Det blå huset

Igår när jag vaknade fanns Loreen i mitt sovrum. Undra om det hängde foton från andra artister, som uppträtt på Malmö Arena, i de andra sovrummen. Jag vågade inte knacka på och undersöka saken. Klockan var trots allt bara sex på lördagsmorgonen när min timer på mobilen bryskt väckte mig.

På natten gick jag upp och njöt av det blåfärgade tornet. Då var det tuffare än på denna bilden som är tagen innan kvällen helt hade mörknat.

Det var inte väder för att cykla utomhus. Tur jag hittade innecyklar.  😉

Som alltid är jag förtjust i att hitta detaljer som sticker ut. De gamla resväskorna ovanför entrédörren får pluspoäng av mig.

Såg du den hyllade och underbara brittiska drama/komedin Kalla fötter/Cold Feet på nittiotalet? Jag har alla fem säsongerna och det prisbelönta pilotavsnittet på DVD. 😀 Vi råkade på en betal-kanal hitta detta, som måste vara en fortsättning ”tjugo” år senare. Nu var det bara en kvart kvar av avsnittet, men vi såg fem av de sex dåvarande skådisarna. Numera äldre upplagor. Karen på fotot. Tur att inte Rachel hade återuppstått som Bobby Irwing i Dallas gjorde. Annars var hon min söta favorit. Adam var min klara favorit i serien som jag älskade på många sätt. Den hade många sköna poänger. Vem var din personliga favorit?

Vi bodde på femte våningen på det låga hotellet. Jag hade gärna bott på femtonde våningen.

Utanför fanns denna tuffa staty som jag sett från ett bussfönster för några veckor sedan.

Jag uppskattar Malmös seriösa taktik med att låta de färgade bussarna köra på sina egna distrikt/rundor. De gröna bussarna rullar där det finns gröna balkonger o.s.v. 😉

Axplock om trippen som inte blev som vi planerat:
(Ursäkta stavfel och andra fel. Jag är lite stressad just nu. Mycket ska hinnas med på kort tid)

Vi hade planerat att ta tåget klockan 17.00. Nå Hyllie innan 18.00. Gå och handla kläder på Emporia och avsluta med ett mysigt kvällsfika innan de stängde 20.00. Sedan på hotellet ställa timern på mobilen på 06:00. Äta frukost 6:30. Ta tåg till Malmö och därefter buss till platsen som jag ville både besöka och göra ett trevligt blogginlägg om, med fina foton. Förmiddagsfika på ett speciellt ställe. Hinna tillbaka till hotellet och hämta våra saker innan vi skulle bli utslängda. 🙂

Så blev det inte riktigt. Femtåget inställt och ersatt med buss som åkte in på alla orter. Lät inte lockande. Okej. Vi tog istället 17.30 tåget. Kom iväg på ett knökat tåg där jag fick sitta baklänges som jag inte gjort på minst trettio år. Tågföraren berättade i Skurup att han fått meddelande om att tåget inte körde vidare. Alla skulle slåss om platser på ersättningsbussarna. Vilken lång resa. Tur jag älskar att lyssna på samtal. En vinpåverkad kvinna i 80-årsåldern inledde ett flirtigt samtal med sin manlige granne som smörade på rejält. Han hade en ungdomlig röst. Därför tog jag fel på hans ålder som visade sig vara i 75-årsåldern. Undra hur många gånger han sa ordet trevligt om allt. Hon vindrickare. Han öldrickare. Det var hack i skivan om det och de lät som två fnittriga femtonåringar. Lustigt när han hamnade på det stillastående tåget i Svedala nära mig igen. Nu hade han en helt annan röst när han satt bredvid sin manlige kompis. 🙂 Då berättade han om den jobbiga kvinnan på bussen. Tack för alla repliker som jag kan ha nytta av i kommande manus. 😀
Vi var två timmar försenade. Emporia stängt. När jag vaknade av timern dagen efter såg jag att det ösregnade ute och var helt grått. Inte helt oväntat. Jag hade följt en app de sista dagarna. Hotellet var redan betalt så det fanns inte utrymme för att avboka. Tur vi är smidiga av oss och alltid har kul ihop på våra små resor.
Ofta när vi kommit ner till hotellfrukostar som öppnar tidigt har det varit folktomt. Ibland inte ens färdigframplockat av personalen. Här var det ett annat läge. Det ilade fullt med asiater omkring i lokalen. Troligen skulle de med ett par turistbussar till flyget. Jag störde mig på män som trängde sig in framför mig på flera ställen. Precis som de skulle slänga sig på ett pendeltåg på hemmaplan. 😦 De väluppfostrade kvinnorna var inte så. Jag och kvinnorna tog våra brickor och följde det naturliga ”spåret” runt varje ”matbord”.  Tog en sak i sänder. Vilken retlig stil tänkte jag flera gånger. Blåbärsfläcken på mina nytvättade ljusa jeans ger jag en speciell asiat skulden för. 😦  Funderade på att ta av byxorna och be honom tvätta bort den fula fläcken, men var för blyg för att visa mina manliga underbyxor. Fast de också var nytvättade och rena. Eller så var jag rädd för att han skulle spilla hallon på dem. 😉
Det blev några slapptimmar på rummet i sängen (stör mig på att de inte har råd att ha två fåtöljer i ett tvåbäddsrum) innan vi tog Emporia på lördagen istället när de öppnade klockan tio.
Vi hamnade i en underbar dokumentär från Småland med namnet ”Det blå huset”. Vi älskar att ibland se sådana här stillsamma skildringar. Fotograf var Kalle Segerbäck.Han hade som liten grabb bott i ett stort fint gult hus. Han hade då en rik och framgångsrik pappa. Men äktenskapet mellan föräldrarna var inte bra. Pappan var glad i sprit. Därför sökte sig Kalle till det blå huset på andra sidan ängen. Där fick han trygghet och fick synas hos familjen Persson. Där blev han ompysslad och fick goda bullar och annat gott. Bertil och Ulla hade en son i slutet av tonåren. Jens var urstark och kunde lyfta upp en bil i en ända. Det skulle han inte kunna göra nu eller efter han var 33 år. Då var han med i en ”halkbilolycka” där tre människor dog. Själv blev han förlamad i en kroppssida.
Kalle hade filmat under 20 år. Ville göra en personlig film om det enkla livet och vad som verkligen betyder något. Ville berätta om de vanliga människorna som enligt filmaren inte får så mycket uppmärksamhet. Själv tror jag att han ville hylla dessa snälla människor som betydde så otroligt mycket för honom när det blåste storm i hans föräldrahem . En vacker gest som han lyckades med perfekt enligt min åsikt.
Det rann tårar på mina och Solveigs kinder som alltid när vi ser sådana här program. Mamman Ulla fyllde 90 år. Jens drömde om att träffa en kärleksfull kvinna i framtiden. Jens och Ulla tog sig med fram med sina ”bockar” och hjälpte varandra. ❤ Jag blir så rörd av allt sådant. Sådan är jag/vi.

På Emporia rann det istället svettdroppar. Ändå hade jag det fint i det trånga provrummet. Både Solveig och en vänlig expedit kom med byxor till mig. Glädjande var att jag minskat med två storlekar sedan i våras. Härligt när situps ger resultat. Jag ”fick” både snygga byxor och en tuff jacka.

När vi kom hem med tåget efter bara 55 minuters tågresa utan stopp och bussturer letade jag upp ”Det blå huset” på SVT play och så såg vi början av filmen som vi missat.

Därefter tog vi itu med alla underbara råd från min expert och vän Kerstin när det gällde provboken ”Minnen som stannat kvar”. Sent på kvällen kunde jag skicka in mina anvisningar på de ändringar som jag ville ha i de två PDF-filerna, omslag och inlaga. Vem vet. I nästa vecka kan jag kanske göra den slutliga beställningen till Danmark. 😀

Jag önskar dig läsare, som eventuellt tagit dig ända ner hit i texten, en fin söndag och en trevlig ny vecka. Nästa resa ska vi ta med bil istället för tåg. Våra jojo sommarkort går ut 15:e augusti. Hoppas vår bil inte blir försenad och vi måste ta med den upp på en buss. Vet inte om det är helt okej heller. 😉
Kram Bosse Lidén

 

Annonser

50 thoughts on “Det blå huset

  1. Vilken urläcker staty som sprutar vatten….
    En hotellvistelse kan både vara inspirerande positiv eller sätta spår i ens innersta. hi hi
    Det kan dock vara avslappnande att ta in ny miljöer beroende på hur man själv är inställd i sitt sinne. Jag kan ibland bara analysera, reflektera och vara i nuet, för att se andras förhållningssätt gentemot andra runt omkring… ganska intressant, spännande och lärorikt att stanna upp i vardagen och iaktta. Hoppas ändå att er helg var positiv och inte dåligt att gå ner två storlekar under våren! ;D
    kram Ingela

    • Den är tuff. 🙂
      Jag älskar att bo på hotell och jämföra dem. Eller återvända till favorithotell.
      Det är behagligt att ta ett steg tillbaka och bli en person som tar in allt. Den moderna tiden bjuder på så många storys så jag har fullt upp att hinna med. 🙂
      Vi hade kul och är vana att ställa om. Inte reta upp oss i onödan och acceptera sådant som inte går att göra något åt. Väder och tågförseningar är ett kapitel för sig. Bara att gilla läget. 😀
      Snart syns jag inte längre om jag går ner i den takten. 😉 Min i den elaka spegeln i sovrummet tycker jag inte att jag … 😦
      Kram Bosse

  2. Men va fasen är det för fel med svenska tågtrafiken?
    ”… tåget inte körde vidare…” Blev lokföraren trött eller gick
    konduktören i strejk helt plötsligt? Låter som en icke-rolig komedi.
    Ni tog det hela väldigt bra, tycker jag.
    Som britterna säjer ”keep a stiff upper lip”.

    • Den här gången var det spårfel. Allt är mer känsligt än förr. Dessutom tillkommer det att det finns personer som tycker det är kul att vistas på spår och ställa till bekymmer.
      Ingen idé att stressa upp sig. Bättre att ha en trevlig reservplan att ta till. Jag som brinner för att skriva tycker det är julafton att kunna lyssna på samtal från alla håll och kanter. 🙂 Så länge det inte händer något livsfarligt rullar alltid livet på. 🙂

  3. Tack för ett fint och intressant inlägg!

    Den serien Kalla fötter missade jag. Men såg däremot dokumentären Det blå huset. Gillar verkligen sådana filmer, direkt ur verkligheten, om vanligt folk, speciellt på landet. Och den här var extra eftersom filmaren växt upp med kvinnan och hennes son. Då har du förstås sett Kokvinnorna? Det var nog den mest speciella filmen hittills för mig, i den genren.

    Mer logik i Malmös färgade bussar än vad gäller våra här i Göteborg. Här får man vara noga med att kolla vad det står på bussens skylt längst fram, längst upp på bussfönstret. Där står det t.ex. Gul Express medan hela bussen är blålackad.

    Önskar dig också en fin söndag! Kram från Ethel

    • Tack ska du ha. 🙂
      Jag skrev om två kontraster. ”Kalla fötter” och ”Det blå huset”. Den sistnämnda väckte många tankar hos mig. Jag har sett ”Kokvinnorna”. Mycket speciell film.

      Vilka stora problem ni har i Göteborg. 🙂
      Tack och kram
      Bosse

  4. Vad jag njuter av dina kåserier, skrattar lite för mig själv åt dina beskrivningar. Den där dokumentären läste jag om igår tror jag… jag får oxå leta upp den.
    Tack för att du delar med dig!

  5. Serien har jag inte sett, däremot halkade vi också in på Det blå huset. Dock tidigt i somras… som livet kan förändras!
    Asiater, mamma o hennes särbo var i Danmark i midsommar. Det hade kryllat av asiater, de åt som de aldrig sett mat förr. Särbon gick därifrån, så äckligt tyckte han det var när de fyllde tallrikar för tredje gången av frukostbuffén !

  6. Vilket äventyr, ja du tågtrafiken skulle kunna bli en hel roman, ligger vinden rätt kan jag höra hur det ropas ut att tåget är inställt och ersättningsbuss kommer ( kanske) Ha en fortsatt bra söndag. (Imorgon ringer min kl 05.00 det lilla hotellet kallar på mig ). Kram Åse

    • Hoppas det blir bättre nästa sommar när vi köper Jojo kort igen. Denna har varit tjatig. 😦 Jag förstår att du kan höra det ofta om vinden går mot ditt håll.
      Hoppas det blev en trevlig mjukstart för dig.
      Kram Bosse
      Ps. Nästa gång får du allt cykla själv från Haparanda. 🙂 så kan jag ta korten.

  7. Det blir inte alltid som man har tänkt sig men ett trevligt blogginlägg och nya byxor är inte illa :). Serien har jag inte sett och inte heller det blå huset men kanske det är tillfälle ikväll att krypa upp i soffan och se lite tv.
    Kram

  8. Vilken spännande resa ni gjort. Men Malmö fanns det inget trevligare ställe att åka till.
    Fontänen var häftig och ny för mej har inte besökt Malmö på 10 år.
    Ha en bra vecka.

    • Det brukar alltid hända äventyr när vi är i farten. Denna gången missade vi något fint, men det går kanske fler tåg. Där var jag nästan rolig utan att veta om det. 🙂
      Du verkar inte vara något fans av vår tredje största stad. Det är inte jag heller. Men där finns fina stråk också. Vår yngsta dotter har precis börjat jobba där så vi kan inte precis undvika staden i framtiden. 🙂 Men Ystad vinner i en stadstävling med råge. 😀
      Fontänen var tuff. Helst från glasfönstret på femtonde våningen dit vi åkte upp. Tyvärr var fönstret smutsigt så bilden blev inte så bra, därför valde jag en annan.
      Tack ska du ha. Det har redan hänt mycket kul. Jag hoppas det fortsätter hela veckan.

  9. Vilken underbar läsning du bjuder på med många skrattstunder samt ett igenkännande…Kalla fötter…såg varje avsnitt 👍….jag hade inte samma upplevelse vid hotellfrukosten men jag var ju inte där så tidigt som du 😉 Vilket känns skönt efter att ha läst om din upplevelse.
    Jag önskar dig detsamma!
    Kram Åsa

  10. Underhållande läsning som alltid, men alltså … tåget går inte vidare … varför då då? Emporia har jag förstås aldrig besökt och inte är det något som lockar heller – ungefär som Ullared 🙂
    Såg också ”Det blå huset” – älskar den sortens program som är direkt ur verkligheten- såå fint gjord film och verkligen både en tidsresa och en hyllning. Smålog lite när de pratade om Jens pappa som när han sågat av sig lillfingret absolut skulle tvätta sig och byta om innan han kunde åka till doktorn … så var det förr – jag minns när farfar skar sig illa på en kniv och inte ville åka vardagsklädd till doktorn … 🙂
    Ska bli spännande att se hur det blir med nya boken – längtar redan efter att få hålla den i mina händer 🙂
    Kram

    • Orsakerna kan variera. I detta fallet var det signalfel. De skulle behöva ha dubbelspår hela vägen. (De håller på att göra det i deletapper). Andra gånger är det vädret. Tredje gången är det människor som leker på spåren. 😦 Fjärde gången är det tågen som strular.
      Jag är rätt säker på att du hade trivts bättre på Emporia än Gekås. Bäst på ”taket” med utsikten. 🙂
      Mycket välgjord film och jag minns extra mycket den sekvensen du tar upp. Så var det alltid ”förr”. Jag är själv lite fostrad på det sättet. 🙂
      Det stod i det mailsvar som jag fick i eftermiddags att min senaste version av inlaga och omslag är inlagt i den orderbeställning som jag gjorde inför provboken. Två veckors produktion och därtill leveranstid från Danmark. Sommarbok eller höstbok? 🙂 Det viktigaste är att de tryckt rätt material och inte kör provboksfilerna igen. Allt har gått för bra än så länge – denna tredje gång. Då blir jag alltid misstänksam. 😉
      Kram Bosse
      Ps. Framsidan kommer att bli snyggare än provboken. Därför visade jag inte upp den på bloggen. Jag ville ha en större och centrerad titeltext. Blev mycket snyggare på vår stora TV. 😀 Det är också en annan teknik när de trycker provbok jämfört med slutproduktionen. Märktes på ”Mina fotsteg i ditt hjärta” där vi inte vågade chansa utan beställde och betalade extra för att få se det på ”rätt sätt”. Då tryckte de bara upp framsidan och inte resten av boken. Oj vad många turer det varit varje gång.

  11. Är i Småland den sista dagen på vår lilla fastlandssemester. Har varit på Österlen, men inte ens sett havet – vi bestämde oss för att ”göra” inlandet istället. Så det blev inte något besök på några av dom fina ställen du beskrivit, men vi såg MASSOR av annat fint! 🙂
    Nu ska vi bara besöka en trädgård och sen bär det av hemmåt!! 🙂 🙂
    KRAM
    Susie

    • Det var duktigt gjort. Vistats på Österlen men ändå lyckats undvika havet. Tur du vet hur det ser ut. 🙂 Jag hoppas få se bilder på din blogg för jag är rätt nyfiken av mig. Jag kommer att bloggvandra betydligt mer inom en snar tid eftersom jag äntligen fått iväg min bokbeställning och inte behöver jobba fler timmar med det på några veckor. Det har varit intensivt väldigt länge.
      Jag trodde bara det fanns skog och sjöar i Småland. Finns där trädgårdar också? 😉 Kan det vara Eringsboda tro. För det finns väl kvar. Jag tänker högt. Gör gamla gubbar då och då. 🙂 Hoppas det blev en behaglig hemresa på ”sjön”.
      Kram Bosse

  12. Ett långt inlägg som egentligen förtjänar en grundlig kommentar. Den blir nog inte så grundlig som jag skulle önska. Fokuserar på rubrikens hänvisning.
    Jag har tyvärr inte sett ”Det blå huset”, men det låter som något jag skulle gilla. Förmodligen skulle jag reagera på samma sätt som du och Solveig.Du beskriver filmens innehåll som något starkt berörande, så jag skulle nog inte komma undan tårarna.

    Ha en bra vecka!
    Kramis

  13. Oj oj oj vad du stressade .Tur att kvinnorna hjälpte dej med att hämta kläder.Bravo två storlekar mindre!….Fontänen var häftig ..serien Kalla fötter har jag missat.
    SVAR:Det är viktigt att göra roliga saker ,det gör att man håller sig ung!
    Solen skiner här nu 25,1+
    Ha en bra dag!
    Kram!

    • Där stressade jag inte. Blir svett i trånga utrymmen när jag ska på och av med kläder. Ändå var det lyxigt med att de hämtade och lämnade nya kläder. Ibland hann jag knappt med att hinna prova. 🙂

      Jag försöker varje dag att göra en mix av tråkiga och roliga saker.
      Det är en fin dag här idag med. Hoppas du också njutit.
      Kram Bosse

  14. Jodå….”Kalla fötter” minns jag. En kul serie.
    Men du vilken häftig staty som sprutar vatten sådär rätt upp i det blå…kan man dricka det …??

    Full fart här….blir så full i skratt då du vaknade med Looren…..sämre uppvaknande kan man ha…..ska vara Kizz då hehe…….trumtrumtrumtrum skränskränskrän hihi.

    Ha nu en fin ny vecka och Buskram från mig

  15. Vilket härligt inlägg! Bosse, du kan verkligen konsten att berätta om livets vedermödor och glädjeämnen så att det berör. Att vakna med Loreen var lite speciellt men inte oangenämt kan jag tänka. Även ”det blå huset” berörde mig och jag bara älskar såna dokumentärer som berättar om den vanliga människan i stort och smått. Underbart filmat och tårarna rann i strida strömmar.

    Önskar dig och Solveig en fin vecka 🙂 Sommarkramar

    • Tack Gunilla. 🙂 Vilket fint foto på dig. 😀
      Vad kul att du också sett programmet. Och om du gjort det var jag rätt säker på att du också uppskattat det. Hoppas det får pris till hösten vid den stora galan. Fler sådana filmer borde göras. Behövs mot motsatsen. Det blev blött hos oss med. Både på hotellet och i soffan när vi kom hem och såg början som vi missat.

      Tack ska du ha.
      Kram Bosse

    • Det var något nytt när jag såg den för första gången när vi åkte ersättningsbuss förra gången. Då på väg mot Helsingborg.
      Du som blivit en sådan tuffing och vågade åka högt i London. Är det bara glas runt omkring mig är jag djärvare än annars. Vet inte om jag vågat bo på bottenplan i Malmö. 🙂
      Kram Bosse

  16. Du hade väl anteckningsblock och penna med så du inte glömmer samtalet mellan de två fnittrande åldringarna när du ska skriva nästa bok?! 😉 I går orkade jag inte läsa hela inlägget men nu har jag gjort det, trevlig läsning som alltid!
    Glad måndagskram

    • När jag kom hem skrev jag ner i ett worddokument både det samtalet och andra. Sådana speciella stunder brukar lägga sig i ett rum i mitt huvud som jag kan öppna en annan gång.
      Kul att du återkom och orkade. Jag hade inte tid att tvätta så det blev en aning slarvigt och osorterat. Mycket bättre i min kommande bok. 🙂
      Tack ska du ha.
      Onsdagskram tillbaka

  17. ”Tåget kör inte vidare” hör jag ofta…men på danska. Så säger alltid lokföraren när man kommer till Helsingör, men det har ju sin förklaring. Spåret slutar där. Det kan vara riktigt underhållande att sitta och tjuvlyssna på sina medresenärer. Det är nästan som om de tror att de är ensamma och ingen hör deras diskussion. Kram

    • Den var rolig Gunnel. 🙂
      Viktigt att inte bli irriterad. Istället se det som något positivt och ”charmigt”. För en del människor kan vara riktigt dryga. Fler och fler verkar tro det. Eller så bryr de sig inte längre. Jag har inte riktigt hängt med i den nya tiden på en del plan. Ibland är det nästan pinsamt att behöva sitta där och lyssna på riktigt privata saker. Jag är rädd att jag kommer att börja rodna och kanske få en hosta som inte vill släppa greppet. 🙂
      Kram Bosse

  18. Ibland blir det verkligen inte som man tänkt sig och synd ni inte fick komma mer in i Malmö än vad ni gjorde…men visst är vattentornet fint om kvällen och statyn utanför hotellet ett blickfång.

    Kalla fötter, denna underbara serie…måste kolla upp det där med 20 år senare

    Kram Kajsa

    • Jag är ju van vid två vattentorn som lyser i olika färger. Tror konstnären i Ystad byter en gång i månaden. Jag gillar det verkligen. Statyn är riktigt tuff. 🙂

      Kul att du kom och hälsade på. 😀 Det var på din blogg för något år sedan, som jag såg fina bilder från just den platsen, som vi skulle åkt till om det varit bättre väder. Dessutom tänkte jag göra som du gjorde med din väninna. Fika på samma ställe. Jag skulle vara din bloggstalker. 🙂 Kan du gissar vilken plats jag syftar på?

      Till hösten tänkte jag se om mina DVD filmer Kalla Fötter. Suverän serie. Synd att min favorittjej dog. 😦
      Kram Bosse

  19. Tack för en härlig skildring av er resa och besöket i Malmö. Ett fint kåseri som jag verkligen uppskattade att läsa. Och att ta sig fram med tåg i Sverige är ett äventyr i sig och det kan det också vara med buss. Men tänk vad en kan se och uppleva under en tänligen kort resa.
    Stort tack Bosse för att du så generöst delar med dig.
    Kram!

    • Tack för att du tar dig tid att besöka min blogg. 🙂 Du har verkligen åkt många hundra mil buss de sista veckorna. Jag tror bussen håller tiderna bättre än tåget. Råkar i alla fall inte ut för spårfel. 😉 Vilka fina inlägg du gjort från resorna norr ut. Jag har blivit riktigt sugen på att återse en del platser och att se nya platser som du gjort reklam för.
      Kram Bosse

  20. Detta med tåg som inte kör eller kommer som de ska, förvånar mig mycket. Vad är det som har hänt? Är det överbeläggning på banorna? Bristande underhåll? För lite personal? Ja, det finns många frågor. Men,. det jag vet är att då jag var ung och nyinflyttad till Stockholm var jag helt beroende av tåg för att ta mig till och från jobbet. Inte kommer jag ihåg att det var något strul och nu hör man om problem, flera gånger i veckan. Jag åkte mycket tåg på den tiden. Hem till Ångermanland ibland flera gånger per år.
    Härligt annars, att läsa om er utflykt och äventyr och se alla fina och talande bilder.
    Loréen i sovrummet? Undrar var din fru var?
    Tjusig färg på tornet, blå så vackert.
    Men, cyklar inomhus, det var lite ovanligt, så där, syns som om de är i en entré till en affär.
    Resväskorna, mysig bild och ett mycket annorlunda motiv.
    Filmen ”Kalla fötter” har jag tyvärr inte sett. Fem säsonger och jag missade alla.
    Femte våningen, det räcker mer än väl för min del. I Sau Paulo bodde vi på 12:e våningen, tror jag, eller 13:e var det visst. Ingen fin känsla infann sig. Det mest märkliga eller overkliga var att då jag klädde på mig på morgonen och skulle gå ut så rättade jag mig efter det soliga vädret som jag såg utanför fönstret. Nere på marken kunde det vara bara grått, Dimma eller luftföroreningar låg som ett lock ibland över staden.
    Tack för ett intressant kåseri.
    Kram till dig och hoppas att du får må bra.

    • För miljöns skull är det mycket bra med ett tågnät över vårt avlånga land. Felet i just detta fallet var signalfel. Andra gånger kan det röra sig om vädret, ”galningar” som leker på spåren, djur och annat. Hos oss är det största problemet att det skulle behövas dubbelspår på hela linjen. En liten försening orsaker som dominobrickor förskjutningar i många timmar. De har byggt mötesplatser och ska bygga fler. Men det kommer att ta flera år och kosta väldigt mycket pengar.
      Solveig låg på sängen bredvid mig. Min söta livskamrat och pusselbit. ❤
      Det var cyklar som gick att hyra på hotellet. För jag tror inte det var gratis. Men nästa gång ska vi faktiskt låna cyklar gratis där vi ska bo. (Om det finns några inne)
      Du verkar ha rest mycket och långt i ditt liv. Jag har aldrig lämnat Europa. Är det bara glas omkring mig har jag inte ont av höjder. Vi tog hissen längst upp. Tyvärr var glasrutorna smutsiga så det blev inga bra bilder att visa upp. Men det var kul att se staden ovan.
      Kram Bosse

  21. Resor, speciellt med tåg, blir inte alltid vad man väntar sig. Men ändå en rolig historia när du berättar den. Underhållande för oss andra.

    Vilken häftig staty med sprutande vatten. Mysigt bo på hotell och vakna med Loreen är inte fy skam 😉

    Ha en fin fortsättning på veckan. Kram 😊

    • Nästan ingen av våra sommarresor med Jojo sommarkort har blivit som vi planerat innan avresa. Väldigt mycket tågförseningar, ändringar och annat. Det är en stor fördel om humor får komma före klagomål. 🙂

      Nästa gång kommer Loreen inte att följa med. Undra vad det finns för spännande att se och göra på nästa ställe. Snart åker vi igen. Då med bil.
      Tack ska du ha.
      Kram Bosse

  22. Förstår att du väljer bilen nästa gång. Inget vidare med överfulla tåg och bussar som dessutom är försenade, men det verkar ju som att er Malmöresa blev fin ändå på något vis.
    Hoppas att ni får en ännu finare fortsättning på veckan!

    Ha det fint! Kramar från Svedala

    • Jag skojade med dig i din förra kommentar. 🙂 Så blev det tvärtom. Ännu en gång har jag sett Svedala från bussfönster och tågfönster under lång tid. Nu får det bli bil nästa gång.
      Härligt väder i denna vecka. Lite höstbetonat med klar luft på morgonen.
      Tack ska du ha. .
      Kram Bosse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s