Jag lovhyllade min gamla bloggvän med hennes debutbok ”Silvervägen”, som girerade i tre tunga priser; Årets svenska kriminalroman 2018. Årets nordiska kriminalbok 2018 samt priset Årets bok 2019. 😀
Den svåra uppföljaren ”Ödesmark” hade mycket att leva upp till. Men jag behövde aldrig vara orolig. För jag var fast redan på första sidan. Stina Jackson har ett sätt att skriva som tilltalar mig rakt in i själen. Det är inte som jag läser en bok. Istället förflyttas jag till Norrlands inland och ser de sargade människorna framför mig. Det finns ingen svacka i berättandet. Jackson är född till det här. Nu är frågan om det kommer att bli två filmer eller serier. Här finns stora möjligheter att göra något unikt med rätt filmteam och skådisar, som borde intressera flera länder.
Trots att Stina bor i Denver sedan flera år tillbaka lirar hon på hemmaplan när det gäller miljön och fiktiva människor. (Hon är uppvuxen i Skellefteå) Författaren bygger upp storyn galant med tjusiga pusselbitar bakåt i tiden. Ljuset tittar sällan fram mellan sidorna. Det gör däremot trovärdigheten. Sedan hoppas alltid romantikern i mig att… ❤
Redan nu längtar jag efter Stina Jacksons kommande spänningsroman. Hoppas hon inte blir störd i sitt skapande med alla nya priser som ska hämtas runt om i världen. Hon är även förlåten för att jag inte kom långt i nästa kriminalbok, som jag började läsa i. Steget blev för stort. Fast det rörde sig om ett proffs i branschen var den kvinnliga kollegan chanslös i en jämförelse med Stina Jackson. Det kommer inte att bli lätt för nästa bok som jag sätter tänderna i.
Bossebetyg: 5/5
Ps. Nej. Jag avslöjar inte vilken bok och författare som kom till korta hos mig. 😉 Böckerna ligger i samma hög som ska tillbaks till bibblan.