Ove går igen

Det är lätt att bli som man umgås.
Först boken.
Sedan filmen.
Därefter min lek här på bloggen som gav många härliga upplevelser när jag bloggvandrade hos mina lekkompisar. Då är det inte konstigt att jag fortfarande kan sura till.   😦

1

Tanten parkerade flinkt framför oss. Jag tittade bistert på sanningen och svalde hårt två gånger. Bestämde mig på studs för att se om hon ljög, för jag hade mina onda aningar.

2

Det var det jag trodde. Vem som helst kan se att det är FRAM på bilen. Falskskyltad så det skriker om det. Hade inte tanten sprungit iväg så fort skulle jag nypt henne i örat och bett om en bra förklaring till brottet.  🙂
Solveig undrade varför jag morrade mitt på kundparkeringen.

25

Borde vara förbjudit att köra omkring och göra reklam för ett gammalt varuhus. Mitt på ljusa dagen.

Vad hände mitt i min härliga Ove-tjuriga tanke? Varför blev jag så konstig? Varför undrade Solveig varför jag log fånigt?

3

Nu undrade hon vem jag hejade på, på den folktomma parkeringen.

4

Den där Cort Flint har rätt i sina ord.
”Det är svårt att ge bort vänlighet. Den kommer hela tiden tillbaka till dig.” ❤

Jag önskar dig bloggläsare en fin vecka nio. På tisdag tycker jag vi alla bestämmer oss för att gå ut i skogen och göra Ronja Rövardotters vårskrik och samtidigt begrava Ove till November. Blir det bra klockan 09.00?

 

Annonser