Vi valde att göra fyra längre resor på ön och de andra fyra dagarna höll vi till i närheten av Visby. Varje långresa startade vi tidigt. Därför rubriken på detta inlägg. Vi myntade uttrycket när vi ensamma njöt av, framför allt, det första stoppet på etapperna. ”Du och jag och Gotland”.
Synd att vi inte fick strålande sol denna dag på naturreservatet Grogarnsberget. Då hade vi kanske fått se Sveriges största fjäril, apollofjärilen dansa fram i luften. Det ska också vara ett örntätt område med både havs- och kungsörn. Det hade varit mäktigt.
Men det var njutbart ändå på den trettio meter höga bergsklinten.
Vi vågade inte köra den nya bilen nerför den smala, hoppiga grusvägen. Annars stod det i en bok om hur fint det skulle vara om man ”chansade”.
Andra stoppet blev vid Herrvik. Regnet lekte kurragömma med oss under flera timmar. Det gjorde även solen som kämpade på.
Tredje stoppet Sysne fick inte plats i detta inlägget.
Det fjärde stoppet Grynge fiskeläge blev jag mycket förtjust i. ❤
Härlig kontrast mellan nutid och dåtid. De gamla fiskebodarna är ombyggda till fritidshus.
Besöket vid Garda kyrka blev inte lika stillsamt. Här tjärade de taket.
Jag förstår att Josefin Nilsson älskade denna trakt. Närsholmen fick mig att må mycket bra.
Jag vågade aldrig. I ett reportage i en tidskrift hade jag läst om att dialekten i Lau var den mest svårförstådda på ön. Inte ens de som är födda i Visby förstår den helt ut. 🙂 När jag såg en kvinna nära vägen tänkte jag först …
Till Ljugarn återvänder vi varje gång. Denna gång fikade vi på ett ställe som drivs av ett par och deras sju döttrar.
Vi gick en underbar promenad längs kusten.
Ljugarns bastu – huset såg betydligt fräschare ut förra gången vi var här.
Bilden ljuger visst lite… Det växer inga mjölkörts-träd i Ljugarn. Bara vanliga mjölkört. 🙂