Sista inlägget

Jag vill passa på att tacka ALLA bloggbesökare under 2018 och önska God Jul och Gott Nytt År.  ❤
De sista julklapparna fixade. Vi var trötta i benen efter Hästgatans uppförsbacke.

Nästan all snö är borta innanför Medeltidsmuren. Det var för kallt för att sitta på en bänk i Söderport och är säkert inte säsongstrendigt. 😉 Däremot lockade det att gå in och dricka något varmt på Fiket runt hörnet.

Här har vi redan hunnit fika flera gånger. Men då har vi suttit utomhus och på nedre plan.

När Solveig ställde sig i kö vid disken passade jag på att utforska en sak som jag såg sist vi var här. För det finns en andra våning. Inte bara för kökspersonal och kundtoalett.

Visst är det häftigt att sitta så nära den gamla muren. Om jag hade öppnat fönstret kunde jag hälsat artigt på den. 🙂

Mörkt och stämningsfullt. Fullt med omaka trendiga möbler och intressanta tavlor.

Med folk på parkeringen. Påminner om hur det var när vi flyttade hit i början på augusti. Vi passade på att åka inom Röda Korset som ligger nära vår bostad. Tur. Jag hittade Anders Knutas bok nummer nio. Kostnad tio kronor. Den satt och väntade på mig i mitten av denna bokbyggnad. Försiktigt lirkade jag ut den … skojade bara. 🙂

Dessutom köpte jag några spel inför våra familjekvällar. Imorgon ska vi hämta en dotter på flygplatsen. Nästa kommer på söndag. ❤

Vi har klätt GRENEN. Solveig säger att det är en blandning av en GRAN och en EN.

Julbelysningen är tänd här just nu. Otroligt. Den är troligtvis från början av 50-talet. Den köptes av mina föräldrar. Ser du att det står nummer ett på ljuset? Tacka vet jag gamla tekniska saker. De gjordes för att hålla i flera år. Min vita dator är inte ens ett år gammal och är redan pensionär. Om denna antika belysning skulle gå sönder eller bli stulen om några år finns det ett suveränt reservalternativ att ta till. 😉

För då tar vi fram Solveigs föräldrars belysning. Nummer två. Jag tror båda kommer att överleva både mig och Solveig.

Ps.
Tack Solveig för lån av teknisk utrustning. Jag svarar eventuella kommentarer med en symbol. Hoppas du som läser får vara frisk och njuter av helgdagarna. 

Annonser

Minns du scenen?

Jag läste i en tidskrift i veckan om en man som hoppades få med sig 25 intresserade för att gå på en upptäcks-promenad i Visby innerstad. Lockelsen var att få se och lyssna på historier om 17 sevärdheter bakom ”låsta portar” och få komma in till innergårdar. Det kom visst nästan 100 personer och alla fick följa med. 🙂 Lät mycket spännande och intressant.

När han kom till denna adress: Rådstugugränd 2 hann han aldrig börja prata innan någon förekom honom och berättade varför denna adress var intressant. 🙂

Nu googlade jag för att läsa på lite:
Innanför den röda porten finns bakgården där Pippi, Tommy och Annika ställde sig för att sjunga för att få ihop pengar till nya kläder. De fick ihop 17 öre på sin skönsång.
”Det räcker ju inte ens till en skjortärm”, sa Tommy i På rymmen med Pippi Långstrump.

Min egen fantasi gick igång när vi korsade Mellangatan och kom in på nästa gränd, Novgorodgränd. Tänk att bo där som barn och ha en kompis som bor mitt över gatan på samma våning. Slippa springa ner, över gatan och uppför nästa trappa.
Istället ta bron från Bosse.
Nu gick tankarna över till en söt tjej. Måste ha att göra med att jag blir romantisk av promenaderna runt, uppför och nerför gränderna. ❤

Ps. Foton från Solveigs mobil. Det bästa med att traska runt utan kamerautrustning är att jag ser kommande möjligheter och vinklar på ett bättre sätt. Med lite snö skulle det kunna bli flera snygga foton.
Igår kom det säkert några hundra snöflingor. En bra början. 😉
Imorgon är det sprutdags. Vi har en beställd tid. Undra om Solveig får någon. För det blev snabbt nya regler i fredags. Allt håller på att ta slut. Endast … sådana som jag kommer att få. För jag tillhör väl dem i riskzonen? Extra tramsig och virrig man i sina bästa år. 🙂

När snön kommer…

Som jag skrev i fredags lever jag just nu utomhusliv utan systemkamera -när jag rör mig i Visby. Men likt en ekorre samlar jag på min kost: idéer av olika slag. Det är riktigt skönt att ha lätt packning. En påse nötter. 😉  (fotona har jag tagit mellan september-oktober)

När jag idag rattade ner mot centrum efter lunch, hoppades jag att det fanns en ledig p-plats längst ner. Då behövde vi bara ta trappan ner och direkt befinna oss på den plats du ser på fotot.
Det blåste snålt och vi skyndade på stegen inledningsvis av vår promenad.
Min fantasi går igång när jag ser den gamla muren som fått utstå många prövningar. När vi gick igenom Dalmansporten (samma foto) tittade jag uppåt och konstaterade att ingen konsthandlare hängde död.  (Knutasdeckare av Marie Jungstedt)

Precis som vi trodde kom inte vinden åt oss på andra sidan muren. Ett helt annat klimat. ”Inmursklimat” får det heta. 🙂

Jag har kommit fram till att det finns minst fem stycken strategiska platser på Klinten och Kyrkberget, med möjlighet att ta jättefina bilder i framtiden, under olika årstider.

Denna lilla mysiga gata har vi vandrat in på några gånger sista tiden.

Bara alla gamla hus, i olika skick, fascinerar mig.
Idag såg jag några som hade synliga adventsprylar. Själva väntar vi två veckor till. Snart är vi där.
I december är mitt mål att det ska finnas minst ett foto från ”Visby som snöklätt”, på denna blogg. ❤
Vad som sedan väntar runt årsskiftet har jag små aningar om. Bättre att inget veta. Gotlandsfoto lär inte hamna här. Sedan är frågan om tiden kommer att räcka till att hålla igång två bloggar och allt annat. 😉 Tror det ger sig efter hand.

Ha en bra fortsättning på kvällen. Dags att återvända till siffrornas värld. 😀

Kändes som en vårdag

Jag städade bostaden i torsdags. Igår efter lunch, när jag satt och väntade på Solveig, tröttnade solen på att inte få stå i centrum. Efter nästan två veckors gråhet och regn bestämde sig den gula lampan för att göra ett finbesök. Då gjorde det inget att det upplevdes i vardagsrumsluften, som om jag inte hade städat, på grund av det starka ljuset som letade sig in i varje vrå.

Vi parkerade bilen vid hamnen. Höll andan när vi passerade en stank från en slamsugningsbil, innan vi lämnade in de lästa böckerna på bibblan för att få lättare promenadbagage.
Överallt såg vi soltörstiga människor som njöt av det som kändes som en vårdag. Själva kände vi oss nyförälskade och som vi var iväg på en weekendresa till Visby. ❤ Runt Almedalen strosade personer i alla åldrar. Men det var fler gräsänder och måsar än tvåfotade individer. Orsaken var några småbarn som matade fåglarna. För första gången var vi framme vid bänkarna som stod på rad framför scenen. På bänkryggarna stod många välkända politikernamn från alla tider. Sorgligt att läsa namnet Anna Lindh på en namnplatta. Såg att statyn var tillägnad Olof Palme. Får göra ett bloggreportage om det i framtiden. Hela tiden upptäcker jag nya intressanta saker.

Fotot taget med Solveigs mobilkamera.
 Det är en rejäl bit uppförsbacke det hållet på Hästgatan. (Gatan till vänster som fortsätter slingrande en bra bit till höger) Spontant bestämde vi oss för att prova ett nytt fikaställe. Jag hade läst på en sajt att KA:Feit (gutemål?) var utsett till ett av Visbys tio bästa fikaställe. Vi gillade det. 🙂 En annan gång tar jag med kameran och frågar om jag får ta kort. Jag är förtjust i detaljer i inredning. Även när de piffar till toaletten med små medel.
Sedan var det nerförsbacke till bibblan. Tur jag hade broms på benen så jag inte hamnade på Öland. 😉
Betyg på de lästa böckerna. Första gången Peter May inte får en femma av mig. lite sorgligt. Skälet skulle jag kunna hålla en föreläsning om eller skriva en avhandling om. Under minst 200 sidor höll han sin vanliga höga klass. Naturbeskrivningar på de karga öarna är hans hemmaplan. Där har han få ”övermänkvinnor” bland skrivande författare.

3/5

 

 

5/5

 

Ska bli spännande att läsa hur Håkan Nesser löst det när han sammanfört Van Veeteren med Gunnar Barbarotti i sin senaste tjocka bok.

Det finns många åsikter om Björn Ranelid. Sex ord vill jag skriva: Han är de små människornas röst.  ❤ Själv har Björn svårt att säga/skriva bara sex ord. 🙂 Jag önskar dig en fin lördag.

De skrev om mig idag i Gotlands Allehanda

Tänk att jag var med på sidan sex i dagens morgontidning. Inte illa. 😉
Det stod med feta svarta bokstäver; 59 000 bor på nu på ön. I år har över 2 300 personer flyttat hit. Vi är två av dem. 😀
Om du undrar så får du denna fakta helt gratis. Gotland är ca 17 mil lång och 5 mil bred. (på vissa ställen)

Vi var helt övertygade om att Visby var större än Ystad. Så visade det sig att det var tvärtom. Inte mycket, men ca 5000 invånare skiljer det mellan de mysiga städerna.
I Visby bodde det 31/12-17 24 330 personer. Innanför muren bor det ca 2700 invånare. Några fler under sommaren. 😉

Det är just delen innanför muren som facinerar mig under denna del av året. Mitt mål är att uforska varje liten del av innestaden. ❤
Sista tiden har inte kameran fått följa med. Istället lägger jag märke till detaljer. Platser som jag kommer att besöka i rätt väder. Under tiden njuter jag av personliga åretruntbutiker. I lördags fick jag fyra nya favoriter. Givetvis är mycket stängt eller begränsat när det gäller öppettider. Därför har jag gjort en lista på öppetider för aktuella besök under vintern, så vi slipper googla varje gång. På hemmaplan läser jag in mig på fakta om Visby och hela ön. Jag har redan en fullsmockad pärm med möjligheter, insatta efter rätt bokstav i registret.
En ledig stund kom statistiknisse på besök. 🙂 Det var när jag studerade kartan ovan. Precis som i Ystad finns det häftiga namn. Jag blev nyfiken på vad det fanns mest av innanför muren. Gator, gränder, vägar eller något annat? Syftar på gatunamnen. Eftersom jag inte är som normala människor tog jag mig tid att först räkna dem. (Kom fram till 105 namn innanför muren). Lite oväntat för mig vann gatunamn som slutar på –GRÄND överlägset. 66 st. -GATAN kom tvåa på 27 st. -BACKE fick 6 poäng och övriga var endast också 6 st till antalet.

Hur många av er läsare av detta inlägg har besökt Gotland? Vilka är era favoritsevärdheter/ställen? Har ni varit på öarna runt omkring Gotland? (Fårö, Lilla o Stora Karlsö, Gotska Sandön m.m.)

Den finns där ständigt omkring mig

Det har varit mycket gråväder sista tiden. Kameran är inte med speciellt ofta. Istället ser jag fram emot att se Visby innestad snöklädd. För jag har sett väldigt fina foton/tavlor när den tre och en halv kilometer långa muren omges av snö.

Vilken ynnerst det är att kunna glida in och ut genom muren. Det måste vara omöjligt att inte drabbas av historiska vibbar när man tänker på vilka användningsområden som Ringmuren har haft genom alla århundranden. Förvaring, skydd mot fiender, fängelse och mycket mera. Jag älskar att läsa litteratur om hur Visby växte till att bli en av de mäktigaste städerna i norra Europa. För att så småningom raseras på olika sätt. Därefter sakta resa sig igen och för att hoppa långt fram i modern tid, bli upptagen på UNESCO:s Världsarvlista 1995.

På några få ställen är det tillåtet att köra in och ut fordon. På flera ställen finns det som tur är möjlighet att ta sig igenom till fots eller cyklande. Här ser du en person som håller på att tappa huvudet och måste stötta upp det. 😉

Muren måste skydda bra för kyliga nordvindar för dem som bor i närheten. Rackarbacken är ingen ”snäll” väg om man viker till höger på fotot. Jag gick där en stekhet julidag en gång. Tror inte det skulle vara lättare att bromsa stegen neråt. Stackars knän.

Först tittade jag vänster och såg ett ensamt får ligga där och ”frysbräka”. Visst tyckte jag synd om djuret, men det fanns så mycket annat spännande att titta på. Sedan hörde jag ett nytt sound som lät som ett välmående. Då vände jag det som sitter ovanför min hals tillbaka och njöt extra av det jag såg. Delad värme. Omtanke. Vad mycket vi små människor har att lära av djuren. ❤

Tre månader som öbosse

Idag är det tre månader sedan vi trötta kom med färjan till Visby. Så här länge har jag aldrig bott på en ö. Världsrekord för mig. 🙂 Sammanlagt har jag dock befunnit mig på en ö under en längre tid. Borde kanske skriva en fiktiv roman om Cypern. ❤

Hösten har gjort sitt intåg på Gotland. Den kom med ”Snabbtåget”. Ena dagen tyckte jag det var för varmt med bar överkropp och gick in och tog en svalkande dusch. Några dagar senare plockas vantar, mössa och långkalsonger fram ur gömmorna. Min ärthjärna hade svårt att hänga med i svängarna.

Löven lägger sig inte var som helst för att vila. De söker upp sina gamla kompisar.
Detta var min premiär. Jag har varit på Gotland flera gånger. Alltid på sommaren. Aldrig har jag kört in en bil innanför muren till Visby innerstad. En tidig lördag tyckte jag det var dags. I förväg hade jag memorerat vägen. In genom Norderport. Direkt vänster uppför den branta Rackarbacken som numera bytt namn till Nygatan. Målet var att hitta en p-plats på Kyrkberget. 🙂
Jag kom in genom den smala porten. Inte en bil i sikte. Plötsligt blev jag lite osäker. Låg Rackarbacken så nära muren? Räknades den vägen? Skulle jag ett steg till? Plötsligt dök det upp en taxibil från Stora Torget-hållet när min bil befann sig på vänster sida och skulle ta sats för den branta backen. Då fick jag motorstopp. Taxiföraren som smidigt kunnat glida förbi på andra sidan fick för sig att prova om det gick att trycka ut tutan genom dörren. Han låg på den i alla fall. Tänk om han fick hjärtstopp. ”Den lilla blå” bestämde sig för att lösa problemet. Den fortsatte uppför backen glatt medans taxiföraren visade upp sina fingerkonster.
Vilket flyt. 🙂 En enda p-plats fanns kvar. Nattgäster utnyttjade antagligen de andra.

Hur tänker du läsare här? Fortfarande har jag kvar min nyfikenhet. Den vägrar att lämna mig. Ser jag en sådan här vy går min fantasi direkt igång. Jag måste bara se vad som finns runt krönet. Idag ska vi göra något trevligt och fira de tre månaderna. Hoppas du också har något kul på din agenda.

 

Kontrasternas helg

Det sägs att det finns alltid någon plats på Gotland där solen lyser – varje dag. Det skulle inte förvåna mig. För det är något jag ofta har lagt märkte till under vistelser på öar. Senast Bornholm förra sommaren. Otroligt häftigt när jag fotade det vilda havet där vi bodde. Tio minuter senare anlände vi med bil till ett spegelblankt hav. Overkligt.
Vet du vad Gotlands högsta rauk heter?  😉

Förra helgen höll vi till vid kusten. Då var det behagligt vandringsväder. Ovädret höll sig snällt på avstånd. Denna lördagen tänkte vi passa på och besöka några medeltidskyrkor innan de kanske stänger för säsongen. (15 maj -15 september) Jag har skrivit om att vi kom precis innan ett bröllop i Tofta. Dennna gång blev det ännu tightare vid en kyrka. Jag slank in snabbt innan ett dop och såg det söta barnet på några decimeters avstånd när jag gick ut genom porten och det bars in.
Två kyrkor var faktiskt stängda. De blir utan interiörreklam nästa år. 🙂

Vi tog med egen fikakorg som vi tänkte njuta av, på något fint ställe längs med de slingrande vägarna. Så blev det inte. Vi var inte klädda för kylan som bet sig in i kroppen. Istället blev det fika i bilen. Det som var kul var, att när vi vände tillbaks mot Visbykusten, såg vi en blå molnfri himmel och sol.

Dosen av det som väntar runt hörnet byttes ut mot motsatsen i söndags, när vi bestämde oss för att stanna  i vår hemstad. Klokt val.

Det  var som att förflytta sig tillbaka till sommaren. Tre turisbussar utanför Almedalsparken. Turisterna lotsades av en person med en skylt i handen. Själv lotsar jag dig bloggbesökare till fel tillfälle. För denna bilden tog jag en vecka tidigare när vi var och hämtade böcker på bibblan. 😉
Vilken vacker park som utnyttjas till lite av varje. Denna gång strosade vi på kullerstenarna, på andra sidan muren, och gled in och ut genom portarna.

Planerade vad vi ska göra/besöka när det blir gråa och regniga höstdagar. Detta är ett av de givna ställena.

Jag är otroligt förtjust i de trånga gränderna som binder ihop/ramar in hus och gator. Tänk om jag fick komma in i de gamla husen. 🙂 Jag har sett foton i böcker från en del rum med vackra målningar. Både på väggar och uppe i taken.

Ibland kommer man nära muren även vid fikatime. Nu kom kvinnan på fotot med ett brunt paket till mig som hon hämnat på ett utlämningsställe. Alldeles för lätt för att innehålla en kamera som inte skulle finnas i lager förrän i slutet av denna veckan. Antagligen väskan som jag köpte från ett annat ställe.
Prassel, prassel. Visade sig innehålla det extra objektivet och minneskort. Alltid en början. 18-200 mm. Kommer jag att bli en bättre eller sämre fotograf? Antagligen det sistnämnda…  och ute ösregnar det och blåser i träden. Vilken tur att jag har tak över huvudet och strömmen är på besök igen. 😀

Fönster och dörrar på glänt har jag tagit en del bilder på redan. Måste erkänna att jag är småirriterad. Strömavbrott nummer nittioelva. Den lilla texten jag hann skriva var kvar. Men när jag skriver visas bokstäverna med fördröjning. Därför blir det fel och fel och fel hela tiden. 😉 Det är ju 11 september så mina problem är ringa. En faktura på 400 kr för uteblivet besök på sjukhuset i Ystad störde mig också när posten kom. Liksom en annan mysko räkning på ett konstigt belopp. Jag skrev faktiskt ett avbokande mail och berättade att jag var på väg att flytta och tackade för de sju åren. Imorgon har jag beställt en ”gladdag”.
Tack för besöket. ❤

 

Namn saknas

Då var vi framme vid höstens första dag. Här i Visby vaknade jag till tät dimma. Hoppas den lättar så vi kan åka iväg på en utflykt framåt dagen. Måste passa på medans vi fortfarande har en dotter kvar på ön. Det jag uppskattar – och givetvis visste innan flytten hit, var att det var ”ordnat” som i Ystad. Nära till ögonstenar i en fin småstad och relativt nära till ett dukat bord lite längre bort.
Då var det Österlen. Nu är det Gotland.
Här är ett foto från en plats som känns bekant. Galgberget. Det namnet finns också i Halmstad. Där handlar det om bokskog och barndomsminnen. Här bygger jag nya minnen. Den svenska historien bär på många otäcka och våldsamma episoder. Hur kunde människor ha behållning av att gå hit och bevittna halshuggningar och hängningar? Visst fanns det ingen TV och Netflix. För en vapenvägrare som jag… 😦

Vi skyndar långsamt. I ett helt annat tempo än det vi tvingades in i under allt bestyr med flyttningen. Först igår kunde vi sätta punkt i och med att försäljningen slutfördes i Ystad. Skönt att slippa betala två bostäder och dyra räntor för ”speciella korta lån”.
Smidigt och tacksamt med fullmakt så vi slapp göra en flygresa för att ”kladda dit” två namnteckningar. Vi flyger hellre dit av andra orsaker. Vilket vi antagligen ska snart. 😉

De som känner mig IRL vet min tanke med att visa upp Gotlandsfoton och annat. Andra har frågat ex. här på bloggen. Här kommer en del av min plan:
Jag bestämde mig redan i våras för att jag skulle starta upp en till blogg som mestadels skulle handla om Wisby (som det stavades förr) och Gotland. Gärna kryddat med besök på några närliggande öar. Först skulle jag köpa en mer avancerad kamera. Jag var på väg under en ”rast” att beställa en på nätet som utsetts till den bästa kameran 2017-2018 (i den prisklassen). Typiskt. 😦 När jag väl kom till skott fanns den inte längre i lager på det stället. Sedan har jag lämnat ämnet. Fortsatt med att låna/leasa Jennifers systemkamera som jag gjort de senaste tre åren. Jag har tagit flera hundra foton med den kameran sedan vi kom hit för fyra veckor sedan. Jag har valt ut och sparat i olika kategorier (20 st än så länge) i huvudmappen Gotland. Jag har strukturerat upp det som jag vill ha det. Ordning och reda. Här är några tankar.

Mitt mål är att besöka alla orter som finns på ön. Jag hoppas hitta oväntade saker.

En trappa som leder till något spännande.

Givetvis ska jag gå in och ut ur ringmuren överallt.

Ett annat mål är att gå in i alla medeltida kyrkor (94 st). Än så länge har jag besökt 7 stycken. Här i Tofta hade vi tur. Vi hörde hur de sjöng inne i kyrkan. Porten verkade inte vara öppen när jag drog i den. Sedan öppnades den inifrån av en av sångarna. Snart stundade det bröllop. Vi fick gå in en snabbis och ta kort. Tack!
När vi åkte förbi kyrkan en timme senare stod där två stora bussar och flera bilar.
Alla kyrkor är öppna 15 maj till 15 september. Förhoppningsvis hinner jag med några till i år. Dessutom är vissa öppna året om. Undra vilka kyrkor som hamnar på topp-tre av Bosse Lidén. 🙂 Vem vet? Jag kanske ber bloggbesökarna att välja sin favorit. Eller så blir det för stort.

De inlägg som varit populärast i längden och som fortfarande besöks varje dag på min blogg har varit dem där jag 2016 hedrade Mankells böcker om Kurt Wallander. Jag tänkte göra något liknande, i ett lugnare tempo under 2019-2021, om Mari Jungstedts kriminalböcker om Anders Knutas och hans kollegor.

Givetvis kommer jag att besöka olika fikaställen. Jag har redan börjat att göra en topplista. Det som förvånar oss är att vi ännu inte hittat goda osötade kakor som dem jag njutit av i Hjo, Falkenberg, Boarp, Båstad, Ängelholm (klart bäst) och i Ystad på flera ställen. En besvikelse för mina vardagar. 😦  Syftar på att köpa hem kakor. På fik kan jag styra med min pump och ofta rör jag mig efteråt och behöver extra kolhydrater.

Var på ön finns den vackraste solnedgången? Jag ser mycket fram emot att få se soluppgångar. Liksom att upptäcka ansikten i raukar. Jag har redan sett Hoburgsgubbens lillebror. Undra om jag kan få pris för det. 😉

En annan sak som jag är svag för är gamla fisklägen. Vilken tur att det finns gott om det. Här i Gnisvärd tillbringade vi för två veckor sedan en mysig eftermiddag. Startade med en fikastund på stranden. Fick lust att vara med i kubbspelandet.

I november 2019 kommer det att bli en korsordstävling på den nya bloggen utan namn. Då kommer svaren att ha anknytning till Gotlandstrakten. Vad tycker du att jag ska döpa bloggen till? Jag tänkte betala för en egen domän.
Denna gamla blogg behåller jag. Den har sin funktion och är min gamla kompis. Kanske blir den mer och mer som en dagbok. Sådant ger sig om fyra månader.

Nu vet ni som frågat:
1. Jag tar massor av kort.
2. Hoppas jag ska lära mig en ny systemkamera under september.
3. Men jag sparar de allra flesta bilderna till nästa år/nästa blogg.
4. Vad kul det skulle vara om du/ni besöker den bloggen också.

Önskar dig bloggläsare/besökare en fin första septemberhelg. ❤
Nu är dimman borta. Men en sover och en är och handlar mat. Okej. Klockan är bara 08.36.