick till när min mamma Sofia och Agneta gled isär. De två avgörande faktorerna var att mamma lyckades bli gravid som sjuttonåring och att Agneta flyttade till Karlstad för att gå en sekreterarkurs. På den tiden var det viktigt att skyla en oönskad graviditet med ett giftermål innan barnafödseln, om mannen tog sitt ansvar fullt ut.
Sofia hade flyttat till storstaden Halmstad efter sommarbröllopet och börjat ett nytt liv. Några månader senare var hon en ung mamma som dessutom såg ännu yngre ut. Inte heller hjälpte hennes etthundrafemtioen centimeter över havet. Av omgivningen togs hon ofta för att vara en snäll storasyster som tog hand om sin söta lillasyster. Det hände även att hon möttes av elaka kommentarer när personal trodde att den oansvariga mamman till Britt-Marie skickat en äldre syster.
Sofias liv ändrade karaktär och hon tvingades bli vuxen i förtid.
Jag tror att det var mycket tufft för mamma stundtals, trots att hon var vänlig, duktig och social.
Sofia och Agneta skrev under den första tiden tjocka brev till varandra och en gång vid påsken hade de träffats i ett kärt återseende hemma hos sina föräldrar i Småland. Då hade de precis som förr legat och småpratat och fnittrat genom halva natten. Livet hade varit fullt av möjligheter och de smidde hemliga planer om när de återigen skulle bo nära varandra. I nattens mörker var allt enkelt och inget för svårt.
I verkliga livet blev deras kontakter mer sporadiska under de närmaste månaderna. Agneta hade ingen telefon i det lilla möblerade rummet som hon hyrde i Värmland. På den tiden var avstånd mycket längre. Ingen av dem hade körkort eller bil. Skype, SMS och mobiler var inte påtänkta.
Tiden gick. Det kom några handskrivna brev från Agneta under hösten. Hon var fortfarande eld och lågor och lovordade sin militär. Strålade av lycka över turen som hon hade haft, när hon på försommaren hade träffat sin pusselbit på utomhusdansbanan. Mannen i hennes liv hade precis allt det hon efterfrågat. De hade redan förlovat sig och börjat planera bröllopsdagen.
I det sista brevet hade Agneta ritat en skiss på en baby som låg i en mage och lagt till texten i ett rött hjärta:
”Han vet inget ännu. På fredag kväll ska jag berätta den ljuvliga nyheten.”
Sofia skrev tillbaka och visade sin uppskattning, samtidigt som hon delade med sig av sina upplevelser i stora staden och tonade ner ensamheten som hon stundtals kände. Hon ville inte lägga sordin över glädjen som lyste genom orden i brevet, som författats i soliga Karlstad. Men någonstans dök en mörk skugga upp i hennes tankar. Tänk om han inte …
Bara för ett år sedan hade de ingått i samma kvartersgäng. Nu var det mer olikheter än likheter i deras vardag. Om några år skulle de förhoppningsvis vara tillbaka i personkemin och umgås som en stor familj på semestrar och ledigheter. Låta sina barn busa med varandra och hitta på upptåg som de själva gjort.
Till julhelgen skulle Sofia äntligen få träffa drömprinsen Kjell. Då skulle hon och Agneta ha all världens tid att ta igen det de missat och uppdatera varandra. Sture och Kjell skulle säkert bli bästisar och börja spela tennis med varandra och gå på fotboll på Örjans Vall. Britt-Marie skulle bli som en storasyster till nästa sommar. Sofia log åt det sistnämnda när hon bäddade rent i sängen.

Det damp ner ett brev på hallgolvet hos Sofia en blåsig novemberdag. Hon hade precis kommit hem från ett besök på BVC och ännu inte fått av sig den tunna höstjackan. Britt-Marie var missbelåten efter vaccinationen hon precis fått och visade upp ett hösthumör som grannen säkert hörde genom den tunna väggen.
I en annan tid. Bara ett år tillbaks i tiden, hade Sofia behållit jackan på och störtat in till Agneta. Då hade famnen varit öppen för den spralliga, men känsliga bästisen.
Tonen i Agnetas brev hade ändrat karaktär. Den snygga handstilen var ersatt av en slarvig variant, som i mörka ordalag hackigt beskrev sveket bakom hennes rygg. Lögnerna som lagrats på varandra som en vedstapel. Lappen i kavajfickan som bränt värre än manetens trådar. Fästmannen hade inte varit det minsta glad över nyheten, som han fick serverad till efterrätt efter den romantiska middag som Agneta lagt ner timmar på. Både i köket och när hon med glädje planerat den in i minsta detalj under vakna nätter. I hennes värld dansade hon på moln. Ovetande om mörka själviska drag i sin älskades personlighet.

Jag minns inte hur många timmar eller dagar som förflöt tills samtalet kom från mormor till min mamma. Själv var jag ju inte ens påtänkt.
”Sätt dig ner älskade Sofia! Jag har tragiska nyheter till dig. Egentligen borde jag tagit motorvagnen ner till dig, men … Greta och Arvid har stor sorg. Agneta har tagit sitt liv. En överdos av sömntabletter.”

Det tog flera år innan mamma öppnade sorgens dörr och lät mig komma in. Jag var ett nyfiket barn. Genom min barndom fick jag små fragment varje gång som vi besökte gravstenen i Småland, som fanns bredvid min morfar och så småningom även min älskade mormor. Så fort som jag lärt mig räkna brukade jag addera levnadsåren på stenarna och bli ledsen över Agnetas alltför tidiga död.
Det blev inte några plåster på såren, men mamma räddade senare i livet två kvinnor från att dö på samma sätt. En av dem till och med två gånger. Vid de tre tillfällena hade mamma en geografisk chans att agera, men det var säkert hennes sjätte sinne och det mörka minnet av Agneta som fick Sofia att tänka ett steg längre än väninnorna och arbetskamraterna. Inte bara tänka utan även agera, bryta sig in genom låsta dörrar för att rädda liv och göra skillnad, när nattens mörker höll på att göra slut på livets svagt fladdrande låga. Min mamma blev den räddande ängeln då, senare i livet även ett bollplank till olyckliga kvinnor i olika åldrar.
I efterhand kan jag förstå varför mamma aldrig ville att jag skulle bli olyckligt kär som ung. Då blev jag störd av den dumma repliken.
”Mister du en finns det tusen och åter tusen andra.”
Jag tyckte det lät knäppt och höll inte alls med. Det jag inte visste då var att orden och erfarenheten kom från en människa full av värme och medmänsklighet. Men också från en människa med ett blödande inre sår av saknad och skuld för att hon inte läst mellan raderna.
Till enrummaren i Karlstad nådde aldrig Sofias flinka händer eller hennes skonummer trettiofem. Däremot levde kvinnan som mamma räddade livet på två gånger, tills hon blev nästan nittio år. Om kvinnan någonsin tackade Sofia står skrivet i stjärnorna.

Stjärnor både tänds och släcks. Det skär till i mitt hjärta när jag tänker på det sistnämnda. I en bättre värld skulle varje stjärna få stråla klart. ❤

Efterord: Jag hoppas du hade en trevlig läsning. Eventuella kommentarer besvaras med en glad gubbe. Gillade du mitt kåseri och sätt att skriva på?

Då kanske du är intresserad av kåseriboken ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”.

Facebook

Eller min debutroman. ”Mina fotsteg i ditt hjärta”.

Solveigs förslag

Här är länken om du vill köpa en signerad bok.

https://bosseliden.wordpress.com/kop-boken/

Fotnot/Privata ord: Månadens kåseri låter jag ligga ”överst” cirka en vecka. Detta var enda chansen för mig att kunna kombinera mitt skrivande under 2015 och ändå vara kvar i den underbara bloggvärlden ett tag till. Bloggvandra kommer jag däremot att göra när som helst, när jag behöver koppla av och bli road. Kram till alla gamla och nya vänner. ❤ Både du som brukar kommentera och du som bara läser min blogg. Ha en fin sommarvecka. Lite läbbigt att det redan är augusti till helgen.

Annonser

Sex mil hemifrån; etapp tre

Ett

Vi väntade in app-vädret och lämnade ett regnigt och kallt Ystad. När vi stannade mitt i skogen, en bit från S:t Olof på Österlen, en halvtimme senare, var det som att kliva in i en ny värld. Vindstilla, varmt, underbart vilsamt och fullt av skogsljud.
Thomas ”Drejare” Alexandersson på Ateljé Brännorna är en trevlig person.

Två

I butikslokalen finns massor av trevliga saker att välja och titta på inom keramik, måleri, mosaikrelief och teckning. Det sistnämnda verkar frun Lena Viredius stå för.

Tre

Förra gången fick ett svart hjärta följa med hem. I hjärtat brukar jag lägga lappar när en bloggvinnare ska utses i mina tävlingar. Vad vi köpte idag kan du se på bild tjugo. 😉

FyraFem

Detta härliga gårdskafé läste vi om i Ystads Allehanda förra veckan.
Mikael Palm & Anna Lindholm har lyckats med sin nya dröm – ”En ko till kaffet”. Paret är konditorer i botten och ska satsa på ekologiskt så mycket som möjligt. Platsen ligger på väg 11 mellan Lunnarp och Smedstorp. Är ni i närheten så passa på innan de stänger d. 2 augusti. Öppet alla dagar, 11-16.30.

Sex

Man kan fika på en bänk bland de nitton kossorna om man vill. ”Korna är nyfikna men så fort man sträcker sig för att klappa dem så springer de åt andra hållet”, säger Anna.

Sju

Vi valde en plats på andra sidan staketet för våra kaffefyllda ”mormors rosor” koppar och rödbetskakan.

Åtta

Det fanns olika sittmöjligheter i trädgården, inomhus eller utomhus. Det trevliga paret hade satsat på massor av häftiga matchade loppisfynd och de hade verkligen tänkt till.

Nio

Det tredje av de sex stoppen som vi gjorde var hos ”Leif Handlare” i Smedstorp. Vilket häftigt ställe. Här tror jag nästan alla skulle trivas och hitta något intressant. 🙂

Tio

Denna kombinerade närbutik, kiosk, museum med en kulturhistorisk återblick, ska helst ses på plats.

Elva

Det är lätt att fastna i gamla minnen bland bilar, affischer och burkar av olika slag som minner om barndomens kök. När Solveig stod i kön framför disken drömde jag mig bakåt i tiden och fick lust att börja leka med bilarna och låta som dem. Sedan kom jag på att jag inte var fem år längre. En dyster upptäckt. 😉

Tolv

Vår tanke var att köpa kaffe på Kafferosteriet på Österlen.

Tretton

Kön fick oss att ändra planen. Vi får göra ett nytt besök i Örum, när turisterna lekt färdigt på Österlen. 🙂

Fjorton

Sitter mannen i skön vila eller är han superstressad av att hans fika, mat, kaffe aldrig dyker upp på bordet? Drog de lott om vem som skulle stå i kö och vem som skulle tinga ett bord? Mina frågor kommer att bli obesvarade. Istället kör vi vidare till något annat runt.

Femton

Skånes enda kvarvarande rundkyrka ligger i Valleberga. En kalkstensbyggd kyrka som byggdes på 1100-talet.
Det var en stor upplevelse att göra ”The big four” på Bornholm förra sommaren. https://bosseliden.wordpress.com/2014/07/12/the-big-four/

Sexton

Denna gång kom vi in i kyrkan. Rundkyrkan var som en kyrka i själva kyrkan. Rofyllt. En stor kontrast till förra stoppets alla röster. Som en extra krydda …

Sjutton

…på tal om kryddor. Sista stoppet blev Österlen kryddor. Där fanns många väldoftande produkter som lockade bland hyllorna. Det var svårt att välja för …

Tjugo

… mina ögon längtade ut till något som jag älskar väldigt mycket. Förutom Solveig då. Hon följde ju med ut på köpet. ❤

Arton

Lavendel kan jag aldrig få nog av. Både att titta på och sticka ner näsan och dofta i. Tur att jag har möjlighet att göra det på hemmaplan också.

Nitton

Här är då inköpet från första stoppet som fick en hedersplats i hallen.
Det blev sex trevliga stopp under denna tredje etapp av ”Sex mil hemifrån”. Jag tog över tvåhundra bilder så egentligen skulle varje ställe kunnat få ett eget blogginlägg. 😉 Dessutom lyckades jag ta några läckra bilder från andra spontana stopp, som jag alltid gör när jag är chaufför. Stopp som genom åren ventilerats från alla håll i bilen, när passagerarna helst ville åka raken vägen hem och tyckte vägen bara är en transportsträcka till alla måsten och tider. Då mina busiga händer vred på ratten och undrade vad som fanns bakom nästa krön. Min nyfikenhet har inte mättats med åren. Möjligtvis har den ändrat karaktär och djup.
Jag önskar dig en trevlig helg och hoppas många bloggtittare/läsare kommer tillbaka i nästa vecka då ”Månadens kåseri” ligger överst bland blogginläggen.

Fast text: Solveig kom på en idé i våras som jag snabbt nappade på. Vi bestämde oss för att nollställa trippmätaren och åka iväg sex mil hemifrån. Några önskemål har vi förberett, andra får dyka upp spontant längs med de skånska vägarna. När vi nått sex mil vänder vi bilen och gör stopp längs med hemvägen. Du som läsare får jättegärna ”låna” min nya kategori. Det hade varit intressant att se vad du upplever sex mil hemifrån dig.

2

Hansastaden växer långsamt

1

Den här vyn såg jag i en blogg för ett par år sedan och blev genast nyfiken. När jag for förbi med tåget från Helsingborg, på vår förlovningsresa i slutet av maj, kände jag igen husen. Dit måste jag åka någon gång, tänkte jag.

2

En solig dag i förra veckan blev resan av. 😀
Det påminner till en viss del om Visby. I det här fallet med en röd ”stadsmur” som skyddar mot buller och damm från stambanan.

3

Detta är entrén till affärsgatan i Jakriborg. Det omtalade bostadsområdet som började byggas 1998 och som bröderna Jan och Krister Berggren ligger bakom. En del säger att det är en filmkuliss. Andra korpar kraxar om att det redan håller på att bli en spökstad. Området är ritat av arkitekterna Robin Manger och Marcus Axelsson. Husen är byggda i hansastil, en sorts efterlikning i modern tid (pastisch) av medeltida bebyggelser i äldre Hansastäder. (Text från Wikipedia)

4

Det verkar som företag och butiker kommit och gått på affärsgatan under dessa sexton år. Det är inget som jag tänkt varken bena eller kamma ut. 😉 Jag har för lite kött på benen för det. Däremot hoppas jag det ska gå bra för Bageriet och caféet som öppnade i förra månaden. Den två dagar långa irländska musikfestivalen som ordnades för fjärde gången i juni hade jag gärna besökt. Kanske åker jag hit och går på julmarknaden som anordnas varje år. Bilderna därifrån lockar.

5

Här är entrén till affärsgatan från andra sidan, den mot det öppna fältet. Tempo ligger ytterst och har generösa öppettider.

6

Det finns olika typer av lägenhetshus. Höga och låga. En del blev jag riktigt förtjust i. ❤

7

Detta blev vi minst förtjusta i. Kanske är det populärast? Tyvärr hade inte solen letat sig ner mellan de trånga och mysiga gränderna under den timmen vi strosade omkring. Därför var det fullt med skugga på flera av mina foton. Nästa gång ska jag åka dit en eftermiddag istället.

8

Området byggs i långsam takt av olika orsaker. Det finns mark inköpt som räcker till ca 3 500 lägenheter. 2007 var 400 lägenheter färdiga och uthyrda. Året efter avskaffades bostadskön. Istället läggs lediga lägenheter ut på Jakri AB:s webbsida. Bolaget vill ha en ”blandad” befolkning enligt hemsidan.

9

Söt vattenskål för katter.

10

Anvisningar för hundägare.

11

Det är inte så trevligt att trampa i hundbajs, men vi saknade en skylt till. Gissa vilken? Synskadade personer skulle kunna råka illa ut. Det låg stora och små leksaker överallt på gatorna, andra allmänna områden och trånga gränder, som blivit kvar sedan gårdagens lek. Några barn såg vi inte till under en hel förmiddagstimme.

12

Vackert utanför. ❤ Kommer det att ligga hus här snart? Läget är perfekt. Det tar inte många minuter till Lund. På mindre än en kvart når man Malmö. De som jobbar i Köpenhamn skulle lätt kunna bo här. Blir du sugen på att flytta hit? Själva tog vi Pågatåget hem till Ystad. Borta bra – men hemma bäst. Fast i Skåne säger man ”himma”. 😉

Fotnot: Detta är mitt inlägg nummer åttahundra.

 

Sjunde segraren i år

DSC_34750016Stort GRATTIS till Znogge som fixade det på tjugotvå minuter!!! ❤
Sju olika segrare under 2015. Det tycker jag är extra häftigt.

Som den utbildade pedagogiska pappa jag är fick jag denna gång byta taktik. En gång i tiden när våra döttrar var små var det ett utmärkt sätt att få dem att äta upp kvällsmiddagen. Det räckte med vetskapen om att de fick välja en ”Bananer i pyjamas glass” från Hemglassbilens glasslåda i vår rymliga frys. Den lilla glasspinne som var rätt intetsägande, tyckte jag, fick dem att trötta kämpa sig igenom maten på tallriken. I förra veckan gällde det andra ”mutningsregler”:
”Snälla söta Jennifer (19 år). Kan du inte få ner en eller två Päronsplit till. Det är ju bara du som är hemma nu. Kämpa på! Jag ska ha bloggtävling snart och måste ha ihop tio häftiga gåtor med svar och vill ha ett utbud att välja mellan. Du slipper äta upp nästa middag om … hade jag inte varit diabetiker skulle jag fixat det själv.” 😉

Månadsbloggtävlingar & Segrare 2015:
Januari: Susie Bloom
Februari: Gunnar Carlstedt
Mars: Tove Olberg
April: Eva Rohlén
Maj: Bosse Lidén
Juni: Gunilla Wahlberg
Juli: Znogge
Augusti: ?

Månadens tävling: Tio gåtor

EttTvå

Tre

Här kommer juli månads tävling:

  1. Vem har semester 364 dagar om året?
  2. När gråter du utan att vara ledsen?
  3. Vad får man från en nervös ko?
  4. Vilket djur i djungeln går sämst?
  5. Vilken krydda är kryddhyllans elektriker?
  6. Vilken är elefanternas favoritbokstav?
  7. Vem får sin lön utan att jobba en enda dag?
  8. Vad är det som är ditt men används mest av andra?
  9. Vilket slags tyg kan inte tvättas?
  10. Vem rör inte en fena under semestern?

Regler: Den som får flest rätt först vinner en Skrapkryss-lott.
Tävlingen pågår i 24 timmar.
Jag stänger klockan 22.00, tisdagen den 21 juli. (Ser jag att någon har tio rätt kan det ske tidigare.)
Som vanligt får du bara lämna en kommentar.
Stort LYCKA TILL! 😀
Om jag är hemma och har möjlighet att kika in, kommer jag att skriva antal rätt i en svarskommentar och berätta vem som leder, (inte vilka gåtor som är rätt).  Var inte rädd för att gissa vilt. Vill du ställa till med glasskalas kan jag inte hindra dig. 😉

Ett dussin dahlior

1

Varje gång jag cyklar till eller från centrum tar jag vägen genom vackra Norra Promenaden. Ofta stannar jag till och njuter av det som bjuds helt gratis. Denna park är en av de oaser där jag hämtar kraft och energi.  Året om. Varje årstid har sin charm. Här bjuder jag på tolv bilder på olika sorters dahlior. En blomma som lär vara lätt att lyckas med. Håll till godo. Vilken dahlia tycker du är finast av de tolv?
Jag önskar dig en fin söndag. ❤

2

3

4

5

6

78

9

10

11

12

Äntligen gjorde vi Öresund rundt

1

Nej! Vi skulle inte gå in på Tivoli i Köpenhamn.

2

Äntligen kunde vi skriva datum på de två biljetterna som vi skulle använt på vår förlovningsdag. Då nöjde vi oss med en hotellnatt i Helsingborg. Därefter har regn, rusk, biljetter och danska pengar som rymt iväg, fördröjt trippen.

3

Vi siktade in oss på tre städer på H. Istället för att göra en omöjlig omväg till Hamburg, Helsingfors och Haparanda fick det bli stopp i Humlebaek, Helsingör och Helsingborg.
I Humlebaek finns berömda Louisiana Museum of Modern Art.

4

Museet invigdes 1958 och ligger fint i en härlig stor park vid stranden mot Öresund. Jean Arp (1866-1966) är en av de kända konstnärerna och skulptörerna.

5

Konst kan vara mycket och smaken är som sn … som  baken.
Spanjoren Joan Miro´s (1893-1983) ”Personage” från 1970.

6

I bakgrunden ser du den svenska kusten.
Museet är byggt på en tomt där det redan stod en villa med namnet Louisiana. Villan finns fortfarande kvar. Den uppfördes av hovjägmästare Alexander Brun 1855 och han var gift med tre kvinnor (inte samtidigt) som alla hette Louise. Han döpte villan efter en av dem.

7

Det är en tuff backe uppåt.

8

Desto mer spännande och rullande neråt. Tänk om jag fick … Bäst att jag lämnar ifrån mig ryggsäck, kamera, pass och går och tittar på tavlor istället för att göra egna. 🙂

9
En fin restaurang och en utsikt som inte går av för hackor.

10
Som vanligt gillar jag att utforska områden en liten bit från centrumets kärna. (Nu när jag inte fick rulla i backen för Solveig.)

11

Det såg skönt ut. Maka på dig lite. Här kommer farbror Bosse.

12

Vi hann med ett återbesök på Fahlmans konditori i Helsingborg.

13

Från Öresundståget hann jag se en glimt av en dröm som finns kvar.
Jag rekommenderar er verkligen att köpa denna biljett som gäller två dagar. Enda kravet är att man åker över Öresundsbron det ena hållet och tar färjan åt andra hållet mellan grannländerna. ❤

Två vänstergummistövlar

0010001En mörkare himmel

En av mina sommaraktiviteter är givetvis att läsa böcker. Detta är mina två senaste beställningar från bibblan. Jag kommer att börja med Henning Mankells fristående fortsättning på ”Italienska skor”. Så här står det överst på baksidan:
En höstnatt vaknar den pensionerade läkaren Fredrik Welin av att det brinner våldsamt. Han hinner precis ta sig ut innan det är för sent. Allt han lyckas få med sig är två vänstergummistövlar. Morgonen därpå finns endast aska kvar av hans älskade skärgårdshus….
Mari Jungstedt tycks ha lämnat både Gotland och sin man bakom sig. istället blir det en ny serie från ett annat semesterparadis, Gran Canaria. Nu provar hon på ett tajt samarbete med Ruben Eliassen. Det ska bli spännande att se hur denna privata mix funkar skriftligt.

På tal om ett annat spår:
Imorgon ska jag resa tillbaka till Hansatiden. Det har jag sett fram emot länge.
Jag får heller inte glömma bort att snart lägga in en Julitävling. Vem ska bli Julimästare och vinna en titel och en lott? Jag vann själv i en bloggtävling och fick presenter i onsdags. Det bästa var att jag vann på lotten. Tack än en gång Maria Bromander. 🙂 Månadens kåseri är mycket seriöst (läggs in 27/7) och skrivit en natt på balkongen då jag inte kunde sova. Vilken vacker himmel det var och underbart ljummet i luften. Nästan en tropisk natt, om jag får lov att överdriva ett par grader. ❤

Bo till Botaniska

Ett

Vi vädrade Jojokorten och åkte till Lund en dag i förra veckan. Givetvis gick vi in en sväng i den mäktiga domkyrkan från 1100-talet. Kanske den mest besökta kyrkan i Sverige.

Två

Nu går vi ner i kryptan.

Tre

Där står, enligt legenden, jätten Finn och klamrar sig fast vid en pelare, just som han blev förstenad. Andra menar att det är Bibelns Simson.

Fyra

Det astronomiska uret kan dateras till 1422-25, då drottning Filippa var riksföreståndare i Sverige, Danmark och Norge. När uret spelar klockan 12.00 resp. klockan 15.00 (måndag-lördag) kan man höra ”In dulci jubilo” från kyrkans minsta orgel. Nuvarande urtavla räcker till år 2123, sedan måste den uppdateras. Mina barnbarnsbarnsbarn får se till att det sköts ordentligt. Själv sitter jag och molnbloggar i himlen. 🙂

Fem

Den välskötta och fina Botaniska trädgården firar 150 år, 2015. Grundare var Jakob Georg Agardh.

Sex

I Medelhavshuset verkar växterna från länder runt Medelhavet trivas. Men det gällde att se upp så man inte trampade på de söta vaktelungarna som sprang omkring på marken som yra höns. Tur att jag kunde sticka iväg med en grön båt när deras mamma blev en aning sur på mig. 😉

Sju

Guldax kommer ursprungligen från Peru.

Åtta

Hibiskus var min mammas favoritblomma inomhus. Jag är också mycket förtjust i de kortlivade vackra, stora blommorna.

Nio

Kattsvansarna är tuffa.

DSC_36070207

Näckrosor har jag alltid varit svag för. Helst de röda vi kunde se vid Tiveden när vi bodde i Hjo.

Reserv

Dags att fika.

Tio

Jag lekte med kameran, när jag satt vid ett bord på Café Botan och väntade på min morotskaka med nyttiga blåbär på.

Elva

Detta var Solveigs favoritbild under denna tripp.

Tolv

I denna affär skulle jag gärna velat gå in.

Tretton

Hur kunde Solveig komma in när de hade semesterstängt? 😉

Fjorton

Kurre! Kan du vara snäll och köra hem oss till Ystad. Håll dig på spåret och undvik stickspår! 😀

Vad trevligt det var att uppleva andra saker än död och cancer, som jag lätt förknippar staden Lund med, av familjära skäl. Jag har ju lagt in ett seriöst kåseri här på bloggen, om min pappas sista dag och jag minns med vemod när jag var chaufför till min mammas cellgiftsbehandlingar.

Extra: Idag har vi också haft riktigt trevligt och haft tur med tågtider och väder när vi lämnade vårt land. Imorgon väntar ett läkarbesök som jag inte alls ser fram emot. Egentligen skulle jag behöva få hjälp med en helt annan sak. Min friska axel börjar nämligen göra ont även på dagarna (nätterna har varit tuffa i två-tre månader) Det har gått några veckor sedan jag kunde ta på mig en jacka eller skjorta själv. När Solveig börjar jobba får jag välja mellan att gå inne med jacka på under dagen eller åka iväg utan jacka om jag ska iväg någonstans. 😉
Detta är varken en sjukblogg eller dagbok, men ibland får jag göra undantag.
Kram: Bosse Axel Öm-man som håller sig till en glad gubbe vid eventuella kommentarer efter detta inlägg. ❤

 

Sex mil hemifrån; etapp två

ett

Vi nådde sex mil vid de södra backarna i Brösarp. Denna gång skulle vi inte springa upp och ner i de berömda backarna, utan ta vår längre promenad senare.
Undra om det flockades många nyfikna omkring ”målarprinsen” Prins Eugen när han på somrarna på 1930-talet avbildade backarna ur olika perspektiv. Den berömda Bregottreklamen är inspelad i södra backarna. Personligen förknippar jag platsen med satirfilmen ”Äppelkriget” av Hasse Alfredson och Tage Danielsson. Den berömda duon var inspirerade av de planer, som smiddes på 1970-talet och som jag är tacksam för aldrig blev genomförda.

två

Vi fikade på Café Smulan i Brösarp. Det var gott och jag uppskattade jukeboxen och annan trevlig inredning.

tre

Två ballader som jag får behagliga rysningar av. Jag var för ung för ”A whiter shade of pale” när den kom, men den låten har jag tagit till mig senare. Balladen från filmen ”Saturday night fever” har jag dansat tryckare till och jag har kvar LP-skivan.

fyra

Nu åkte vi tillbaks längs med väg 19 en bit innan vi svängde av till ett ställe som vi tänkt besöka flera gånger tidigare. Det handlar om ett slott som jag förknippar med konserter av stora artister och studentbaler. Visst är det en fin gammal bro?

fem

Vi hade tur med vädret och slapp regn under vår mysiga promenad till Poesiträdet och längs med Kärleksstigen. ❤

DSC_34540085

Vi blev sugna på att bo i det där huset med de vackra omgivningarna.

sex

Kronovalls slott ligger på en holme och är omgivet av vallgravar. Huvudbyggnaden är uppförd 1760. 2014 var slottet Sveriges enda vinslott. Åtta meter under ytan i källarutrymmet lagras tiotusentals flaskor av mousserande vin enligt Wikipedia. På slottet bedrivs numera hotell-, restaurang- och konferensverksamhet.

nio

Nästa stopp blev Skåne-Tranås där vi inte skulle spisa hos berömda Daniel Berlin som omnämnts i restaurangguiden White Guide.

sju

Däremot besöka kända Längorna av två olika skäl. Jag för att utforska damkläderna och Solveig för …

åtta

eller så var det tvärtom. 😉

tio

Vi avslutade vårt besök i Skåne-Tranås i den gamla skolans lokaler där de numera rostar kakaobönorna på plats.

elva

Vad svårt det var att välja praliner till vår ask. Så många frestelser och möjligheter. Vi lät andra människor gå före oss.

tolv

Denna hemliga ask har vi gömt på ett säkert ställe, så vi kan ta fram den en stormig och mörk höstkväll och minnas tillbaka till sommaren 2015. Inte bara lavendel i trädgården utan även i munnen. 😉

Fast text: Solveig kom på en idé i våras som jag snabbt nappade på. Vi bestämde oss för att nollställa trippmätaren och åka iväg sex mil hemifrån. Några önskemål har vi förberett, andra får dyka upp spontant längs med de skånska vägarna. När vi nått sex mil vänder vi bilen och gör stopp längs med hemvägen. Du som läsare får jättegärna ”låna” min nya kategori. Det hade varit intressant att se vad du upplever sex mil hemifrån dig.

2