Saknad & älskad

dsc_00100012

Jag fick en oväntad kelkompis när jag kom hem från en eftermiddagspromenad i veckan.Tyvärr hade jag med mobilen så det blev bara några suddiga bilder.
Först trodde jag katten fått fnatt när jag på avstånd såg att den verkade hoppa av glädje rakt mot mig. Snart kommer den att vika av mot dungen, tänkte jag och passerade stammen på ett träd som skymde sikten en kort stund. Så var det inte. Istället törstade den efter bekräftelse och ville till slut upp och slicka mig i ansiktet. Vilken mjuk tjock päls den hade.
Bakom min rygg dök det upp något mer intressant för katten och jag blev lämnad för en stund.

dsc_00080014

Det var skoj att se den ystra stora hundvalpen och trist att jag inte hade systemkameran och fick till den perfekta bilden när den låg helt på rygg och spelade död.

dsc_00090013

Under promenaden gick jag förbi en plats där jag tidigare sett ett gosedjur ligga i stentrappan. Nu hade någon snäll människa hängt upp det i en häck och hoppades såklart att den unga ägaren snart skulle sammanstråla med sin älskade vän. Låt det bli en sanndröm. ❤

dsc_00110011

Under resten av promenaden gick jag och tänkte på vad som stod under en lucka på Gunnels blogg för några dagar sedan. Hon hade även lagt in en vacker bild. Det sistnämnda såg jag inte förrän jag letade rätt lucka och blogginlägg. Sant. 🙂

http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.se/2016/12/lucka-4.html

December är en månad då jag tänker extra på människor som jag mött på min livsstig. Jag tycker om att stillsamt göra sådana vandringar då och då. Stämma av livet.
Både mina fötter och tankar vandrade tyst inom det gemensamma ämnet AVTRYCK.
Är det så för dig läsare också?
Egentligen är det inte så underligt när det gäller det första. Givetvis minns vi starkast de som vi älskade/gillade mest. Konstigt vore annars. Men på både gott och ont minns jag även väl de personer som jag tyckt minst om. De flesta av alla de andra hundratusentals individer som jag stött på i olika sammanhang har mer en tendens att flyta ihop till en osynlig massa. Synd. För jag är säker på att det fanns många guldkorn som aldrig kom till tals. Som behövde en längre startsträcka för att öppna upp en bit. Hoppas de hittade sitt bollplank. Annars var jag duktig på att få ”främlingar”/personer att öppna sin dörr för mig. Ganska ofta tog jag mig tid att lyssna när andra rusade vidare i livet. Kompisar brukade reta mig för det och de hade rätt på ett vis. Det var en svår balansgång. För mig var det inte samma sak, att vara en bra medmänniska som att ex. inleda ett förhållande. Två helt skilda saker i min värld. Där sårade jag hjärtan. Men jag har inget dåligt samvete. Jag var inte ett sådant halmstrå. Vid vissa tillfällen hände det att jag blev ”Kall som is”, som Gemini sjöng i melodifestivalen.

Vilken fördel jag har som har skrivit dagbok under många år. Dessutom hade/har jag alltid med en liten nätt anteckningsbok vid längre resor.
Under några dagar sista tiden har jag suttit och myst inomhus. December bjuder upp till det. Det har varit uppskattade soliga dagar på slutet. Då har jag gått ut och hälsat på solen. Sedan har jag unnat mig att kura skymning. Suttit och sett ut mot den vackra mörknande himlen. Låtit tankarna fladdra innan jag tänt mysbelysning och levande ljus. Av en slump när jag letade efter något annat, ramlade jag över anteckningar från tre längre utlandsresor. Hur kunde vi hinna med att träffa på så många olika människor och göra så mycket bus & hyss? Vad lämnade jag själv för avtryck? Jag läste att det fanns fler Nils Poppe inslag från andra tillfällen och år. Hoppas de personer jag minns mest lever bra liv som de är nöjda med. Jag skulle inte bli ledsen om några av dem kom ihåg en Bobo eller Sebastian. Inte alls.  🙂

dsc_00070015

Vid en hand i handpromenad i söndags mot fiket Chill, med henne som ”stal” mitt hjärta, passerade vi Klostret.
Jag var tvungen att se efter om det även denna december blivit en tredje blomning på det japanska körsbärsträdet.
Det hade det. Långt ifrån lika mycket som förra året.
Vackert, läckert och märkligt.
Några dystra tankar gled iväg till ämnet klimatförändringar. Jag stängde in de sistnämnda tankarna och njöt istället av stunden. Jag kan inte ta ansvar för andras felbeslut uti i stora världen. Det kostar för mycket energi. Vill inte hamna på lysande rött igen.

dsc_00060016

Fotnot:
Bara en symbol till eventuella kommentarer. Jag blir mer och mer involverad i olika skrivplaner och måste passa på att smida medan järnet är varmt. I nästa vecka ska jag stänga in tankarna så gott det går och istället njuta av min älskade familj under några veckor. Vi ser extra mycket fram emot denna jul och vi hoppas får vara friska.
Var rädd om dig med. Tack för besöket.

 

 

Annonser

42 thoughts on “Saknad & älskad

  1. Tack för dessa trevliga rader. Hoppas ni får en lugn och mysig jul och att alla är friska.
    Jag önskar att december går fort och ser fram emot januari och lite ljusare dagar.
    Kramar.

  2. Jag känner lite som du att december är en månad då man tänker på människor man saknar. Jag undrar vad det kan bero på egentligen. Visst kommer tankarna farande annars under året med, men speciellt den här tiden när det blir mörkare och mörkare utomhus, så dyker minnena upp. Kanske tar vi oss mer tid att sitta ner och bara vara. Julstressa gör jag inte. Det är helt onödigt. Ingen mår bra av det och det är roligare om alla hjälps åt med alla förberedelser. Städningen tar jag efter jul, för då behövs det. Hoppas ni får en mysig jul. Kram

  3. Just när storhelgerna närmar sig så tänker jag ofta på människor som inte längre finns kvar. Då är det väldigt lätt att bli vemodig och ledsen men jag försöker fokusera på det man hade. Jag tänker i alla fall bra när jag är ute med hundarna. Ibland på allt och ibland på inget…

    Kram

  4. Det är många många människor man möter under sitt liv. Många människor som lämnar avtryck på ett å annat sätt. Men det är så det ska vara.

    Söt vovve som spelar död. Det skulle jag åxo Ha gjort om jag mött en såndär stor katt som ser ut som ett minilejon. Söt var den och så synd du inte hade rätta kameran med dig. Fast jag tycker dina bilder är fina ändå.

    Tack för dina intressanta inlägg och njut och ha det gott med familjen nu i december.

    TantGlad skickar några decemberkramar . Dom kommer här……flygande…hihi

  5. Det är alltid lika trevligt att titta in hos dig och läsa dina fina tankar och berättelser. Jag tänker nog ganska ofta på människor, som jag har mött under resan genom livet. Jag minns helst alla fina vänner och och positiva möten, men ibland fastnar tankarna på någon som har sårat mig och då kan jag föra långa inre samtal med den personen – en totalt meningslös syssla, som inte leder någonstans, bara till frustration. Som tur är finns det inte så många av den sorten i mitt minne. 😉
    Jag hoppas att du får det riktigt gott tillsammans med din familj de kommande veckorna!
    Varm kram!
    Gigi 🙂

  6. Jag går ofta i mina egna tankar under mina skogspromenader och jag tänker ofta på dem som jag saknar mest. De flesta finns inte mer i den här världen, men en och annan gör det men finns ändå inte…
    Tack Bosse för att du delar med dig av dina tankar … och tack för allt roligt du fixar för dina följare och vänner.
    Önskar dig en en skön fortsättning på december och en fin jul tillsammans med familjen!
    Kram
    PS Blev glad för frimärket du satt på brevet med lotten … tänk att du hade kvar av svampfrimärkena 🙂 DS

  7. Tack för titten hos mej, så glad jag blev.
    Det är intressant och sant det du skriver om. Vissa människor etsar sej fast av olika anledningar.
    Jag får ofta höra av mina barn, mamma du pratar ju jämt med folk du inte känner.
    Vet inte varför, men det bara blir så.
    Önskar dej en fin dag och tack för ett givande inlägg.
    Kramar till dej

  8. Katt, mitt älsklingsdjur och denna liknar väldigt mycket en katt som jag hade i nästan 17 år som hette Topsy. Korsning mellan perser och norsk skogskatt, långhårlg.
    Katter är härliga kelkompisar.
    December månad har många saker hänt under åren, med väninnor som har avlidit och det är inte trevligt att tänka på.
    Skriva dagböcker är trevligt. Roligt att du har dom kvar och kan bläddra tillbaka och minnas. Jag har sex eller sju kvar men det är sällan jag tittar i dom.
    Fint att samla familjen och ägna sig åt varandra. Det är oerhört värdefullt.
    Trevlig helg och kram till dig.

  9. För mig är det likadant. Speciellt mycket under julmånaden tänker jag på det förflutna. På andra jular i en helt annan tid. Ett helt annat liv. Jag är inte sådan som bara ser framåt. Jag vill även se bakåt. Jag har behov av det. Vemodskänslan kan vara skön ibland.

    Önskar dig och din familj fina, sköna juldagar! Kram från Ethel

  10. Visst går tankarna oftare till människor man förlorat och saknar just den här tiden på året.
    I dag när jag passerade ett hus på min promenad kom jag att tänka på dem som bodde där när jag var barn. Tant Milli och hennes man som var fiskare och ganska alkoholiserad. De fick barn när tant Milli var ganska gammal och tvillingar blev det också. Jag var ofta där och ”hjälpte till”. Bebisar och hundar kunde jag inte motstå när jag var barn. Idag är givetvis tant Milli borta, men jag tänker på hennes milda väsen med glädje och tacksamhet över att ha fått träffa henne.
    Ha en riktigt God Jul tillsammans med dina nära och kära!
    Kram, Ingrid

  11. Vad trevligt att en främmande katt vill gosa så där . . . hi hi …och vovven som spelar död, hi hi …
    Jag önskar dig verkligen en lugn fröjdefull jul med din familj och lycka till med det nya året påhitt.
    Nu behöver du verkligen samla dina tankarna, när jag gör det så går jag skogspromenader.

    Sköt om dig och må väl/ Eva

  12. Det måste vara den stundande julen som gör att man tänker på sina nära och kära som är bortgångna – eller bortglömda. Och visst har en del av alla människor man träffat under åren satt djupa spår hos en och andra är som sagt helt glömda – tills man påminns av något; En doft, ett ljud, en färg, en sak, en upplevelse! 🙂
    Eftersom jag ÄLSKAR julen, men aldrig känt mig stressad av den – tvärtom – så är det med sorg i hjärtat jag blivit tvungen att inse att den typen av jul jag vill ha, den kommer jag aldrig få igen. 😦 Man har ju blivit äldre (OBS – inte gammal!) och nästan alla släktingar är avlidna. Vi har bara några få kvar och dom samt alla våra underbara härliga vänner ”odlar” vi mycket nogsamt! 🙂 🙂
    KRAM – och trevlig 3:e advent!
    Susie

  13. Jo, nog är december en tid för eftertanke – även om månaden är hektisk och galen så summerar man och ser tillbaka på spåren precis som du skriver….
    Då är det gott med ett mjukdjur att krama om, jag skull föredra en golden retreverhund som är en av de saknade… ingen katt – de har alldeles för vassa klor.

    Amarylliskram och fin advent!
    Christina

  14. Det var fint att läsa om dina tankar och de satte igång nya hos mig, snarare nygamla.
    Möten med personer/djur/tankar -en del mer flyktiga- andra mer bestående sätter sin aspår och tar oss vidare men på olika sätt. Våra erfarenheter finns lagrade.
    Och jag är säker på att de som mött dig minns det. Alldeles säker.
    Tänk att körsbärsträden blommar nu igen. Fantastiskt! Vi såg ju många japanska körsbärsträd under sin blomning i Peking där de fanns i mängder i parker och planteringar, mneejag kan inte minnas att de blommade mer än i slutet av mars och in i april.
    Önskar dig goda skrivförhållanden och spännnande att se vad det blir.
    Förstår att du gläde dig över att snart ha alla de dina samlade.
    Önskar er det allra bästa.
    Kram och hälsning från mig i Thailand.

  15. Så mycket fint och mjukt du bjuder på! Gosedjur och levande djur, reflektioner och vackra blommor i december! Ja, du Bosse det finns många människor på vår jord och alla gör vi något avtryck och intryck! Av dig blir jag glad och dina rader ger också uppmaning till eftertanke och det tycker jag om! Klimatförändring tycker vi så klart inte om och det gör mig så arg och ledsen, men det finns också hopp om Moder jord!
    Må gott tillsammans!
    Kram, Gunilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s