En fyraåring ska firas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det känns som det var igår som jag för skoj skull la till ordet ÄNTLIGEN.  ❤

Den 30 maj fyller min debutroman fyra år. Detta firas med ett erbjudande som gäller hela vecka 22.

MINA FOTSTEG I DITT HJÄRTA kostar 75 kronor (+ porto 49 kr) denna vecka.
Läs anvisningarna om signering, kontonummer, adressuppgifter m.m.

https://bosseliden.wordpress.com/kop-boken/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår gjorde vi tionde resan i kategorin ”Sex mil hemifrån”. Det underbara vädret bidrog till en mycket gemytlig tripp. Skönt att koppla av. Annars håller vi på att förbereda allt omkring studenten för att det ska bli så bra som möjligt. En natt ska vi bege oss till ett slott för att hämta en dotter som varit på bal. Nu håller vi tummarna för att det ska bli ett härligt sommarväder framöver. Jag önskar dig läsare som kommit hit i texten en fin vecka. ❤

Sex mil hemifrån; etapp nio


För ett par år sedan hamnade Torups slott och bokskog i min minnesbok. Dit måste vi åka någon gång. Idag blev det av. Vi åkte iväg redan klockan 07.00.

Vilken tur vi inte hade cyklarna med.  😉

Jag är svag för denna typ av foton.

1970 köpte Malmö stad godset Torup och allt som hörde till.

Bokskogen med alla sina motionsspår, promenadstigar, ridstigar och lekplatser måste vara guld värt för fritidsmänniskor.

Vilket vackert rekreationsområde många tusentals människor har nära till. Svårt att förstå att vi befann oss endast två mil från Malmö och Lund. Den skira grönskan i bokskogen är ljuvlig men svår att fånga på bild.

Jag uppskattade att det fanns så mycket att se, göra och äta på detta stora område. Perfekt att umgås över generationsgränserna. Våra fötter fick pröva flera slingor. Både kuperade och släta. Långa och korta leder. De som är här ofta behöver verkligen inte gå eller springa samma runda varje gång.

Skogens konung hälsade oss en god söndag.

 

Det blev också flera stopp vid rapsfält. På vissa ställen var det gult överallt. Då gillade jag att det var Solveig som var chaufför på ditresan, så jag kunde njuta extra. På hemresan körde jag och då bestämde jag stoppen vilket också har sina fördelar.  😉

 

Sista rastplatsen på E65 innan Ystad tar vid. Vi har det fint på hemmaplan också. Hoppas du haft en fin majhelg och kunnat njuta av naturens smörgåsbord.

 

Fast text:
Solveig kom på en idé våren 2015 som jag snabbt nappade på. Vi bestämde oss för att nollställa trippmätaren och åka iväg sex mil hemifrån och sedan vända bilen. Några önskemål har vi förberett, andra får dyka upp spontant längs med de skånska vägarna. Om du vill läsa om resorna 2015-2016 är det bara att gå in på kategorin ”Sex mil hemifrån”.

Antagligen smalaste huset i Ystad

Det vita huset har kallats Ystads smalaste hus i många år. Kvarteret är med på Ystads första stadskarta 1658. Huset är från tidigt 1800-tal. Nu är huset som saknar dörr mot Lilla Östergatan till salu. Då ingår ingen nyckel till grannhuset med blå dörr. 😉


Ingången finns istället på gården. Utgångspriset är på 2,2 miljoner kronor. Vilket motsvarar det billiga priset på knappt 49 000 kr per kvadratmeter. Tomten är på 78 kvadratmeter och boytan på hela 45 kvadratmeter. Flera personer har redan anmält sitt intresse.

Då ingår en ståtlig björk och en stenlagd innergård. Dessutom ett gårdshus. Där kan jag ha min skrivarlya. Eller om det blir tvärtom.  🙂

Jag blev så inspirerad att jag INTE köpte en stor bur och en stor fågel. Otroligt vad viktigt det är att ge frihet och visa att tilltron är megastor. Inte enda gång har Agda stuckit iväg på egna äventyr. Hon sitter där så lydigt och spejar ut på nejderna. Blev inte ens rädd när grannens katt kom på besök.

Det är blommor och vackert lite överallt. Starka dofter som min allergi inte alltid uppskattar.
Igår kväll gick jag ut i sommarvärmen. En igelkott höll mig sällskap utanför häcken. Ett taggigt vårtecken.
I morse åt vi frukost på balkongen för första gången denna säsong. Imorgon ska vi åka ut på äventyr. Hoppas du har en mysig majlördag.

Det mesta är gult


Fortfarande är det inte helt gult på rapsfälten. Kanske blir nästa helg klimax när det gäller gula havet.

Jag längtar till nästa helg. Om det inte snöar eller regnar ska vi ta en tur till en plats vi aldrig varit på. Sveriges finaste naturupplevelse enligt en omröstning. Ska bli spännande att se om vi blir impade. Vi ska inte lämna Skåne fast namnet får mig att tänka på Halland. 😉

Det var första gången som vi stannade till vid Stora Köpinge på Österlen.

Okej! Solveig tycker ibland det är svettigt när jag lämnar bilen för att ta ett kort.  😉
Jag körde in på en grusväg för att fota väderkvarnen.
”Det är lugnt. Det kommer säkert ingen bil. Sitt du kvar och ta det lugnt.”
Jag blev aldrig klar. En solreflex busade med mig. Solveig ropade från bilen. Fick kuta dit eftersom det kom en bil. Jag fortsatte köra tills vi kom till en gård. Där tänkte jag backa in, men fick tvärnita. Ut sprang en arg prickig hund. Kaos a la Bosse Lidén som vanligt. 🙂

Slutade med att Solveig tog bilden från bilen när vi körde tillbaka. Utan solreflex.

Jag kan inte bara lägga in kort på gula saker. Det är taskigt mot naturen och bloggen. 🙂

Ska vi slå till?

Wow! Första gången som jag ser en blå vattenkanna.

Hörte brygga


I söndags gjorde vi en tur till Sveriges sydligaste udde, Smygehuk. På hemvägen blev vi kaffesugna. Då passade det bra att stanna till vid Hörte hamn.

För ett par år sedan öppnade paret Martin och Emma Sjöstrand krogen Hörte Brygga som har fått mycket beröm i tidningar och tidskrifter.

I rätt väder är det en mysig plats vid havet.

Här satsar de stenhårt på närproducerat.

Det som är nytt inför denna säsong är en lanthandel strax intill krogen. Tidigare hade den sista fiskaren sina pinaler i detta hus.

Där ska Cecilia Spong som jobbat i flera år i matbutiken Cajsa Warg i Stockholm husera.

Inne i lanthandeln fanns mängder av intressanta produkter. Det blir kanske en tur dit inför studentskivan om några veckor.

Utsikten från fönstret var inte helt fel.

Producenterna kallas för mathjältar. De ska besöka butiken dessa datum och prata med kunder.

Efter att ha druckit kaffe och ätit granpraliner, tångpraliner och saltpraliner var vi redo för havspromenad.

Vissa problem att ta sig fram. Plötsligt blev det tvärstopp. Simma ut en bit?

Eller återvända samma väg och hoppas att Trädsjöodjuret inte äter upp oss denna gång heller. Vi chansar på det sistnämnda och smyger försiktigt.  😉

Från lördag till lördag

En vecka rinner iväg fort. Vi lämnade av Jennifer tidigt vid flygplatsen förra lördagen. Skönt för henne att flyga med bara handbagage tillbaka till Uppsala. På vägen ner tog hon tåget och en stor full resväska. (Av kläder)  😉
 För mig kommer det alltid att heta Sturup och Kastrup. Gamla elefanter glömmer inte så fort och lätt sina kära namnkompisar.  🙂 Det händer att jag äter dajm fortfarande.

Osis. Vi hade tänkt att ägna några trevliga timmar åt västra Skåne. Försöka hitta nya smultronställen. Som det här som dök upp oväntat. Vem härmade vem? 🙂  Jag hann läsa på informationsskylten, innan ösregnet fick mig att snabbt skydda kameran. Hit får vi återvända någon gång. Då ska jag gå upp 200 meter i ”skogen” och se var tivolit och dansbanan låg. Regnet höll i sig hela vägen hem och flera timmar till. Resten av veckan har varit riktigt blåsig, regnig och kylig i Ystad. Perfekt skrivväder för mig. Jag fick extra mycket gjort. Inget annat drog i mig.

Igår sprang vi snabbt från bilen till fikastunden i centrum. Vinterjackan var på. Jag hade mössa och vantar i fickorna. Det var jag inte ensam om bland torgbesökarna.
En dag senare tror jag knappt det är sant när vi just nu sitter på altanen och fikar; njuter av sol, fågelsång, blommor och av att det är vindstilla.
Dessutom precis hemkomna från årets första cykeltur.

Lite otränade var vi allt. Backarna är tuffa i vår hemmiljö. Fler och fler grannar fuskar med elcyklar.
Dag Hammarskjölds park är fin när gullvivorna blommar. Det enda störande är den täta trafiken. Om några veckor är den ännu tätare.

Gullvivorna doftar så gott.

Spännande plats.

Vi har ingen lust att gå in i bostaden.

Men värmen finns bara i solen. Några steg in i skuggan är det kyligt och rått.

En av mina favoritblommor. Jag kan stå länge och granska de blå juvelerna.

Snart på gång. Några har hunnit en bit före. Vilka rhododendronbuskar vi hade i Ängalag. Hoppas de som bor i det stora huset på Bjärehalvön njuter av dem ordentligt varje säsong.

Jag önskar dig besökare en fin majhelg.   ❤

Jag såg inget tåg däruppe

Efter vi köpt vår bostadsrätt den andra maj 2011 åkte vi för att äta lunch. Mäklarfirman låg relativt nära en restaurang som vi besökte under semestern på Österlen 2007.

Det har därefter blivit en trevlig tradition att åka till Jaktpaviljongen när de öppnar sommarsäsongen första maj och äta lunch.

Som vanligt brukar Solveig skoja med mig.
”Du tar väl en Oscar? För köttbullar kan du få vilken dag som helst hemma.”

Hon fattar inte. Det är lyxigt att få nyskjutna köttbullar.  😉

Dessutom är de supergoda. ❤

Det blev ingen glass till efterrätt. Bara ett vykort. Inte heller någon strandpromenad.

Usch vad det blåste kallt från havet. Vi vände direkt och gick in i Sandskogen bland stugorna.

Här var det lä. Vackert med grönskan som är på frammarsch.

Den vita mattan finns kvar ett tag till.

Snacka om falskskyltning.  😀

Jag tittade och tittade upp och såg bara en ekorre som inte ville vara med på bild.

Vilken tur att vi inte blev överkörda av första maj tåget. Hade vi kommit en halvminut senare… 😀

15 minutes of Fame

Förra måndagen var vi på premiären av ”15 minutes of Fame” på Ystads Teater. Kul att få se vad avgångseleverna på Nova Academy i Simrishamn bjöd på.
2 timmar och 40 minuter lång var deras slutproduktion, inkl. 20 minuters paus.

Vilket späckat program de hade innan och under de tre dagar då de visade hela sex föreställningar.

Det var endast parkett som var öppen. Här finns det 216 platser. Vi var nog nästan 200 gäster. Totalt finns det 350 platser.
Salongen har hovteaterns klassiska hästskoform. Perfekt utformat. Man både ser och blir sedd. Jag noterade att vår dotter Lizette snabbt såg sin familj. Mysigt att storasyster Jennifer kommit ner från Uppsala.
 Tyvärr fick vi inte använda blixt så mina bilder var inte mycket att ha.

I pausen gick jag på egen utflykt. Vågade inte sätta på blixten. Eller så glömde jag.  😉

Där fanns mycket spännande att se bakom kulisserna.

Ernst-Hugo Järegård (1928-1998) och Lizette på samma foto. Gissa vem som jag tycker är sötast? ❤