Idag har jag bloggat exakt tio år

Asunden

Idag för tio år sedan blev jag med denna blogg. Dagen innan hade vi kommit hem från en familjesemester på Gotland. Nu har vi snart bott fyra år som fastboende på denna underbara ö. Mitt mål var att få till minst ett inlägg varje månad på denna blogg tills tioårsdagen. För ska sanningen fram har gotlanduppochner varit förstabloggen sedan 1 januari 2019. I ARKIV till höger på min padda finns blåa texter från JUNI 2012 till JUNI 2022. Sviten är 121 månader lång. I nästa månad kommer den att vara bruten. Vad som händer i framtiden står skrivit i stjärnorna. Vi har planerat resor till fastlandet både i slutet av sommaren och i början av hösten. Kanske…
Jag svarar eventuella kommentarer med en symbol och bjuder på en Gotlandsresa från A till Ö, med vissa hopp. Q, W och X-platser har vi inte besökt – ännu. Ha en bra fortsättning på sommaren 2022. Vi finns på https://gotlanduppochner.com/

Bungenäs

Charlottenlund

Djupvik fiskeläge

Ekstakusten

Flugblomster

Gotlandssippor

Helgumannens fiskeläge

Iskonstverk på Södra Hällarna

Jernvägskafeet i Dalhem

Kyllaj

Lergrav

Mästerby änge

Närsholmen

Othem

Polhemsgården

Roma klosterruin

Sigsarve fiskeläge

Tingstäde träsk

Ulla Hau

Visbys mest fotograferade gränd

Ygne fiskeläge

Ålarve

Äldsta huset i Visby

Östergarn

Tusen tack till alla besökare och snälla, roliga, tänkvärda kommentarer genom åren. ❤

Förvirring

Puh såg på sina två tassar. Han visste, att en av dem var den högra, och han visste, att när man hade beslutat sig för vilken som var den högra, så var den andra den vänstra, men han kunde aldrig komma ihåg, hur man skulle börja. ❤

Mina smaklökar har börjat vela

Tidigare var jag mer konsekvent. Då var jag med på tåget eller hoppade direkt av på perrongen. Samtidigt är det lärorikt att pröva nytt. Jag fick en snilleblixt. Bästa läget borde vara att ta en nerkyld burk och ge se ut på balkongen, där solen gassar med sina junistrålar. Gillar jag inte drycken då, borde det vara kört för all evighet.
Här gick jag totalt bet. Intrycken flaxade som en skadeskjuten kråka. Först var det obehaglighetskänslor. Sedan jag överlever tankar. Därefter funderade jag under och efter flera klunkar om den ändå inte var rätt okej. Kunde vi bli vänner på sikt? Möjligtvis blir det en andra chans…

Solveig köpte två kartonger med en ny grön tesort. GREEN TEA, Blueberry & Raspberry, stod det på utsidan.
Jag doppade i första påsen under en frukost. Nä. Vilken speciell eftersmak. 😦 Ska den hänga med mig i flera förmiddagstimmar? Måste snabbt borsta gaddarna. Kanske googla med Flux.
Sedan gav jag sorten ett par chanser efter några dagar och jag måste medge att den rann ner och vi blev som trevande kompisar. Inte vänner. Absolut inte NÄRA vänner.
Igår kväll när vi såg sista avsnittet av nionde säsongen av Badhotellet drack vi båda samma sort.
”Riktigt gott”, sa Solveig spontant, som annars ytterst sällan dricker grönt te.
Jag måste hålla med om att vänskap kan gå åt olika håll. Vem vet? Vi kanske blir ö-vänner. Tror däremot inte att vi ska umgås på någon Hemester. Ingen påse fick hänga med förra veckan till stugan i Holmhällar på Storsudret. Men då hade ännu inte Solveig smakat.

En halv miljon visningar

På gränsen till läbbigt när jag begrundar antalet visningar. Med tanke på allt personligt som jag bjudit på genom åren. Ångra jag mig? Non på franska. Det gör jag inte. Vad många fantastiska medmänniskor, som jag fått bekanta mig med längs med bloggvägen. ❤
Tiden har mestadels gått fort. Detta är inlägg nummer 1559. Inte speciellt många i jämförelse med snart tusen på gotlanduppochner, under betydligt kortare tidrymd. Så har heller inte denna blogg varit huvudblogg sedan 1 januari 2019. Men jag har hitintills haft som personligt mål att lägga in minst ett inlägg i månaden. En lek med mig själv. En osynlig mjuk piska. Annars risk att saker ebbar ut. Jag är den som känner mig själv bäst.
Under några favoritprograms otaliga reklamavbrott roade jag mig med denna triviala uppgift: Se efter hur många och vilken typ av inlägg som fått tresiffrigt i bloggmolnet. Jag anade att det lättsamma och lekfulla skulle dominera i högsta toppen. Minns under ”grävandet” att jag hade varit tacksam för att ondskan inte skulle ta hem ”guldet”.

Moln	Kategori	Titel	Personligt
244	Gotland	Dags att släppa en bomb – ett drama i många akter	Skönt break i allt jobb som vi hade i Ystad. En knasig idé som föddes i min hjärna
187	Skrivande/Boktips	En märklig och behaglig känsla	Minnen som stannat kvar
147	Nätmobbing	Min mörkaste bloggvecka	Tack BP för kniven i ryggen och ni andra i mobbsvansen. Så fult, elakt och onödigt. ☹
142	Tävlingar	Vilket rumsnummer hade vi?	Vårt favorithotell i Helsingborg
129	Skåne &Österlen	Stanna kvar – eller flytta iväg?	Snöänglar från bloggvänner
127	Sött sovande	Välkommen att rösta	Vår yngsta dotter sover sött
121	Korsordsmästersk.	Tredive	Tack Boel för tröjan
120	Bobo minns	Brandgul eller orange?	Ungdomsfotbollsspelare
118	Skåne & Österlen	Den blå dörren	Femtonde uppgiften
117	Tävlingar	Bloggen fyller fem år-bloggtävling	Filmisar på Brigitte Bardot
111	Kåserier	Skyddsänglarna jobbade övertid	Inte första gången ❤
108	Kåserier/Skrivande	Den pinsamma upptäckten	Kul i efterhand, då läbbigt
108	Statistik	Så exotisk är jag inte	Vår skörd minskar och minskar
106	Diabetes/Skrivande	En kvart att minnas	Stolthet och svaghet
105	Diabetes 1	Min sista friska dag	Det dygnet minns jag än
102	Kåserier	Nittonhundratalets sista utestund	Vad jag skämdes
102	Korsordsmästersk.	Läs gärna mina slutord/eftertext	171128
101	Skåne & Österlen	En stadsdel i Malmö	Hyllievång
100	Jennifer	Tänd ett ljus	Den här videon är privat
100	Kåserier/Sjukdomar	Vi väljer inte våra duster	Otvättad text om ny sjukdom
100	Kåserier	Smällen bakom ryggen	Ibland doftar avundsjuka
	Jag	Kan	Ha
	Missat	Några inlägg	Som
	Nått	Tresiffriga	Gränsen 😊

Vilka var de första tjugofem som 2012 kommenterade på bloggen?
(Jag var själv nyfiken)

Nr	Namn & Alias	Datum	Känd/okänd
1	Margareta Börjesson / Beskrivarblogg	120710	1 av 3 vän
2	Kerstin Steen-Andersson	120723	Känd
3	Christina Agerlöv	120808	Känd
4	Kerstin Johansson	120808	Känd
5	Maria	120810	Känd
6	Monica i Varberg	120812	Känd
7	Göran Nilsson	120820	Känd
8	Signhild skrivmoster	120821	1 av 3 vän
9	Allo	120821	Känd
10	A-lott	120822	1 av 3 vän
11	Yvonne Carlsson	120825	Känd
12	Kristin Nilsson	120909	Okänd
13	Lena	120913	1 av 3 vän
14	Anna-Karin Mattsson	120921	1 av 3 vän
15	Ingrid	120930	Okänd
16	Ing-Britt Jönsson	121022	Traderavän
17	Jennifer Lidén	121011	Känd
18	Solveig Lidén	121012	Känd
19	Runar Björklund	121014	Känd
20	Britt-Marie Nilsson	121021	Traderavän
21	Spanaren	121016	Okänd
22	Calsingen/Carl L	121018	Okänd
23	Annemede	121019	Okänd
24	Berit Holm	121020	Traderavän
25	Sven-Arne Jansson	121021	1 av 3 vän
	Tusen tack till de 483 som kommenterat genom åren. ❤	Okända	skumma
	fula fiskar/robotar är inte medräknade, eller godkända.	Tack	wordpress

Antalet i molnet har inget med kvaliteten på inlägget att göra. Personligen anser jag att jag lagt in texter/kåserier med noll i molnet som håller betydligt högre klass än gruppen tresiffriga. Men väldigt få visste i inledningen om att jag hade en blogg. En skön tid den också. Då var jag mer förtrollad i skrivsajten som jag älskade. Där fick jag direkt vänner som också brann för det skrivna ordet.  

Tioårsdagen som bloggare börjar närma sig med stora kliv. Bara drygt två veckor kvar. Den dagen kommer ett inlägg här. Nästa månad… 😉

Ps. Jag kommenterar med en symbol. Här planeras och packas det. Trevliga aktiviteter. Hoppas det blir fint väder i… 😉 Kan inte min älskade pusselbit komma hem snart? ❤

Jag har mina vanor och ovanor

Numera är det bara jag som stoppar kapslar i maskinen. Solveig föredrar bryggkaffe. När vi hade den förra maskinen användes olika sorters kapslar. Men det var när vi var fyra i hushållet. Själv får jag hålla till godo med CAFÉ AU LAIT med lagom kolhydrater. Jag uppskattar den fortfarande. Men betyget har väl sjunkit några snäpp. Min mage instämmer på sitt bullrande sätt.

Väldigt ofta tänker jag på helt andra saker än just det jag håller på med i köket. Samtidigt är jag medveten om att maskinen trilskas när den brummar och det inte kommer ut en enda brun droppe. Då måste jag ta ut behållaren och stoppa i kapseln på ett lite nytt sätt (så det finns plats för pinalen att göra ett nytt hål). Därför brukar jag hålla mig i närheten. Det hörs tydligt på ljudet att någon, som inte är jag, är på taskigt måndagshumör. Snabbt och vant gör jag i sådana akutfall de tre ”magiska” ingreppen; ta ut, vrida lite, stoppa in igen. Lätt som en plätt. Nästan varje krångelgång räcker det med ett andra försök. Men här kan du med matematisk falksyn se att det var en tuff maktkamp mellan bloggägaren och Dolce Gusto.
Sju hål i burken!!!
Jag är trots allt halvsmålänning och hade inga planer på att slösa med en ny kapsel från kartongen. Den här matchen SKA jag vinna. Till vilket pris som helst.
Minns inte om det var ljudet som lät på ett nytt sätt. Lät inte som när det definitivt var dags för att rengöra utrymmet inne i maskinen. Imorgon ska jag fixa rengöringen. Eller åtminstone i nästa vecka. Om det var en vecka med åtta dagar. 😉
Sanningen kröp allt närmare. Den nafsade på min samvetsdörr. Rev upp irriterande ”tankesår”. Fick mina fötter att ta några kökssteg mot… fick min ena hand att hålla i plastbakstycket. Den andra näven bände loss behållaren.
Min hönshjärna konstaterade att maskinen höll på att dö av uttorkning. 160 ml vatten behövde hällas i behållaren. Skulle den förlåta mig?
Den som väntar på något gott att dricka… ❤

JAG HAR ALLTID VARIT EN BADDARE PÅ ATT VARIERA MINA FEL. Sedan finns det ett tusental som jag lyckas göra om. 😉

Sommarens första dag – ettårsdagen

Idag firar jag 1 år med den här blå ”hjälpsaken”. Har du en aning om vad det är? Någon gång i slutet av förra våren såg jag information & reklam om något som heter IQoro.
Varför inte chansa? Det jag läste lät seriöst och var något som undersökts länge på ”hemmaplan”. (Sverige)

Mitt huvudskäl var att komma åt de jobbiga besvären som jag kan råka ut för när våren spricker upp för fort och allt händer på en gång. Beror också på var jag vistas. Första gången var när jag vaknade av väckarklockan vid fyratiden och skulle iväg till jobbet. Jag kunde inte ”öppna ögonen”. Det var så mycket ”gegg” som kämpade emot. Jag hade precis flyttat hemifrån och saknade just då min mamma. Hon hade vetat vad jag skulle göra. Just då förstod jag inte att skurken stod utanför min nerdragna persienn. En stor ståtlig björk.

Jag lät Solveig läsa om IQoro och hon tyckte att jag skulle slå till. Inte av samma skäl som mitt. Hon pekade med ett ”fult” finger på texten snarkning, sömnapné. Jag stretade emot och nämnde kanske inte med min vackraste röst, att vi kanske skulle köpa två stycken. 🙂

Jag beställde och fick supersnabbt både träningsredskap och häfte. Först gjorde jag de föreslagna testerna (utom en då jag saknade ”redskap”) och insåg att min hälsa var riktigt bra: Muskelfunktionen i ansiktet, sväljförmåga, dregling/salivkontroll, muskelstyrka i diafragman och mjuka gommen. Guldstjärna på allt. 😀
Du ser mina kråkfötter. Jag fick ta paus när det gjorde för ont av ”såren”. Annars skötte jag mig. Tog aldrig någon allergispray. Har inte tagit en enda dos under hela året. Att träna tre ggr om dagen, med minst två timmars mellanrum, endast 3×10 sekunder var inga problem. Nästäppa tänkte jag aldrig mer på. Fullt upp med allt annat. Helst trevliga saker.
Grundrekommendationen är att träna enligt program i 3-6 månader, i vissa fall längre. Därefter krävs underhållsträning då muskler bryts ned vid inaktivitet.
Sådan information ger jag en guldstjärna. ❤
För det var just så det var. När jag under nattid märkte försämringar började jag om igen ett tag. När jag skrev 1-2-3 överst på varje dag i ”Stor Plankalender” och färglade försvann mina problem snabbt. Nu sista veckorna har jag börjat slarva och har mig själv att skylla. Därför passade det bra att det kom info från företaget om en app att ladda ner för några dagar sedan.

Slutord:
Besök IQORO.COM om du är extra nyfiken och tror det kan passa dig personligen eller någon i din närhet.

Fotnot: Det finns två sätt att hålla IQoro. Antingen handtaget riktat uppåt eller nedåt. Mellan pek-och långfinger eller i dalen mellan tummen och pekfingret. Efter att varierat första tiden kör jag alltid med första varianten. Det går lika bra att stå eller sitta.

Ps. Jag har fullt upp med förberedelser för den intensiva och stimulerande ”bloggtid” och annat, som vi har framför oss. Därmed har jag personligen inte någon tid över för att svara eventuella kommentarer med annat än en ”snäll” symbol. Ha en bra dag.