Jag har en toppenidé på gång

Solveig har det extra tufft denna vårtermin. Förutom sina tre barn på hemmaplan har hon andras barn på bortaplan. Slutuppgiften i speciallärarutbildningen tar mycket tid i anspråk. Hon är ute och intervjuar viktiga personer. Därför kände jag mitt ansvar och har lovat att dra mitt strå till stacken. Med stort självförtroende och självsäkerhet har jag i smyg börjat på de tolv stegen i ”Bometoden”. Snart ska jag nonchalant visa upp resultatet som innebär att hon är frikopplad under resten av terminen från sin heltidstjänst på skolan på Österlen. Om allt går enligt mina planer behöver hon inte börja jobba förrän 2022.  😉

Steg ett. Skaffa en prenumeration av Hemmets Veckotidning. Jag tog till i överkant med tjugo nummer för att få marginaler.

Steg två. Riv ut korsordsbilagan utan att den går i småbitar. Det har hänt någon gång, enligt min fru, att jag lyckats göra pussel av korsord.
Steg tre. ”Vässa pennorna”. Ett klassiskt BosseGudfadercitat.
Steg fyra. Gnugga hjärncellerna. Där gäller det att vara försiktig med radergummit och inte komma åt viktiga inre centra.
Steg fem. Välj rätt klädsel. Svart slips till brun kroppströja. Vita solbrillor.

Steg sex. Välj rätt miljö och se till att mustaschen inte slokar. Låt det mesta gå i blått.

Steg sju. Lös så många korsord som möjligt. Flerdubbla möjligheterna.
Steg åtta. Håll reda på sista inlämningsdatumet. Skicka det precis i rätt tid så det kommer överst i säcken i Helsingborg. Häll gärna på någon romantisk förförisk parfym på kuvertet.
Steg nio. Slicka dit frimärket med känsla. Smek varje tagg med tungspetsen. Tänk energitankar.

Steg tio. Jag kommer att använda denna lyckopeng vid skrapandet av vinstlotterna. Absolut inte naglarna. Jag ryser av bara tanken.
Steg elva. Nu det jobbigaste. Fördela pengarna i olika korgar. Tänka smart som göken. Du vet väl hur han gör med sina ägg?
Steg tolv. Inte berätta om detta för någon levande själ. För om en vet – vet ALLA det. Genast tejpa för alla nyckelhål med svart tejp. Ligga lågt i trettiotre dagar och trettiotvå nätter. Gå omkring med hela byxor. Absolut inte ha hål på knäna. Det är direkt avslöjande. Då kommer första frågan som en Kenovissling från Visby.
”Har du vunnit en massa stålar eller?”
Blir jag röd om öronsnibbarna är det kört och jag tvingas tillbaka till ruta ett och måste in på nätet och beställa tjugo nya tidningar. Då blir det höst både inne och ute.  😦

Bara ingen stjäl min idé. Jag minns med obehag en gång när jag var liten och kom på en sak som jag döpte till Minnesotamodellen som någon stal och …  😀

Ser du att jag är på G? Det här kommer att gå som en trandans.
”Tåliga byxor. Kan det vara KALAS-BYXOR? Omfamning är garanterat BARM.”