Halvvägs mot titeln UPPDRAGSMÄSTARE 2016

Ett

Själva uppgiften som ramar in att vi har kommit halvvägs i dessa lekuppgifter, tyckte jag precis som förra gången var riktigt, riktigt trevligt att beskåda.
Då var det era hobbyer.
Denna gång kändes det som en ”julklapp” varje gång jag nyfiket tryckte på ett YouTube klipp eller läste en personlig dikt. Mysigt att så många bjöd på en selfie med en glass. Tusen tack till er. ❤ Det knyter osynliga positiva band mellan oss. I min dröm hoppas jag att både de som deltar och andra som besöker min blogg även går in på länkarna till bidragen. Det är där de hittar själva underhållningen, inte hos mig. Det är så ni får nya bloggvänner. Blogglandia när det är som bäst. När ni hittar bra saker hos varandra får ni positiv energi. När det gäller det omvända blir det precis tvärtom. Stämmer inte det bra? Själv letade jag igår upp en trist ”påhoppande” kommentar som jag fick på bloggen förra hösten. Den tänkte jag använda mig av i en kommande text. Det är mitt sätt att tackla dystra upplevelser. Bäst är oftast att först skapa en distans till händelsen. När de starkaste känslorna har fått svalna. Då brukar jag hitta de rätta orden. De som passar min personlighet och känns mest rättvisa. Förra gången skrev jag om ”En författares försvarstal”. Denna gång borde titeln vara ”En bloggares försvarstal.” Nog om det nu.
Jag gillar att tävla och därför var det givet att mina från början helt improviserade lekuppgifter skulle ha poäng med i bilden. Domarrollen visade sig snabbt vara svår. Helst när jag skulle bestämma mig kvickt för att kunna hålla tabellen aktuell. Inte så lätt när jag sitter där trött med ett blodsocker som leker berg- och dalbana med mig. En del deltagare hittade ”hål” och möjligheter som jag inte tänkt mig. Riktigt smarta ibland. Frågade jag min snälla trippelarbetande fru fick jag oftast svaret att det är väl okej. Det är bara en lek osv. Hon hade såklart viktigare tankar att tänka.

”Hela havet stormar” älskade jag på gympan. Själv har jag skapat flera galna upptåg, lekar och tävlingar med kompisar genom åren. Jag har skrivit om något. Ex när de skulle gömma sig på Åhléns i Borås som var intressant ur ett psykologiskt perspektiv. Nu kom jag att tänka på något mycket galnare där ingen verkade ha en tanke på att kasta in handduken. Hade polisen kommit eller tidningen fått nys om… Du milde tid. Antagligen ställde de upp för att de visste att jag inte utsatte dem av en enda procent elakhet. Jag såg det enbart som ett moment där det var otroligt viktigt att jag skärpte blicken till det yttersta och såg vem som var sist kvar.  😉

Utomstående betraktare skulle kunnat tro att det var fri lek som gällde. Så har det aldrig varit. Det spelar ingen roll om det är barn, ungdomar eller vuxna. Det måste finnas regler och ramar för att det ska fungera fullt ut.

Allt är lättare när man möts fysiskt. Jag minns mina Superstars där det från början bara var killar med. Absolut inte samma gäng gång efter gång. Som jag minns det behövde jag bara kortfattat dra regler innan start av en ny gren. Oklarheter skötte de på plats. Nåde den som försökte tänja på reglerna. En snabb gliring från ett par håll så var det rättning i ledet igen. Aldrig några sura miner. Möjligtvis en ironisk replik på banketten efteråt. Mitt mål var också att försöka få med någon ”udda” personlighet varje gång jag ordnade något som flera kunde vara med på. Någon som jag förstod inte hade så många kompisar och inte bjöds in i sociala sammanhang. Jag älskade att bygga broar. Det var underbart att upptäcka nya personliga positiva egenskaper hos dem jag känt länge, eller dem jag trodde var tuffa grabbar. Det kunde visa sig att det fanns ett varmt hjärta hos dem också. Aldrig förekom någon form av mobbing eller avstötning under dessa tillfällen. Sedan tycker jag det är helt okej och mänskligt att i ett mindre sammanhang med dem som står närmast snacka om de värsta tokerierna efteråt. Den ventilen behöver vi alla. ”Skitsnack/vitaminkickar” med de närmaste gör att vi orkar med nästa ”berg”. Men får jag välja ska det göras med glimten i ögat. 🙂

Två

Tillbaks till nutid. Lekuppgift nummer femton. Tre uppgifter som domaren kommer att titta på när han återigen ska besöka alla deltagande bloggare. (Jag skriver detta under tiden leken pågår.) Det är en mycket bättre metod (nu var jag ju tvungen) att låta en uppgift avslutas så jag kan få in allt först och kan jämföra och analysera allas svar. Troligtvis kommer jag att göra så under de kommande femton uppgifterna. Det blir mer rättvist och jag fattar mina beslut vid samma tillfälle. Sedan förutsätter jag att ni följer alla de andra givna reglerna.

A. Det stod endast utomhusbilder ger poäng!!! i en understruken tidig rubrik i blått. Jag ville ha ut dig från din bostad var grundtanken. Ut i friska luften. Framför allt lämna hemmet. Att sedan studsa in i en affär på stan är tillåtet eller glutta i skyltfönstret.

B. En postlåda. Om jag hade menat lådorna där postiljoner kommer med en säck för att tömma skulle jag inte kunnat ha en rättvis färgtävling. Då hade bara blå och gul varit möjligheterna och alla andra färgval hade kammat noll. Om inte någon tog en runda till Köpenhamn under dessa dagar som leken pågick och plåtade en söt röd (jag såg en röd igår i ett inlämnat svar). Det heter också POSTENS BREVLÅDOR. De vi har hemma kan när man googlar för inköp, heta både postlåda och numera i modern tid även brevlåda.

C. En blomlåda under fönster/balkong. Den här gången valde jag att lägga in egna bilder först och ha en samlad uppgiftslista för att göra det lättare för er. Jag tyckte också det var ointressant och tog för mycket plats om jag skulle lägga in en blå bil, blå cykel osv. Däremot kunde ni som tvekade få en hint om en snygg blå blomlåda på ett foto. Annars går det givetvis alltid att fråga i en kommentar om tveksamheter under själva tidsperioden som leken pågår. Sedan är det snyggare när det växer något eller är planterat något i dem som Anki skrev att hon gjort för att piffa till fotot. Men hon tog kortet för att få poäng för en vit blomlåda. Ethel skrev att hon inte hittade någon röd blomlåda och inte satte in något foto på röda blommor för att hon insåg att domaren inte var ute efter det. Ditte skrev i ett svar på en kommentar något liknande i ämnet. Helt rätt tycker jag.
Jag skrev kortfattat vad jag var ute efter.
En bil. Om ni hittade en som hade en takbox i rätta färgen hade domaren lett, men endast delat ut poäng om själva bilen hade samma färg.
En cykel med en barnsits i rätt färg.
En dörr med en annan färg på handtaget.
Om jag varit ute efter det som finns i en bil eller blomlåda hade jag skrivit det. Ex. En blomlåda med blommor eller grönsaker i.
Det är härligt att kunna associera och låta fantasin ta med en på äventyr. Tänka ett steg till. Det sysslar jag ofta med. Nödvändigt för att kunna få liv i en text. Men i det här fallet var det bäst läge att gå på det som står där i klartext. Trist men sant. 🙂

Det är halvvägs och jag tyckte jag kunde ta mig den tiden att lägga in detta inlägg. Något vilt inom mig drar till med att jag tror att det kommer att bli kvinnor på de översta tre platserna. 😀

Tre

Nästa lekmoment skulle kunna kallas ”lekkusin” till filmhundarna och filmkyssarna för att både variera och underlätta för er som jobbar heltid och får det stressigt med att leta saker.

Glöm aldrig bort att ni ska skippa att delta om ni inte känner för just den uppgiften eller tycker att stressen väger mer än roligheten. Kom och gå som ni vill. Jag tänkte inte så mycket på det. Hade inget planerat mer än möjligtvis några fler uppgifter på kyrkogården. Jag trodde att eventuellt några skulle uppskatta att komma med egna Mästaryrken. Sedan bilnummer. För jag visste inte ens om jag skulle blogga 2016. Allt under detta år såg så osäkert ut. Många privata saker som behövde få sitt svar. En otroligt viktig sak hoppas jag löser sig inom de närmaste sex veckorna. Den får mig stundtals att grubbla oerhört mycket. En syssla som passar megadåligt med diagnoserna utbrändhet och svårinställd diabetes ett. Finns det en rättvisa borde ”undret” ske. ❤

Jag hoppas denna text kunde ge några bra svar. Som vanligt när mina fingrar tar position på tangentbordet rinner textmängden iväg. När mina/våra två manus skulle bli böcker hade jag suverän hjälp med att tvätta bort onödigt. På bloggen är det gratis läsning. Då får läsaren stå ut med otvättad text eller så lägger de av efter två meningar när de inser att det inte finns några snygga bilder.

För att spara på krafterna svarar jag med en symbol om någon skriver en kommentar. Vem vet. Jag får kanske användning för den fundersamma gubben som Lizette lärde mig i höstas.  😉

Snart är ni Välkomna till uppgift sexton som jag för första och kanske enda gången INTE har ”gömt” i något vanligt inlägg. Annars var det min grundtanke och den varianten kommer jag att visa upp flera gånger i framtida inlägg. Helst med tanke på att jag inte lägger in några vanliga kåserier under detta år. Då får det bli surrogatmodellen med enklare och kortare varianter av texter.

Skärp dig Bosse. Nu får du allt avsluta detta. Eller är du på väg mot tredje boken? Bättre du går och knyter dig. Tänk på att du fick ett tufft yrselanfall i morse. 😦

Ps. Röd 5 inlägg, Grön 3 st, Vit 3 st, Grå 3 st, Gult 2 st, Svart 2 st, Brun 2 st.
Ingen valde min favoritfärg BLÅ .
Det ska bli riktigt spännande att se vilka bilder ni väljer på nästa lekmoment. 😀

Annonser

22 thoughts on “Halvvägs mot titeln UPPDRAGSMÄSTARE 2016

  1. Jag som alldrig varit med och lekt dina lekar, har faktiskt ändrat på mig och börjat lekt. Jag gillade leken ” Ove” bäst haha……en ”surgubbe” var rolig att va för en dag.
    Visst är det trevligt att titta in hos alla som deltar. Jättekul att hitta nya vänner åxo. Bjuda på sig själv och leka är kul. Vi blir ju liksom sammansvetsade här i blogglandia.
    Att kika in i varandras bloggar genom nya länkar….Jättekul.

    Tack för ett klokt inlägg Bosse.
    Ha det gott och kvällskram från mig.

  2. Intressant inlägg Bosse!! Nu tror jag att jag förstår lite bättre hur du tänker.. Det där med att bygga broar tycker jag är intressant, det är ju verkligen det vi håller på med här på våra bloggar. Flertalet av oss i blogglandia känner inte varandra men nu på något sätt så gör vi det ändå, lite grann i alla fall. Ha en fin morgondag 💙

  3. Då hoppas jag att ett (under) sker Bosse, det under som du önskar!
    Jag längtar redan efter nästa tävling, jag var förstås inne och kollade om någon mer skulle välja grönt ,-)))
    trodde det skulle vara flera, trodde ett tag tänk om…… men inte.
    Jag har bloggat om dig i mitt senaste inlägg…
    Ha det nu bra och hoppas du slipper fler yrselattacker, utbrändhet och svår diabetes är verkligen alldeles för mycket!
    Ha det jättefint nu.
    KRAM Primrose ,-)

  4. Härligt tänk om att bygga broar. det är ju det som sker när man hittar till varandra och det hjälper du ju till med på ett alldeles utomordentligt sätt.
    Kram

  5. Ledsen höra om ditt yrselanfall och jag hoppas att den viktiga saken löser sig som du önskar ❤️ En sån härlig person som du som gör så mycket positivt för oss andra borde bara få må gott 😘

    Jag tycker att dina regler är solklara och det kanske inte går att förutse alla kryphål som visar sig senare. Inte så lätt vara domare men du gör ett bra jobb och det är till syvende och sist en rolig lek. Roligt också läsa hur du tänker runt de olika utmaningarna 🙂

    Sköt om dig och många lycka till kramar 😘

  6. Du är otrolig som kan roa och glädja så många trots att du har mycket privata saker att fundera över. Jag önskar så att det under du önskar ska ske och tänker på dig ❤️

    Så intressant läsa om dina tankar runt lekarna och reglerna är inget problem. Vi har roligt under lekarna och om någon hittar ett kryphål är ingen stor grej. Jag tror att vi som har barnasinnet kvar tar det med ro. Håller med dig att med humor kommer man långt 🙂

    Var rädd om dig och varma kramar ❤️

  7. Ett mycket bra och tydligt inlägg och tanken med dina tävlingar är härlig! Jag tror det är väldigt smart att samla in alla svar och bedöma dem sedan. Det blir enklare för domaren på så viss och ungefär som när en viss fröken rättar och bedömer stora arbeten…

    Hoppas inget snurrar denna morgon!

    Kram

    • Varken eller. 🙂 Du ska lämna dina svar i en kommentar på aktuellt inlägg hos mig. Där leken är. I rätt blogginlägg.
      Jag har gjort så två gånger tidigare där ingen behövt ge sig ut på uppdrag. Bara gissa på mina bilder. Då på filmhundar och filmkyssar.
      Vad duktig du varit. Tänk om du varit med från början. Då hade du kanske haft tusen poäng. 😀

  8. Hoppas din yrsel har dragit vidare och att du mår bättre. Jag tycker om dina tankar med att bygga broar ta in nya saker och genom dina lekar har jag tittat in hos andra som bloggar det som gett mig mycket.
    Tror det kan vara en god tanke för dig att vänta med din bedömning av resultaten tills att lekomgången är avslutad eftersom en del saker är mer svåra att bedöma än andra.
    Men det är en lek och en rolig sådan och frisk luft får man (oftast) och tankeverksamheten och kreativiteten tvecklas.
    Tack för all tid och engagemang du lägger ner.
    Och i samband med lekarna finns det mycket i dina inlägg att fundera vidare på.
    Härliga bilder dessutom!
    Soliga kramar!

  9. Kul att få ta del av hur du tänker när du analyserar våra uppgiftssvar. Förstår att det inte alltid är så lätt, men väl ett kärt besvär :-).

    Nu har Kjell och jag åkt till landet. Befinner oss i nordöstra Bohuslän, mitt på riktigt, riktiga landsbygden, så jag hoppas att nästa uppgift går att lösa härifrån. Ska kolla nu…

    Önskar dig en fint slut på veckan och en skön helg! Kram Ethel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s