Vi tyckte igår det var dags att se efter om ”de blå” kommit på besök.
Efter vi parkerat på den lilla gropiga parkeringen utanför Benestad Naturreservat stack jag iväg i förväg.
Jag frös i mina vårkläder. För att få upp värmen bestämde jag mig för att flytta hela högen till ett annat ställe. På kuppen skulle mina biceps bli vårfagra att titta på. 😀
Då kom fröken Solveig och berättade att så får man inte göra i ett naturreservat. Det tyckte jag inte var så stenkul att höra. 🙂
Efter jag lagt tillbaka stenarna och vi tagit oss igenom gärdet nådde vi mer spännande miljöer.
Eftersom de har betande djur här ibland finns det en del bommar/grindar att trixa sig igenom. Det gällde på vissa ställen att hålla sig på de utlagda trägångarna. För det lockade inte att hamna i det farliga träsket. Jag såg en hungrig krokodil som jag inte ville träffa tänderna på.
Ibland var det trappor.
På den enda bänken som finns har vi suttit några gånger och fikat. Helst ska det vara senare på året då det finns en ljuvlig grön tavla framför ögonen. Då mår jag som bäst.
Det du inte ser på bilderna är att det lutar riktigt rejält och det var svårare att gå ner än upp. Kameran åkt ner i ryggsäcken som en säkerhetsåtgärd. Jag vågade inte ha den på halsen när vi vek vänster och kom till steniga ”stuppartier” där den smala stigen stundtals tog slut och ersattes av en mjuk massa som vårbäckarna porlande rann över. Ibland lät jag Solveig gå först som en testklättrare. Det sämsta var att jag såg för bra med mina nya glasögon. På nära håll var det tvärtom. När en taggig buske hälsade för intensivt på mig åkte brillorna av. Tur jag hade de gamla i ryggan.
Det var lika vackert som förra våren. Överallt fanns det blå buketter som var svåra att göra rättvisa utan ett proffsigt objektiv.
Några vårlökar ville också vara med på bild. Såklart de fick.
Jag brukar ofta leva efter devisen att man ska bryta upp när livet är som bäst. Då stannar mina fina minnen kvar bäst. ❤
Det blev delvis en annan väg upp mot sista trappan. Vi tog oss en ”ofikapaus” (nytt ord) på bänken.
Hjärtat är en konstig manick. Antagligen låg pulsen rätt högt när jag nådde den sista grinden. Ändå var det som om hjärtat slutade slå när jag såg … visst hade jag hört skrönor om Benestadskobran ”Berra” som ska vara mycket ogästvänlig, men jag trodde inget var sant om ryktet. Folk pratar så mycket strunt. Jösses. Den grå kobran sträckte på halsen, men verkade inte se oss köttbitar. Du ser väl kobran? På vänster sida om stocken som ligger plant.
Jag kutade över gärdet till bilen, men Solveig som hade nycklarna verkade inte ha bråttom. Vi stannade till i Stora Herrestad för att se den ”blå mattan” på nära håll. Tycker du också om pumpar?
Fick vårlöken vara med ville dessa gula blommor också vara med på min blogg. Är det dvärgpåskliljor tro?
Scillan ska ses på plats. Till hösten flyttar antagligen systemkameran jag hyr norr eller väster ut. Då måste jag bestämma mig. Inte skjuta upp besluten. Ofta har jag svårt för att välja. När jag väl gjort mina val brukar jag bli konsekvent och släppa andra tankar.
Intressant att läsa om informationen om Stigsten.
När vi kom hem såg vi att vår förgätmigej blommade vackert blå. Ovanligt tidigt i år.
Gillar du att läsa om promenader? Gå då gärna in på TantGlads blogg där hon samlar ihop andra bloggares äventyr på sina promenader. Här är senaste länken dit: http://tantglad.bloggo.nu/-En-sondagspromenad-vid-kajen/
Jag önskar dig läsare en trevlig avslutning på söndagen och en bra start på den nya veckan.
Visst är det något visst med de små blå. Härligt lysande vårblomsmattor av olika slag är också ljuvligt. Promenera. .. ja, det kan nog ses som en nödvändighet för ett gott liv. Önskar er en god vår!//Anna-Lena
Jag tror också att promenader är något som vinner i längden när det gäller motion.
Tack så mycket Anna-Lena.
Kram Bosse
Det här var både en stenkul och blomrik promenad. Jättekul berättat, och visst ser jag ”kobran” den ser ju hiskeligt farlig ut. Nä fy för att möta den .
Det ser lite tryggare ut att möta lite oskyldiga vackra blommor. Dom var fina….jättefina och blå blommor i naturen är jag lite extra svag för. Tjusigt.
Visst Äre svårt med att välja……speciellt svårt är det när man ska välja mellan någon yougurt. Ska jag ta hallon eller jordgubbar?? Det kan vara svåra val det haha.
Tack för en härlig promenad. Tack för länken åxo.
Min dator är jättekonstigt ikväll. Jag har försökt sätta in din länk Bosse……men trycker man så kommer man ingenstans. Det kanske inte går att länka från mobilen som jag gör just nu. Jag får skriva bredvid din länk tillsvidare att de får trycka på din länk i min blogglista. Ja ojoj. Hoppas datorn blir bra så jag kan skriva ner din länk ordentligt.
Tack för din länk och Buskram från mig
Jag skrek mot kobran. ”Jag är en jättefarlig BO-aorm. Så passa dig väldigt noga annars kramar jag dig jättehårt.” Den blev rädd och slingrade iväg mot Sundsvall Casino.
Kram Bosse
Så vakre vårblomster! Sånne tepper med scilla er så utrolig vakkert 🙂
Klem fra Marit
Du skulle sett det blå fältet i verkligheten. Svårt att göra rättvisa.
Klem Bosse
Vilken härlig promenad. Vackra bilder och beskrivande text därtill, med humor.
Förvånar mig en hel del att våren har kommit så långt i Skåne, här är det fortfarande knappast förvår. Jo, en del vårlökar försöker komma upp och visa sig, men nätterna har varit kalla så de har det inte lätt. Snödroppar och lite krokus har jag sett.
De där vackra blå mattorna brukar finnas här också men som sagt, lite tidigt ännu.
Joo, ormen syns bra.
Den gamla pumpen gillar jag. Nostalgi.
Tack för trippen.
Trevlig kväll.
Kram!
Får ni bara lite varmare dygnstemperatur kommer snart vårblommorna till dig också.
Klart jag förstår att du såg kobran. Du har det rätta barnasinnet intakt. 🙂
Gamla pumpar har jag alltid gillat. Tankarna går till när jag fick pumpa vatten hos min mormor. Spännande syssla för en liten parvel.
Tack ska du.
Kram Bosse
Mysigt ,-))))
Vackert har ni.
Hoppas stigningen var mycket högre än den ser ut, som du själv nämner så det blev ordentligt med motion ,-)))
Giller ditt sätt att berätta med humor och glimten i ögat ,-)
Jag är glad ännu för 007 ,-)))))
Hittade den bilen i närheten av där mamma bor i en annan stad!
Kommer att njuta länge av den siffran ,-)))
Ha det fint du och din familj KRAM Primrose )
Nedanför bilden lutade det rejält. Svårt att hålla balansen i ”leran” när vattnet rann nerför berget på några ställen. Vi visste inte först om vi vågade gå över, men alla blåsipporna som vi såg lockade. Det gick bra förra året, tänkte vi. 🙂
Mammor är bra att ha till mycket. 🙂
Tack ska du ha.
Kram Bosse
Tack ör en trevlig vårpromenad. Kändes nästan som jag var med. Om jag nu hade vågat. Verkar vara farligt att promenera där nere i södern, med krokodiler och kobror. Livsfarliga stup dessutom. Fniss, men ni fick allt många underbara foton. Kram
Varsågod. Du hade säkert vågat. Helst om jag lockat med fikakorg. 🙂 Nästa gång får det kanske bli Brösarps Backar eller Stenshuvud. Fast egentligen vill jag återse några andra ställen först.
Kram Bosse
Härlig promenad som du visar med jätte fina bilder.
En sådan pump skulle jag vilja ha i min trädgård….
Du får ha en fin och förhoppningsvis varmare vecka.
Kram gun
Tack Gun! Det är fint med gamla pumpar i trädgården. Jag minns den gröna i mormors trädgård i Småland. Det har blivit varmare dygnstemperatur. Det märks på grönskan. Vår häck är ex. på gång.
Kram Bosse
Det var en jättemysig och häftig blå vandring över stock och sten och höga höjder! Jag har varit ute på mycket sånt förr om åren, så underbart Det saknar jag nu.
Älskar den blå promenaden. Ser gärna konstiga ”djur” i naturen, kul att fantisera. Och pumpen. Älskar sånt.
Tack o tack. Ha det gott och kram ❤
Det var ett halvår sedan sist vi gick i sådan kuperad och kladdig terräng. Men de där blå sakerna lockade och frestade att fortsätta strapatserna över bäckarna. Stövlar hade inte varit så dumt att ha haft på sig.
Det är något visst med gamla hederliga pumpar.
Kram Bosse
En riktig ”njutflykt” fick jag följa mer er på. Och jag njöt verkligen av allt det vackra. Motion fick jag också genoom att ta mig upp och ner, över stock och sten och genom vackra blomstrande täcken.
Och de små gula påskliljorna passade även de fint in i den blå promenaden. Fin kontrast!
Kramar!
De där vackra blå sakerna som vi såg på avstånd var värt att kämpa för, över de smala och luriga ställena då vi borde haft gummistövlar på fötterna. När jag stod och vacklade på ett ställe hörde jag en hög röst nere i dalen.
Jag visste knappt var jag vågade sätta ner fötterna. Därför var det svårt att titta ner åt stupet. Efter ett nytt rop förstod jag att det var mig kvinnan tilltalade. Hon undrade om det var okej att släppa lös sin stora svarta hund. Spontant ropade jag om den skulle komma och hälsa. Inombords tänkte jag att det kommer att bli problem i detta trånga passage. Den kommer att välta ner mig och … som tur var skiljde det ungefär 75 meter. Hunden tittade bara på mig men fortsatte springa iväg därnere.
Blått och gult passar ihop.
Vårkramar Bosse
Åh tack för underbara vårblommor! Alla de blå blommorna är ju så vackra mot det gröna! Jodå jag såg Berra…läskig typ! Åh, vilket jobb du fick med stenarna…tur att Solveig håller reda på dig! 😉
Må gott!
Kram, Gunilla
Jag är säker att du hade trivts där och då hade du och din nya kamera fixat en bättre skärpa.
Det är inte så dumt att ha en lärare på hemmaplan. Egentligen har jag minst två extramammor på hemmaplan.
Tack ska du ha.
Kram Bosse
Åh så många vackra blommor. Jag har börjat spana efter vitsippor. Snart, snart!
/P
Bäst att njuta medans det finns tid. Snart. Mycket snart tror jag att både du och jag kan se vitsippor.
Åh, så vackert med blåsippor!! Det är nackdelen med att bo här uppe i Umeå, inga blåsippor och på tok för lite vitsippor! Fin promenad!
Du har istället mycket annat vackert som inte vi i söder har.
Tack ska du ha.
Älskar promenader! Vackra omgivningar och fantastiska blommor … och det är klart jag ser kobran 🙂
Ingen söndagspromenad för mig den här gången, men det blir fler tillfällen 🙂
Kram
Det gör jag med och den tiden som ligger framför oss ser jag mycket fram emot.
Bra att du såg kobran. 🙂
Kram Bosse
Vackra bilder, både dom mer karga och dom med mer färg! Mattan av Scilla är ju helt otrolig!
Önskar dig en fin vecka! Kram från Ethel
Nu och fram till början av oktober ser jag mycket fram emot.
Tack ska du ha.
Kram Bosse
Jag ser aldrig blåsippor. Det är tråkigt, de är ju så fina! I gamla trädgården, där hade vi två stycken iallafall 🙂
Förstår att du blev rädd för kobran! Hu! Kul att se bilderna från er utflykt. Vi kom inte längre än till lekplatsen i helgen 🙂
Hur brukar du vända blicken? Du måste vända den neråt. 😀 Synd du inte grävde upp och lät dem följa med.
Lördagen njöt jag mycket av. Då kom du längre än jag gjorde. I söndags var jag inte utanför dörren. Det var en trist dag som jag helst glömmer. Idag tycks det bli en fin solig dag. Jag tar pauser och sticker ut en sväng genom altandörren då och då.
Härlig vårpromenad med alla vackra bilder och inlevelsefullt berättat. Känns nästan som jag var där i ditt blåa blomhav. En härlig tid att vandra i naturen med kameran. Har man tur blir det lite bra bilder och en glad själ. Önskar dig en fin dag och vårkramar 🙂
Tack Eva! Jag tror du hade trivts bra där och hade gjort det vackra som vi såg mer rättvist med din blick och kamerautrustning. 🙂 Jag är så tacksam för att vi nått denna tid på året igen.
Solkram från Y.
Härligt med alla vårblommor. Här är vi inte riktigt lika långt komna men om den utlovade värmen kommer under veckan så är vi nog ifatt snart.
Ett tag för några veckor sedan hade ni betydligt varmare än jag hade här. Men nu märks det skillnaden mellan de olika platserna i vårt avlånga land. Jag gissar på att du fått uppleva en släng av värmen dessa tre dagar som gått sedan du skrev raderna
Jag önskar dig en fin fortsättning på våren.
Tack för utflykten, blåsippor och vitsippor finns inte här annat än i trädgårdar och då i en förädlad variant. Kobror skall man akta sig för och även gamla pumpar för man vet aldrig vad som döljer sig under såna.
Kram Lena
Varsågod. 🙂 Tack för varningen Lena. Jag vill helst inte gå på pumpen. 😉
Kram Bosse
Härliga vårbilder du visar. Scillan i min trädgård står aningen mörkt nu p.g.a. alla höga buskar så den har ännu inte börjat blomma, men det kommer. Stengärden aktar jag mig noga för. Jag har nämligen träffat på en livs levande orm där en gång. Fast det var nog ingen kobra. Kram
Det är skönt att ha saker att se fram emot. Jag brukar också hålla igen med rörelserna när jag närmar mig stengärden. Jag lider av en släng av orm fobi. Därför vill jag helst inte sola på vissa ställen.
Kram
Vilken fin promenad,, finns det sådana fina ställen i dag?
Här har jag sett lite blommor som försöker tränga sig fram så
hoppet om dem finns 🙂
Kram på dig ♥
Tack. Nä. Jag fantiserade ihop bilderna. 😀 Det enda som är sant är Berra. 🙂 Jag har samlat på mig broschyrer och utflyktstips som kommer till pass ibland. Detta läste jag om i en Österlentidning för några år sedan. Därefter har det blivit några turer dit. Avstånden häromkring är lagom långa.
Snart kommer det att spricka upp helt hos dig med. Ibland tycker jag det går för fort. Jag gillar inte när det blir sommar direkt. Min tröga hjärna och kropp hänger inte med i svängarna. Den är fortfarande lite vinterblektrött.
Kram
Vilken underbar promenad ni fick! Ibland kan det vara riktigt gott att få komma ut och rensa hjärna. Tänka på allt eller inget…
Kram
Tänk om man hade haft den möjligheten varje dag. Risk för att bli bortskämd eller inte se skogen för alla träd som stod i vägen.
Kram från StädBosse som tagit paus.
Vilka fina vårbilder! Tack för att vi får njuta av dem också, här blommar ingenting ännu.. Såg bara en och annan kobra när jag var ut i går och jagade siffror på registerskyltar! 😉
Vårkram
Tack! Om några veckor är din tur att få uppleva det. Hoppas du hade på dig gummistövlar så de inte bet dig i anklarna. 🙂 För det är väl det de gör? Hugger snabbt som en kobra. Boan kramas hårdhänt. Jag håller inte på att slingra mig utan rabbla gamla kunskaper.
Städkram tillbaka Nyss torkat golven.
Vad fint att så många sköna blommor har redan kommit ut. Tyckte mycket om de blå 🙂
Någon kobra kunde jag inte se. Det finns väl inte sådana farliga ormar i Sverige? 😉
Kram Anne
Menar du blåsipporna eller scillan? Om vi hinner och vädret är med oss ska vi till helgen åka till ett härligt ställe som vi besökte förra året vid den här tiden.
Såg du inte den? Den sträckte på halsen på grenen som låg plant. Tur du inte var med på utflykten. Då kunde det gått illa för dig. 🙂 Hm! Du borde vara ormproffset. Undra hur närgångna de är till beboliga platser hos dig. Jag lider nog av lätt orm fobi. Det var läbbigt när jag var med mamma och pappa och plockade bär när jag var liten. Alltför ofta dök mina fiender upp.
Kram Bosse ormovän
Jag tycker om bägge två. Hoppas det finns några kvar när vi anländer i Sverige 🙂
Det finns många tigerormar i trakten, så jo, det kan hända att giftiga ormar dykar upp i trädgården. Men det inträffar inte särskilt ofta att någon blir biten av en orm. För hundar är det dock farligare. Det är dussintals hundar som dör av ormbett varje år i trakten.
Förresten vi har sett en hel del huggormar i Sverige och året innan såg vi en snok. Och kanske får vi se en kobra nästa gång 🙂
Kram Anne ormvän
Om du kommer till sommaren är det andra blommor och färger som gäller. Det är vackert när rapsfälten är som finast.
Tigerormar låter dubbeltfarligt. 😀 Förstår att hundar ligger sämre till i statistiken.
Problemet är att det finns svarta huggormar och snokar så jag betraktar alla långa äckliga slingrande kryp som direkt livsfarliga och vågar/hinner aldrig fråga om de är snälla eller bitsugna. 🙂
Kram Bosse ormfiender. 🙂
Det blir sent Maj. Då får vi förmodligen se de vackra gula rapsfälten. Det är kanske ingen så dålig idé att läsa ”Villospår” eller titta på filmen (med Rolf Lassgård 🙂 ) innan vi reser.
Kram Anne
Då är rapsen förhoppningsvis kvar. Jag tycker du kan läsa om hela serien. Hinner du inte det på flygresan? 🙂
Den varma sommaren 1994 när ”Villospår” utspelar sig minns jag kristallklart. Den magiska sommaren då Sverige grävde guld i USA och värmen kom till Sverige på midsommaraftonen. Samma dag som vi återvände till Sverige från vår semester.
Kram Bosse
Vi var faktiskt på semester i USA i 1994. Det var en riktigt bra sommar för oss också fast vi inte tittade på Worldcupsmatcher. 🙂
Det skulle nog gå att åtminstone läsa färdig en bok men jag brukar sova en hel del på flyget annars orkar man inte med den långa flygresan. 🙂
Kram Anne
Din taktik är nog bäst på många sätt. 🙂
Tack för denna jättetrevliga promenad, både i text och bilder. Jag njöt. Kanske det blir enda gången i år jag får se blåsippor…de växer här i Kungälv också men en bit bort och jag har ingen bil och nu är jag förkyld så innan jag orkar ta mig dit har de kanske blommat över.
Tur Kobran inte såg er! 🙂
Rolig idé av Tant Glad och jag hoppas jag kommer igång också när baskeluskerna har flytt.
Tack ska du ha. Vad trevligt att du kom på besök. 🙂 Om jag får önska får du dubbeltur. Din förkylning försvinner och någon vän med bil tycker att du ska följa med på utflykt med fikakorg. Då kanske du får se blåsippor live. Hoppas det blir så.
Tant Glad är en frisk härlig fläkt på Blogglandia. 😀
Hej Bosse!
Kikar in och tackar för att du fortfarande bryr dig fast jag är här så sällan. Vilken fin vårpromenad ni hade. Krokodiler och kobror åhå då ska jag akta mig för Skåneskogen.
Kram från Skogsfen.
Jag måste kolla upp mina gamla bloggvänner ibland. Det är underbart att få komma ut i naturen. Helst när det börjar våras. Något som jag och många med mig längtat efter länge.
Alltid bra att vara försiktig med de där djuren. 🙂
Kram Bosse
Promenader är mitt liv det, många blir tillsammans med Bamse bus♥ så härlig och underhållande eran var och så dom vackra blå blommorna, man blir helt hänförd. Men som du säger ska man se härligheten ”live”.. för att få maximal upplevelse
Många vårkramar♥
Det är en stor fördel med att ha en hund. Det är bara de med riktigt bra objektiv som kan förmedla superbra bilder. Men deras foton doftar inte. 🙂 Bäst är nästan alltid att se det live. ❤ Helst med en fikakorg med. Höra fågelkvitter. Ljuvligt.
Kram
Nej, Berra vill man ju inte träffa på – speciellt inte om man har en liten god munsbit till hund med sig. Santos skulle ju inte vara någon match för Berra!
Har faktiskt varit ute och rensat i två timmar, men nu är jag slut. han med hälften av pallkragarna så på torsdag blir det att ta resten. I morgon ska jag nämligen till sjukan och få domen. Blir det uppskärning igen, eller tycker läkaren att jag har läkt bra. Jag tycker iaf att det märks en klar förbättring även om jag förstår att något bad lär det inte bli i år heller. Jo, men då får man väl skaffa sig en grodmansdräkt först….. *fniss*
KRAM
Susie
Jag läste det på fejjan. Du får inte göra slut på alla krafter direkt. Jag läste också om domen och den amerikanska modellen. 🙂 Skönt att det äntligen läkt bra, men trist att det inte blir något bad denna säsongen heller. Det skulle såklart vara nice att se dig på ett foto i grodmansdräkt. 🙂 Det viktigaste är att du blir frisk. Jag tycker om att läsa att du är igång, inte bara i huvudet med planer utan även fysiskt. Sedan får det ta den tid det tar. Ju äldre vi blir desto längre tid tar det att återhämta sig från stora ”kroppsproblem”. Du är en fighter och det är alltid en bra start. Även helt avgörande i vissa lägen.
Kram Bosse
Där försvann min kommentar, så gör det ofta och jag blir frustrerad, men bara på din blogg ?!
Nu blir det kortare rader.
Jag känner till det naturreservatet Benestad Tomelilla men aldrig promenerat där,
däremot på Brösarpsbackar. Vi har kört på många småvägar i Skåne härs o tvärs och nästan
‘vänt i farstun’, hi hi . . . sen blev genvägar självklart senväg, men ack vad vi fick se mycket ….
Benestad har jag god lust att få besöka nu efter dina vackra visnings-promenad.
Ack ack . . . så vacker blå matta, dem måste man givetvis se på platsen som allting annat fint.
Må så gott, kram/ Eva
Sådant är irriterande. 😦 Nu missar jag en massa intressant text. Bara på min blogg. Jag ska ta ett allvarligt aprilsnack med ”honom”. Mr WordPress himself. 😀
Oftast är det mindre trafik på småvägarna. Jag känner igen det där med att det blir senvägar. Brösarps backar får det bli i maj. Där lär vi inte bli ensamma.
Tack ska du ha Eva.
Kram Bosse
Det var en härlig promenad och visst ser jag kobran. Hu, där hade jag inte stannat en minut. Du har en tuffing till hustru som inte gjorde sig någon brådska. Pumpar, vår granne trodde vi var helt galna när vi erbjöd oss köpa deras. Eftersom de mest var tacksamma för att bli av med den släppade vi hem den och ännu fler grannar undrade vad som flugit i oss. Men fin är den där den står. Blåsippor, vårlök och intensiv fågelsång. Det är vår och vi människor lever upp. Helt plötsligt börjar folk prata med varandra igen. Detta är årets bästa tid i min värld och undrar om jag inte ska sätta lite vårblommor runt min pump till nästa år. Det var du som gav mig inspirationen. Tack för den. Ha det så gott och var rädda om er där nere i Skåne. Kram Maria
Tack för att du ser den farliga kobran Maria. 🙂
Vi gillar också pumpar. Det är både nostalgi och snyggt. :D. Undra vilken färg ni har.
Jag har också reflekterat över detta fenomen som händer varje år vid denna tiden. Plötsligt är grannar ute i trädgårdarna och är glada och pratsugna.
Det tycker jag låter som en vacker idé. ❤ Vi brukar peta ner nya vårlökar varje höst på något nytt ställe.
Tack ska du ha.
Vårkramar tillbaka.
Dom säger att Skåne är platt som en pannkaka ,du …….dom har helt fel..De små blå har inte kommit här än..
SVAR:.Det blev superrent med den dammsugaren!
Vårkramar!
Visst har de tokfel. Snart har du de blå där.
Det tror jag säkert. Vi hade ju en snubbe här som på allvar trodde att vi skulle köpa. Egentligen var det S som hade vunnit en mattstädning. Grabben var envis. Priset var häpnadsvärt i våra öron. 26 000 tror jag det var han startade med. Dålig förlorare var han också. Han försökte få det till att vi bodde i en svinstia. Inte konstigt att han berättade att han blivit utslängd från ett ställe. Tur jag är väluppfostrad. 😀
Tack ska du.
Kram Bosse
wow vilken härlig berättelse och vilka underbara vårliga bilder du bjuder oss läsare på ❤
kram Åsa
Tack Åsa! Det är en härlig tid vi har framför oss i naturen. Jag ska försöka njuta av varje ögonblick.
Kram Bosse
Vilken mysig utflykt med så många fina vårtecken! 🙂
Kände på mig att ni varit ute igen. Men ofika? Nä det där
får ni ändra på till nästa gång 😉
Kram!
Men jag hade gärna sett dina bilder på platserna som vi besökte. Du hade kunnat göra det proffsigt. 🙂 Jag ångrade mig när vi satte oss på bänken. Varför tog vi inte med oss något som vi brukar? 😦 Sådana misstag gör jag inte om igen. Då gör jag nya istället. 😉
Kram Bosse
Så mycket vackert med alla blommor och en rejäl vårdos. Tycker nog våren är lite seg här. Regn, dimma och kyligt är inte vad jag trängtar efter precis. Du fick mig att vilja ta mig till vårt närmaste natrurreservat med mängder av blåsippor, vitsippor, lungört m.m. Vissa år går det så galet fort så vi har missat det hela. Men som du skriver…hoten är många! Där finna backar och trädrötter och jag vill verkligen inte ramla en gång till. För att inte tala om de där slingrande sakerna som alltid ska befinna sig i min närhet.
Ha det fint!
Kram / RosMarie
Våren kommer nog till G snart också. NR låter som ett trevligt ställe i min smak. Är där utsikt över Vättern? Jag tycker inte om korta vårar när det blir sommar direkt. Då hänger inte min kropp och knopp med i svängarna.
Det framgick inte på bilderna eftersom jag la ner kameran i ryggsäcken. Det var riktigt svårt på några partier och jag var rädd att vi skulle glida ner. Vi är inga ynglingar längre. Förr hade jag älskat sådana klättringar. Jag förstår att du inte vill råka illa ut igen. Ormar har jag alltid haft svårt för. Jag minns när jag var med m och p och plockade bär. Nästan varje gång dök de slingrande sakerna upp. Usch, tvi!!!
Tack.
Kram Bosse