Snart blir det så mycket bättre

Där tog jag fel. Med bättre kamera borde jag fått till en kanonbild och i smyg bytt min Header på bloggen, som jag haft sedan starten sommaren 2012.  😉
1

Ingen dramatik på havet trots att det blåste rejält på höjden. Inte samma gröna havsinslag.
Men det är alltid värt ett besök att köra upp till Högklint. ❤

2

Efter att vi återbesökt Tofta där vi bodde förra gången stannade vi till vid en av Mari Jungstedts absoluta favoritplatser på Gotland. Koviks kapell.
3

4

Nästa gång måste jag få uppleva om det stämmer. Alla fina ord om denna plats vid en solnedgångspromenad, som jag hört och läst om.

5

Det fanns många tillfällen längs väg 140 där vi var frestade att vika av vägen mot havet. Varje gång som jag varit på Gotland upptäcker jag nya platser. Den ena finare än den andra.  ❤
Är det någon mer än jag som längtar till sjunde säsongen av ”Så mycket bättre”? Här bor de under åtta dagar. Tragiskt att Freddie Wadling dog bara någon vecka innan inspelningen.
6
7

8

Här kan man hitta lite av varje. De flesta turister har säkert stannat till här. Nämns ofta i romaner med handlingen förlagd till Gotland.
8-b

Kul med variation. Vi tog väg 142 och lämnade Burgsvik och kusten. Målet var en god lunch i Roma och till en plats som vi alltid återvänder till vid ö-besöken.

9

10

11

12

Efter den goda lunchen blev det nyttiga blåbär till efterrätt och kaffe.
12-b

Nu var vi redo för shopping.
13

14

Stackare. Ni som berättade för mig att ni är jätteintresserade av glas och glasblåsning.
15

Nu får du inte följa med på fler Gotlandsinlägg. Bloggaren rattade bakom hörnet och …
dsc_41380022

Tack för titten. 🙂 Jag svarar ev. kommentarer med en gubbe. Dessa få rader tog väldigt låååååååång tid för mig att skriva rätt. Vad underbart det ska bli att ha tio fingrar att skriva med igen. Snart bara arton dagar kvar till nästa date. 🙂 Vilken tur att jag redan har skrivit inbjudan till korsordstävlingen i november. 😀
Du får ha en bra vecka. Jag kommer att titta in på 40 bloggar, men inte skriva ett enda ord. Läsa kan jag bra. 😀
Däremot blir det några få ord till de som lämnar in lekrapport. 🙂 Hoppas jag inte kommer att ”trolla” bort mer än färgen från trettionde inlägget. Bara jag flyttar markören med vänster hand händer det saker som jag INTE bett om. 😦

 

Bland kaniner och raukar

1

En tidig morgon gled vi iväg i hyrbilen längs med biltomma vägar. Vi vek av från 149:an och drog oss mot kusten.

2

Härligt att inte möta några bilar på den smala slingriga uppförsbacken. Däremot sprang det leksugna kaniner fram och tillbaka för att reta oss. Inte det minsta rädda om livhanken.
Från det trettio meter höga Hamnberget såg vi ut mot Östersjön. Nedanför oss ligger Halls halvt insomnade fiskeläge.

3
Hallshuks fyr ligger läbbigt nära klippkanten. Jag lät snällt Solveig få bästa utsikten mot havet när vi gick hand i hand. På tillbakavägen bytte vi hand och jag höll mig återigen närmast land. Jag tycker om utsikter men lider av en släng av svindel.

4

”Nu åker vi ner och väcker dem i tältet och stör friden för dem med husbilen. 🙂

5

Kul att byta vy och se strandklinten från andra hållet. Nerifrån och upp.

6

Vilket är godast? Jag gillar lax mest. Här har vi förflyttat oss längre söderut till en av våra andra favoritplatser på Gotland, Lickershamn.

7

Spännande att gå på stenarna mot den 6-7 meter höga Jungfrun som det finns en gammal sorglig sägen om. En ung söt kvinna störtade från rauken med sin älskade på tusentalet. Hennes pappa var rik, mäktig och elak. Fadern hade lovat den unge mannen att han skulle få gifta sig med dottern – om han lyckades hämta ner henne från raukens topp, där fadern låtit sina män placera henne.
En dramatisering av sägnen, Jungfruspelet, ges som utomhusteater varje sommar vid stranden i Lickershamn.

8

Mysiga fiskebodar som jag är svag för.

9

Det är svårt att förstå att hela Gotland var under vatten för tio tusen år sedan.
Visste du att raukar består av hård, olagrad kalksten? Det finns raukar på ett 25-tal platser på Gotland. De flesta ligger på norra sidan (inklusive Fårö).

10Vilken söt Raukfröken jag hittade på morgonkvisten. ”Vill du fika med mig?”

11

Undra om jag vågar klättra upp en bit? Det ser ut som en gubbe.

12

Inte dumt att ha en hel parkering för sig själv. ”Den lilla grå” väntade snällt på oss.

13

Jag vet sedan länge att Anders Knutas har sin sommarstuga i dessa trakter. Typiskt att jag fick reda på att Knutas åkt till fastlandet för att träffa Kurt Wallander. 😉

 

 

s

Innanför ruinerna

 

1

Ofta brukar vi välja att starta vid Österport när vi ska besöka den coola Innerstaden i Visby. Just den porten känns som hemma på något vis.

2

Den idylliska sagostaden är rejält kuperad på vissa ställen. Därför uppskattade jag att i uppförsbackarna rida på Fabian. 🙂

3

Men det klassiska affärsströget från Södertorg längs med Adelsgatan är relativt platt hela vägen.

4

När Solveig gick på klädesäventyr passade jag på att skaffa egna kontakter. Jag måste erkänna att guteborna är ganska fåordiga. Min charm gick inte hem. Har jag blivit för ringrostig? 🙂

5

Fårskalle stämmer kanske på mig.

6

Trist att jag inte hade med egen stol och några ”Mina fotsteg i ditt hjärta” och ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. Sveriges manlige boksigneringskung från lilla Laholm är en gemytlig ”Nalle”.

7

8

Detta ska visst vara Visby innerstads mest fotograferade gata – Fiskargränd. Sorgligt att torkan varit tuff. Annars kunde bilden hamnat som en Header på min blogg eller Facebook om rosorna blommat för fullt.

9

Sankta Katarina vid Stora Torget. Leka gömme inne där en natt kunde varit en utmärkt blogglek. 😉

10

Efter några timmar berättade Libra för mig med hjälp av siffror och en pil rakt ner, att det var dags att tanka för diabetes ett grabben.

Som vanligt fixar ett wienerbröd att hålla ett jämnt och bra blodsocker i schack. Bra även efter utflykten. Vad igenkorkade blodkärl tycker om saken är en annan femma. Jag gör detta knep bara en handfull gånger på ett år.

11

Ändå kände jag mig iakttagen från ovan.
12

Och från marken. Vilka långa svansar katter har i innerstaden. För inte tala om hur låååånga ben befolkningen har.

16

Har det att göra med att ben blir starka av uppförsbackar och kullersten? 🙂

13

Jag kommer aldrig att glömma när vi just var på väg in i den välsorterade te/kaffebutiken och Jennifer ringde. Hon berättade att hon kommit in som reserv i Uppsala och skulle ägna kvällen åt att fundera på om hon skulle behålla sin plats på Lunds Universitet och läsa om miljö eller … Hon kom rätt snabbt fram till att hon skulle ångra sig resten av livet om hon inte tog chansen. Nästan femtonhundra sökande till 60 platser.

14

Jag hade gärna lyssnat och sett på Melissa Horn som skulle uppträda i S:t Nicolaus samma kväll. Det kunde blivit en magisk afton. ❤

15

Cirka 2000 personer bor året om i Visby Innerstad. I hela den idylliska småstaden bor 25 000 personer året runt. I detta huset skulle jag kunna tänka mig att bo.

17

18

Lysande idé. Någon måste dock laga punkan snart. Undra om fler kommuner i vårt land kommer eller har tagit efter?

19

Vi tog en skön ”siesta” vid S:t Hans ruin innan vi var redo för den tuffa Trappgränd. Jag vågade inte gå in på Lejongränd och Elefantgränd. Istället klappade och tackade jag fåret Fabian för hjälpen och sällskapet. 🙂

20

Det finns numera tjugosju torn (från början var det tjugonio). Detta är det mäktiga och fruktade Kajsartornet som fungerat som fängelse.
Tacka vet jag Kärleksporten. Gissa vad vi gjorde där? Undra hur många miljoner kyssar som bytts där? Hur många har varit hemliga? Farliga?

21

Vi tog Kajsarporten ut till nya äventyr utanför Visby 3,44 km långa ringmur.

Du ska vara glad att du slipper se alla bilder som jag/vi tog. 🙂 Jag älskar både Gotland och Visby innerstad. Det är kittlande med all historia som jag kan fundera på när jag flanerar på kullerstenen i trånga gränder. Betraktar kyrkoruiner. En skön mix av mysiga små butiker och café eller matställe runt varje hörn. Det är svårt att se sig mätt. Vill jag byta position är det bara att glida in i Botaniska trädgården eller besöka Almedalen utanför bibblan, som vi gjorde några gånger när vi tankade över bilder från kameran till externminnet.
Strandpromenaden från Kruttornet till Snäck, där vi såg solnedgången var mums. ❤
Jag rekommenderar Gotland och Österlen till alla som orkar lyssna. Nu dags för fika. Ska jag välja altanen eller balkongen?

 

En fin dag med min pusselbit

reserv

Då var du där igen. På Fårö. Förra gången på en tandemcykel med bästisen Lena. Nu med din gamla klasskamrat från Bibliotekshögskolan.

ett

Lugnet vid vattnet. Inte en människa i sikte.
En dammig slingrande smal grusväg tog oss till dagens första oas – Naturreservatet Ryssnäs. En tidig småkylig augustimorgon.

två

Engelska Kolerakyrkogården. Dystra människoöden. Här vilar ett 20-tal engelska örlogsmän som avled i kolera år 1854 under Krimkriget.
Fårösund var under Krimkriget en örlogsbas för en engelsk-fransk flottenhet. Nordväst om kyrkogården låg då ett för tillfället upprättat sjukhus.
tre

En ny mysig hand i hand promenad längs en slingrande grusväg mot okända mål.

fyra

Vi åkte vidare till Fårö kyrka. På informationstavlan fanns en färgad linje för de nyfikna. Allt för att undvika människor (en ”full” turistbuss) med ett enda mål, virrande omkring bland alla andra gravar. Smart tänkt. Nödvändigt tänkt, gissar jag.

fem

Bergmans Fårö. Tänk som det kan bli. Inte kunde Ingmar ana vad som skulle hända i hans privata liv när han en kall stormig aprildag 1960 för första gången satte sin fot på Fårö. Att han skulle drabbas av denna djupa kärlek till en fysisk plats. Egentligen hade han tänkt sig Orkneyöarna norr om Skottland som inspelningsplats för filmen ”Såsom i en spegel”. Det var brist på stora pengar som fick produktionsledningen att be honom tänka på billigare alternativ och besöka Fårö. Sedan är allt numera historia. 🙂

Ingmar Bergman såg ut sin gravplats vid Fårö kyrka långt innan sin död. Den enkla granitstenen som han valt till sin fru Ingrids begravning 1995 flyttade tillsammans med hennes kvarlevor till Fårö från Roslags-Bros kyrka.

sex

Begravningen sägs vara Bergmans sista föreställning. Han hade visst tänkt igenom allt till minsta detalj. Sedan var det bara att följa manus, regi och hans sista vilja. Jag tror ingen vågade säga emot eller göra en kupp av det minsta slag.

Jag satt en stund och tänkte på vilka kändisar som måste ha varit här under den korta begravningen. Liv Ullman givetvis. Säkert Max von Sydow och många fler. Givetvis min favorit Henning Mankell som var svärson.

sju

Vi skaffade oss två uttryck under dessa åtta dagar. ”Du och jag och Gotland” var det ena. Det andra var ”Vi väljer en ny stig.” 🙂
Eftersom det kyliga vädret fått oss att inse att en stund på stranden i Sudersand inte lockade och den dåliga hyrbilsförsäkringen som vi tagit med tiotusen i självrisk, gjorde att vi fegade för att skumpa fram på de vassa ”stenarna” till Digerhuvud och de andra platserna vid Stenkusten. Dessutom frös vi under stunden då vi väntade på att klockan äntligen skulle bli tio och Bergmancenter öppnade. Istället fick det bli en suverän plan som visade sig vara bingo.
”Vi väljer en ny stig.”

Fåröfärjan tillbaks de 7-8 minuterna till Gotland. Vilken underbar syn. Vår smutsiga hyrbil, två minicyklar och tre bilar till. När vi rullade uppför backen såg vi den långa kön och alla bilar som ovetande rullade mot den och vi var mycket tacksamma för att slippa sitta i timmar på eftermiddagen och köa för att nå Gotland igen. För det var just det som stod på vägskyltarna med jämna mellanrum. 30 minuter, 60 minuter osv. Nästa resa hit får bli i maj eller september något år. Då ska Fårö granskas under lupp. Helst ska blåelden blomma.

åtta

Kanske var naturreservatet Lergrav med raukfältet det finaste stället som vi besökte. Vad läckert med alla raukformationer.

Var vi ensamma? En familj gick nerför slänten när vi kom. Ett annat par kom när vi gick mot bilen en halvtimme senare.

nio

Inte visste jag att Hoburgsgubben hade en hård bror här 🙂

tio

elva

Lergravsporten gillade jag skarpt. 😀

Efter en rejäl och god lunch på en krog i Lärbro var vi redo för nästa naturoas. Även denna gång var vi helt allena.

tolv

När vi öppnade grinden tänkte vi ödmjukt på, att någonstans här diktades en av Sveriges mest berömda psalmer: ”Den blomstertid nu kommer.”

tretton

I slutet av 1600-talet gick Israel Kolmodin på sin favoritplats ”Hångers källa” och kom på denna klassiker som kom med i 1695 års psalmbok. Källan klassas sedan 1968 som naturminne.

Sedan var vi tankade med energi för att bege oss till flera andra ställen med betydligt fler människor. För dagen var fortfarande ung. Många hundratals bilder (ca tusen tryck med höger pekfinger) får tyvärr inte plats på bloggen. Istället avrundar jag med denna tisdagskvälls avslutning som inte gick av för hackor. ❤

fjorton

femton

 

sexton

sjutton

arton

”Är det FF hemma hos dig? Förresten. Jag ser inget.”
”Du tittade för länge mot solen. Ska jag köra?”
”Nä. Berätta bara snabbt om det är en bil, en människa eller en rosa elefant med en glass i snabeln, som kommer emot oss.”
”Släpp av mig.” 🙂

 

 

Du och jag och Gotland

ett

Vi valde att göra fyra längre resor på ön och de andra fyra dagarna höll vi till i närheten av Visby. Varje långresa startade vi tidigt. Därför rubriken på detta inlägg. Vi myntade uttrycket när vi ensamma njöt av, framför allt, det första stoppet på etapperna. ”Du och jag och Gotland”.

två

Synd att vi inte fick strålande sol denna dag på naturreservatet Grogarnsberget. Då hade vi kanske fått se Sveriges största fjäril, apollofjärilen dansa fram i luften. Det ska också vara ett örntätt område med både havs- och kungsörn. Det hade varit mäktigt.

tre

Men det var njutbart ändå på den trettio meter höga bergsklinten.

fyra

Vi vågade inte köra den nya bilen nerför den smala, hoppiga grusvägen. Annars stod det i en bok om hur fint det skulle vara om man ”chansade”.

fem

Andra stoppet blev vid Herrvik. Regnet lekte kurragömma med oss under flera timmar. Det gjorde även solen som kämpade på.

sex

sju

Tredje stoppet Sysne fick inte plats i detta inlägget.

åtta

Det fjärde stoppet Grynge fiskeläge blev jag mycket förtjust i. ❤
nio

Härlig kontrast mellan nutid och dåtid. De gamla fiskebodarna är ombyggda till fritidshus.

tio

elva

Besöket vid Garda kyrka blev inte lika stillsamt. Här tjärade de taket.

tolv

tretton

Jag förstår att Josefin Nilsson älskade denna trakt. Närsholmen fick mig att må mycket bra.

fjorton

Jag vågade aldrig. I ett reportage i en tidskrift hade jag läst om att dialekten i Lau var den mest svårförstådda på ön. Inte ens de som är födda i Visby förstår den helt ut. 🙂 När jag såg en kvinna nära vägen tänkte jag först …

femton

sexton

Till Ljugarn återvänder vi varje gång. Denna gång fikade vi på ett ställe som drivs av ett par och deras sju döttrar.

sjutton

Vi gick en underbar promenad längs kusten.

arton

nitton

Ljugarns bastu – huset såg betydligt fräschare ut förra gången vi var här.

tjugoett

Bilden ljuger visst lite… Det växer inga mjölkörts-träd i Ljugarn. Bara vanliga mjölkört. 🙂

 

Bo på Botaniska

DSC_39740006

Vad jag hade längtat efter att komma tillbaka till min svenska favoritö. En ö som jag gärna skulle vilja bo på under en längre tid. ❤

DSC_39760004

Vi väljer numera alltid flyg före färja. Ett mycket smidigare sätt. Som den dinosaurie jag kan vara flög vi givetvis från Sturups flygplats och inget annat nytt namn. 🙂 Precis som förra gången fixade de att förkorta flygtiden till under en timme.

Fördelen med en liten flygplats är att allt är avklarat mycket snabbt. Väskorna rullar på bandet inom tio minuter. En nästan ny hyrbil stod och väntade på oss. Redan efter hundra meter hade jag taskigt glömt bort ”Den lilla blå” som stod kvar på flygplatsen i Skåne, 40 minuter från vår bostad.
Golfen var härlig att köra, trots att jag fick tänka om när det gällde backen. Visst var det nervöst när vi skulle köra av färjan på Fårö och jag för andra gången fick i backen mot alla odds och egentligen skulle ha i ettan och köra iland. 🙂 Då var antagligen föraren i bilen bakom mest nervös.

DSC_39780002

Första stopp blev Krusmyntagården där vi intog lunch. Nytt sedan förra gången vi var där var restaurangen som jag hittat på nätet. Efter utomhusätandet klev vi in i butiken där lite av varje hägrade.

Toalettpoesi

Vill du veta om jag skrev något? Då får du åka dit och kika. 😉

Det vi saknade var det underbara vallmofältet utanför parkeringen, där jag har en suverän bild på Jennifer och Lizette från en tidigare resa.

Bot 1

Botaniska trädgården i Visby är en oas. I år såg vi direkt att den rekordlåga grundvattennivån på Gotland syntes. På vårt lägenhetshotell bad de om att gästerna skulle spara vatten.
Jag som brukar tycka att Ystad/Österlen och Visby har många likheter och skönheter när det gäller blommor och växter insåg snabbt att vi denna sommar har det mycket finare på den fronten på hemmaplan, tack vare att det regnat hos oss med jämna mellanrum.

Bot 2

Bot 3

Bot 4

Bot 5

Efter den mysiga promenaden i trädgården, som funnits sedan kring 1930, var det skönt att slå sig ner för en eftermiddagsfika.

Bot 6

Bredablicks trädgårdscafé ligger perfekt i anslutning till DBW:s Botaniska Trädgård. Egentligen var det här vi skulle bott, men det var fullbelagt. Gotlands ca 57 000 invånare är ju ”några” fler vid den här tiden på året. 🙂

Bot 7

Här satt vi ett bra tag och vilade benen innan vi fortsatte i backarna upp till övre ringmuren där Golfen väntade på oss.

 

Man ser inte alltid det man ska se

Jag har mått så bra ett tag. Flera timmar. Det är som att gå omkring i ett rus.

Oftast blir jag irriterad. Ibland nästan ett steg till. Dubbelirriterad. Orsaken är att jag inte hittar mina nycklar eller glasögon. Imorse letade jag efter mina glasögon. Jag var på gränsen till att få sådan där… Vad heter det? … ”Kondition”, av allt springande upp och ner i trappan i jakten. Nu tror ni att jag ska skriva att jag hittade brillorna på nästippen. Fel! Inte heller ni som är lustiga, och som är säkra på att jag ska skriva att grannens hund hade tagit dem, har rätt. Nänä. Den pudeln tog nycklarna. 😉 Orsaken till att jag nu mår så bra är istället att jag hittade ett par andra glasögon. Mina förlagda sommarglasögon. Jag satte dem på plats och trodde knappt mina egna ögon. Detta var för bra för att vara sant. Magiskt på gränsen till vallmomagiskt. Det är som att vara tillbaks på Gotland. Allt blir så mycket bättre som man sjunger där. Där ser man. När jag letar efter en sak som kommit bort hittar jag alltid något annat. Det slår aldrig fel. Nu är den stora frågan var vinterdäcken finns… jag ser ju bara fyra sommardäck till… 😀