Tänk att en måne,
i lilla Skåne,
kan uppföra sig
som en fåne.
Det har varit några härliga ljumma nätter där jag inte kunnat sova. Istället har jag gått ut på balkongen eller som i natt på altanen. På något vis har jag och den Skånska månen blivit som nattkompisar. För hur ska jag annars förklara detta på ett bättre sätt? 😉
Månen har börjat skoja med mig. Först bara lite …
Sedan allt mer vågat och störande för andra.
Plötsligt blev jag tråkigt vuxen. ”Nu får du skärpa dig knäppa galna måne. Du skrämmer grannens häst.”
”Bosse! Vad gör du? Vem pratar du med mitt i natten i trädgården? Varför började du gnägga?”
”Ingen. Det måste du ha drömt. Jag tittar bara på den fina månen. Kom med ut. Natten är ung och vacker.”
