Detta hotell har blivit vårt favorithotell i Helsingborg de senaste fyra åren. Det ligger perfekt till. Helst om man lägger på en summa money för ett rum med havsutsikt.
Jag har alltid några favoritställen jag bara måste besöka här. Detta är ett av dem. Mina ben hittar dit av sig själva.
Det blev tre påsar efter lite velande. De isländska bitarna är inte att leka med. De får det att brinna i munnen. Älskar dem. Min mage tycker sådär om dem. 😉 Lakkris Djöflar är det korrekta namnet. Mycket salt! står det på min påse.
En kombination av humor och ekonomivinst.
På Fahlmans har jag fikat sedan sjuttiotalet. Extra kul när våra numera arbetande döttrar mötte upp där. Sedan fick vi några härliga familjetimmar med utemiddag, promenad och hotellhäng när det började skymma. ❤
Vi tog mängder av foton på varandra men de får stanna i det privata arkivet.
När mörkret lagt sig vände jag en fåtölj och satt och njöt av utsikten. Givetvis flög mina tankar mellan olika tidsperioder i mitt liv. Från familjeutflykter till Helsingör för att köpa billig mat och äta glass, till helt andra sorters resor med kompisar under flera år. Ibland kunde det bli 2×5 turer mellan Helsingborg och Helsingör några kvällsturer (Tura). Då var det inte alltid vi visste om vi var på väg till Sverige eller Danmark. Kul att de inte rivit det gamla stationshuset. Hur många hundratals gånger har jag befunnit mig därinne av olika skäl?
Det finns vanliga hissar, men det är mer spännande att åka ”glashissen”. 😉 men mina foton blev otydliga inne från dem. Hissen gick antagligen för fort.
Frukosten här är superb. 5/5 i betyg. Helt klart. Vi bjöd in våra tjejer till frukost men det var bara Jennifer som var tillgänglig. Lizette hade hand om öppningen på sitt jobb i Malmö.
Här satt vi denna gång. Har aldrig provat utomhus.
Solveig i soffan. Det enda negativa med denna utflykt var de två ”Fasta-pris-taxiresorna” mellan Ängelholm flygplats och Sturup. Det skulle jag kunna skriva två längre kåserier om. 😦 Den sista var extra läbbig med tanke på att det var skyfall just när vi åkte ”polisjaktsfärden”, ständigt i vänster fil, en liten bit från närmaste bils koffert. Vi överlevde. Tur det bara går att flyga till Ängelholm på sommaren. Nästa resa är redan beställd och den går mellan Visby och den stora staden i söder. Då hoppas vi på fint väder som det var förra hösten och en dag ska det bli Pågatåg till Ystad eller Simrishamn. Det är hopplöst att pussla ihop familjestunder. Alltid är det någon som jobbar helg. Men som alltid är det de små stunderna som räknas. Dessutom har vi fått flera besök på öjn av dem.
Den svarta spinkiga katten dök upp från ingenstans. Den blev rädd när jag tog kort på den och varje gång jag knäppte på knappen därefter. Ändå ville den ha sällskap med oss resten av morgonpromenaden. Antagligen kom den med hälsa till min brutna mellantå. För jag kom på när vi kom hem till lyan, att jag inte hade ont längre och den positiva trenden håller fortfarande i sig.
Eftertext:
Vad kul det var att få se Jennifers första helt egna lägenhet IRL. Där bodde vi en natt. Måste vara lyxigt att få bo först i en helt nybyggd lägenhet. Det har jag aldrig fått uppleva. Bara i en nybyggd villa två gånger som barn/ungdom. Det jag gillade allra mest var att man på ett par minuter nådde ”landet”. En bit av landet som jag hoppas få vara kvar när de byggt färdigt bostadsområdet i Maria. Jennifer har annars sprungit och gått ner till havet några gånger. Hon når Fredriksdal rätt snabbt för att ta ett annat ”gåmål”. Dessutom är det promenadavstånd till jobbet på Helsingborgs Djursjukhus. Än har hon inte nappat på ”mitt erbjudande” om att det finns en Veterinärklinik nära vår bostad i Visby. 😉
Bloggäventyr med Bosse Lidén 