Younger – Seinabo Sey (cover)

Exakt en månad har gått sedan förra gången. Här kommer senaste YouTube klippet från min äldsta dotter Jennifer som har en egen kategori på min blogg. Den som följt min blogg ett tag har insett att vi har en dotter till. Någon kanske har trott att jag favoriserar storasyster och gissar på att lillasyster Lizette inte kan sjunga och spela. Det sistnämnda stämmer dåligt. Lizette är antagligen den som sjunger mest i familjen. Hon har solosång på skolschemat i Simrishamn. Ofta hör jag hör henne spela på min gitarr i sitt rum och jag njuter på avstånd. 🙂 Snart ska hon sjunga solo och i kören på ”Äppelfestivalen” i Kivik. Själv ser jag fram emot att få lyssna och att få se henne på någon tillställning i Ystad i mitten på oktober. Däremot vägrar hon att öppna ett YouTube konto. Där vill hon inte bli bedömd. Så jag får drömma vidare om att systrarna, vars stämmor matchar varandra så bra, ska göra något ihop som deras mamma och pappa får njuta av. ❤

Bloggfakta:
Det drar ihop sig till MÅNADENS TÄVLING. Kommer det att bli ett nionde vinnarnamn? Eller slår en av de åtta månadsmästarna från 2015 till en andra gång? Hoppas inte Bosse Lidén gör det igen. Den här gången finns möjlighet att vinna två lotter – om du svarar innan ett visst klockslag.

Nästa vecka blir det ett seriöst MÅNADENS KÅSERI som handlar om en småländsk buss och fyra flygplan.

På torsdag kommer jag att göra en repris från förra veckan och lägga in tre stycken frågor på Världen & Vardagstankar. (om jag orkar)

Ikväll måste jag fatta ett beslut om en hemlig grej. Igår var det inte mycket med mig. För många månaders sömnbrist, nattlig värk och ett blodsocker som levt sitt eget liv de sista veckorna (trots mina seriösa insatser), hade nått sin kulm. 😦 Jag var låg som en u-båt på uppdrag och hade lust att kasta in handduken. Vad snabbt det kan gå utför. En vetskap jag skulle kunna skriva en roman om. Samtidigt måste man bita ihop och köra på ända in i kaklet. Det kunde alltid varit värre, brukar jag tänka. Just nu saknar jag min pålitliga ”husläkare” i Båstad, som kunde tagit några snabba prover och där jag inte behövt börja berätta om dag ett och framåt. Vad synd att husläkarsystemet (inom högkostnadsskyddets väggar) verkar vara skrotat. Eventuella kommentarer besparas i detta inlägg med en gul gubbe av något slag. Lägg hellre fokus på Jennifers sång än min ”skrutthälsa”. 🙂 Den brukar jag hålla utanför min blogg, som mer är en ventil in till den ”friska världen”, där jag helst vill befinna mig och mår bäst av att vistas. Ibland gör jag undantag. ❤
Kram Bosse Lidén

 

Annonser