mars | 2021 | Bloggäventyr med Bosse Lidén

De första månaderna bodde hon hemma hos honom på Mariagatan.

Från vilken roman?
A) DEN OROLIGE MANNEN
B) DEN FEMTE KVINNAN
C) STEGET EFTER

Regler:
Svara med A, B eller C.
33,3 % chans att gissa rätt. Alla möjligheter att ”kopiera” någon som du tror vet. Eller så kan du svaret själv.
Sluttid är alltid 23:59, den sista dagen i månaden. 30 september slutar Kurt Wallander-mästerskapen 2021.
Poäng:
I takt med rätt svar dyker upp fördelar jag poängen på följande sätt. 10-8-7-5-4-3-2-1… till de övriga som har rätt. 0 poäng till felsvar.
Priser:
En Skrap-Kryss till de tre på slutpallen. 😊
Vid lika poäng avgörs det på samma sätt som i ”Gissa färg på dörren/dörrarna” på gotlanduppochner.com.
Tabell efter tre omgångar:

Plats	Namn	Poäng	Ranking
1	Eva-Lotta	26	6
2	Anne B	13	16
2	Blomsterbönan	13	16

4	Anita	12	18
5	Znogge	12	20
6	Ditte	11	23
7	Ethel	10	21
8	Marie	7	30
9	Minton	6	24
10	Lena	5	17
11	Wiolettan	2	26
12	Maj	2	31
13	Gunilla W	2	36
14	Eva R	2	38
15	Gunnel	1	30
16	Åse	0	41
17	Övriga i världen	🙂

Jag brukar tänka på H C Andersens saga om ”Kejsarens nya kläder” ibland när jag läser i tidningen att ett konstverk av en känd konstnär klubbats bort på en auktion för flera miljoner. Eller när vi är ute och cyklar och stannar till vid ett konstverk, stort och mäktigt, fast egentligen bara en bit metall som böjts till och svetsats samman med en annan bit. När det sedan satts på ett betongfundament och signerats betingar det plötsligt en prislapp som är minst femsiffrig, kanske mer… om det bara är ”rätt” person som böjt till de där metallbitarna såklart. Inte vem som helst… Så vad säger vi då om ovanstående macrobild? Är den bara ful eller finns det något som tilltalar betraktarens öga? Ja svaret på den frågan kan säkert vara, mest ful, men också lite speciell. Jag valde att inte radera den eftersom jag gillar färgerna i bakgrunden.

Här blir det lite mer spännande att stanna till och titta nära. För visst ser det ut som om någon sytt i olika nyanser av gult och mörkt rosa?

Återigen tilltalas jag av bakgrundsfärgerna. Troligtvis bara en tulpanstjälk som lösts upp till en diffus rand, men i kombination med de andra färgerna blir det plötsligt ett mönster.

Tänk som det kan bli när jag istället för att slänga den vissna tulpanbuketten tog fram kameran med macroobjektivet och en stor låda att placera den stadigt på. Sedan var det bara att leka en stund vid köksbordet. Vad tycker du? Blev det konst eller bara konstigt?

Text och bild: Solveig Lidén