Idag har jag bloggat exakt tio år

Asunden

Idag för tio år sedan blev jag med denna blogg. Dagen innan hade vi kommit hem från en familjesemester på Gotland. Nu har vi snart bott fyra år som fastboende på denna underbara ö. Mitt mål var att få till minst ett inlägg varje månad på denna blogg tills tioårsdagen. För ska sanningen fram har gotlanduppochner varit förstabloggen sedan 1 januari 2019. I ARKIV till höger på min padda finns blåa texter från JUNI 2012 till JUNI 2022. Sviten är 121 månader lång. I nästa månad kommer den att vara bruten. Vad som händer i framtiden står skrivit i stjärnorna. Vi har planerat resor till fastlandet både i slutet av sommaren och i början av hösten. Kanske…
Jag svarar eventuella kommentarer med en symbol och bjuder på en Gotlandsresa från A till Ö, med vissa hopp. Q, W och X-platser har vi inte besökt – ännu. Ha en bra fortsättning på sommaren 2022. Vi finns på https://gotlanduppochner.com/

Bungenäs
Charlottenlund
Djupvik fiskeläge
Ekstakusten
Flugblomster
Gotlandssippor
Helgumannens fiskeläge
Iskonstverk på Södra Hällarna
Jernvägskafeet i Dalhem
Kyllaj
Lergrav
Mästerby änge
Närsholmen
Othem
Polhemsgården
Roma klosterruin
Sigsarve fiskeläge
Tingstäde träsk
Ulla Hau
Visbys mest fotograferade gränd
Ygne fiskeläge
Ålarve
Äldsta huset i Visby
Östergarn

Tusen tack till alla besökare och snälla, roliga, tänkvärda kommentarer genom åren. ❤

Hamnade i en tät guidad klunga

Igår bestämde jag mig för att ta med fika på min cykeltur. Slutmålet var en speciell plats som jag tidigare sett vara möjlig att nå, utan att behöva riskera livet. Endast lite klättring. Sedan förhoppningsvis en läcker utsikt åt olika håll. Vad kunde gå fel?
Innan hade jag förberett mig med att fota med mobilen aktuella bilder i kategorin FYRA ÅRSTIDER på gotlanduppochner. Förhoppningsvis var det vårfagert och jag skulle försöka ställa mig på ungefär samma ställen som tidigare gånger/årstider. Jämföra på plats med mobilbilden. En vikt lapp i bakfickan skulle lotsa mig till nio stopp + annat spännande som dök upp längs cykelsträckan. För det finns alltid plats för improvisation i min värld.

Det är numera betydligt fler bilar i Visby mitt på dagen. En snäll äldre kvinna stannade för mig. Men det gällde att se till att chauffören i andra riktlinjen på Kung Magnus väg var med på noterna. Det gick bra. Nu kom jag in på grusvägen mot Dalmansporten. Dags att njuta av vädret, nerförsbacken och min vackra hemstad. Bor jag verkligen i Visby? Som det kan bli.

Hm. Sista gången som jag cyklade här för ett par veckor sedan var jag helt solo. Mötte bara en kvinna som var ute med sin söta hund. Jag började nu höra en engelsktalande guide.

Ingen idé att plinga på engelska. Undra om guiden tog med att konstaffärsägaren en tidig morgon hittades hängd i Dalmansporten? (Knutasbok). En äldre kvinna började be om ursäkt till mig. För mig gjorde stoppet inget. Jag skulle inte med tåget och hade ingen mötestid att passa. Men självklart hoppades jag att de inte skulle svänga vänster in på smala Norra Murgatan. Nu gällde det att vända sig om och ta ett foto på baggen och… dumma skugga som… jag hoppade upp på cykeln och trampade genom den nu tomma porten och svängde höger…

Tvärstopp. Jag hoppade av cykeln och lyssnade på fakta om Visbys äldsta hus. Tror jag lyssnade bättre än några i skaran, som nästan kröp in i fönsterrutorna för att få till bra bilder. Härligt att vara på semester. Cykelsemester. Utan trampning för min del. 😉
Plötsligt vände sig gruppen om och gick mot mig – innan de vek in på Lancaster gränd mot Kyrkberget. Där är det mer plats att bre ut sig. Ingen bil som vill fram.
Jag stannade och tog några kort lite överallt. Njöt verkligen av senvåren och denna idylliska medeltidsstad.

Mina nya kompisar började hålla egna tempo. Eller? Kanske skulle de avsluta med gömme. Dunkgömme mot en bestämd plats. Sist hittad vann en gratis kvällsmiddag på hotellet?
Jag parkerade cykeln vid Rackarbacken och fick annat att tänka. Här skulle jag ta årstidsbilder på tre olika ställen. Det var när jag skulle ta andra bilden som jag noterade… zoomade in och såg…

… två tjejer sitta på MIN PLATS! 🙂
Jag gick en runda och tog fler bilder. Satte mig därefter på en bänk. En riktig fin plats. Men första parkett lockade fortfarande. Jag hörde att de pratade finska med varandra. Kom att tänka på min bästa tjejkompis när jag gick på BHS i Borås. Hon var finska. Synd hon inte lärde mig mer av språket. Kanske sa de att de måste dra snart? Taktiskt tog jag upp min lilla leksak och förde den mot min höger arm. Fortfarande ett lagom blodsocker. En stund till kunde jag vänta ut dem. Detsamma gjorde en kaja som satt två meter från mig. Eller. Den väntade ut om jag var en gästvänlig tvåbent varelse.

Värmen gjorde att jag blev törstig. Då kunde jag likaväl fortsätta gräva i kylväskan efter något ätbart. Kajan fick zero bitar av mig. Plötsligt hördes den sjungande finskan bättre. Precis som om den kom bakom min rygg.

Nu bestämde jag mig för att spela cool. Tänkte att de slagit vad om hur många sekunder det skulle ta innan jag klättrade dit upp. Kanske hade de satsat money? Jag satt kvar med blicken mot havet. Ögonvrån mot vilken väg de skulle ta. De gick ner en bit på den branta Rackabacken och kunde fortfarande se mig. Sedan vek de av in på Nygatan och jag vände mig om för att…

Var kom snubben från? Jag skrattade tyst för mig själv en stund. Sedan var det bara att fortsätta cyklingen i andra gränder. Längtar tills Solveig har sommarlov och vi kan sticka iväg tidigt någonstans. Jag överdriver inte om jag avslutar med att jag i åtta blå pärmar och flera böcker har flera hundra ställen som jag skulle vilja se & besöka innan vi nått mitten av oktober. Det svåra är att kombinera så vi når platser i rätt tid. Tänker på exempelvis orkidéer. Öppettider. Stabilt väder. Bilträngsel. I-problem när de är som värst och störst. 😉 Sedan finns även en önskan om att besöka fastlandet innan det blir höstkallt. Kanske kan Solveig ta ledigt en vecka i september? Juni, juli och augusti vet jag att döttrarna ska hit i olika grupperingar.

Superstars eller Mästarnas Mästare?

Novi Resort Visby
Strand Hotel
Hotell Stallbacken
Kalk Hotel
Clarion Hotel Wisby
Hotel Kokoloko

Vi fick en strålande idé 2020 när vi konstaterade att hotellpriserna under lågsäsong låg riktigt lågt. Genast bestämde vi oss för att under januari-maj bo på minst ett hotell i månaden. Därefter skulle vi ”som vanligt” välja stugor under sommaren.
Vi började med att välja ut personliga favoriter. Inte lätt. Vi var sugna på många hotell innanför ringmuren.
Hur gick det? Vi hann boka och avboka. Orsaken var att det dök upp någon märkligt snabbt spridande sjukdom. 😦 Men det har i comebacken blivit tre stycken i år. Nästa gång blir det stuga.
Vad har hotell att göra med bloggrubriken? Mycket enkelt. Jag ”hatar” reklam som idiotförklarar mig. Som förstör filmer och tävlingsmoment. Hackar sönder och tjatar sönder. Därför gör jag något annat. Ibland rör jag på mig. Bär iväg saker till diskmaskinen. Tömmer den. Åker och köper… skämt med allvar. Ibland känns/är reklamtiden längre än programtiden. Så att jämföra Superstars med Mästarnas Mästare är som att jämföra ärtsoppa med favoritglassen. Bryta mitt i en tävling borde få varenda reklamtittare att aldrig välja de produkter som visas just då. Tyvärr vet jag personligen inte vilka de är. Produkterna såklart. 😉
I det här ”Hotellfallet” ska jag om någon kväll ge Solveig en lapp och behålla en själv. På lappen finns sex hotellnamn. Ett poängsystem. Olika genrer. Exteriör. Interiör. Rum. Säng. Badrum. Utsikt. Frukost. Personal m.m. Sedan lägger vi ihop våra poäng och får fram vilket hotell – som än så länge leder i vår interna tävling. Om något år hoppas jag det finns med åtminstone tio hotellnamn. Nej. 😉 Vi kommer inte att redovisa det på blogglandia.
Däremot kan du gå in på https://gotlanduppochner.com/category/hemestra/ och se fler bilder och läsa om de sex olika hotellen som i kategorin givetvis är blandade med stugor som vi uppskattat. Ha en bra majdag.

I Kovik känner jag ett speciellt lugn

Marie Jungstedt gav mig tipset i en veckotidning, som jag läste innan vi åkte på semester till Gotland. Eftersom vi hyrde en stuga i Tofta hade vi inte långt till Kovik. Vid ett tillfälle lämnade jag den täta biltrafiken på väg 140 och körde sakta ner på grusvägen till parkeringen. Då blev det för mig kärlek vid första ögonkastet. ❤

Igår åkte vi iväg på en utflykt med en packad fikakorg. Första målet var att hitta en speciell växt nära Västergarn kyrka. Om vi fått välja själva borde vi varit där någon vecka tidigare. Tror ändå att Solveig lyckades få till några skapliga macrofoton, som duger till ett blogginlägg på gotlanduppochner. Skönt att det inte var en sippa vi letade efter. 😉

Från vår sittplats igår, när vi fikade, växeltittade jag på kapellet, fiskeläget, fåglar i luften och konstaterade att det aldrig varit så lite vatten på denna plats vid våra tidigare besök.

Vi gick tillbaka till bilen med fikakorgen och promenerade sedan vidare ut på udden. Det hör till ”traditionen” att jag vill besöka Koviks enkla och fina kapell någon gång om året. ❤

Skiftande tankar svepte genom mitt huvud. Jag kände mig både ”liten”, ödmjuk och mycket mer. En inre ro och tacksamhet över min lilla stund på jorden gjorde sig påmind. De tankarna fanns redan inom mig som barn. Då höll jag alltid tyst om dem. Placerade dem varsamt i ett av mina hemliga inre rum.

Vi fortsatte till fiskeläget och njöt av livet. När vi ändå var i krokarna fanns det möjlighet att undersöka kommande möjligheter. Hemvägen gick naturligtvis inte samma väg tillbaka. Några mindre etapper var helt nya och målades på kartan på hemmaplan. Annars är det så att vi känner igen oss mer och mer. Underlättar i olika sammanhang. Just den kombination av nytt och hemvant älskar jag.

imorgon ska jag se vad som hänt sedan sist

Det har gått x antal veckor sedan jag sist var på Galgberget i Visby. När det gäller sista besöket på Galgberget i Halmstad handlar det om x antal år. Imorgon tar jag cykeln eller bilen till det förstnämnda. Måste njuta av grönskan så mycket som det går. Älskar mest när INTE allt slår ut på ”en och samma gång”. Min vårallergi har ingen talan på dagarna. På nätterna strejkar näsan ibland. Måste skärpa mig med min leksak. Vid något tillfälle, kanske 1 juni när den fyller 1 år, ska jag berätta och visa foto på den. Vad fort ett år springer iväg.

Fotnot:
Eventuella kommentarer besvarar jag med en symbol. Fokus ligger sedan 1 januari 2019 på vår gemensamma blogg https://gotlanduppochner.com/ Men min plan med att lägga in minst ett inlägg i månaden här, har jag än så länge rott i hamn. Borde i alla fall fixa det till nästa månad när bloggen blir tio år gammal. Om framtiden vet vi icke. Sköt om dig läsare/besökare.

Från 5,7 miljoner till utgångspriset 18 miljoner

Skulle du kunna tänka dig lyxen att kunna njuta av denna utsikt varje dag? Det du ser är Hallshuk fiskeläge från klinten på norra Gotland. Du kommer inte att besväras av närliggande hus. För det finns bara ett hus (gamla fyrvaktarbostaden) och en fyr.

Fram till 2009 ägdes fastigheten, med bostad och tomt på 4 500 kvadratmeter, av statliga Fortifikationsverket.

Priset efter anbudsprocess landade 2009 på 5,7 miljoner. Nu är utgångspriset höjt några kronor. Nämligen till 18 miljoner. Första visningen är i maj. Fastigheten har alltså endast ägts av samma familj, som köpte den 2009.

Där uppe vid klintkanten ligger mångmiljonhuset med fyren.
Måste vara härligt att uppleva havets temperament och de fem årstiderna som finns på Gotland. Några nackdelar? Det behövs en rejält varm jacka och en tjock plånbok. Gärna någon som håller snöfritt på den gropiga grusvägen upp. Vi har aldrig under alla våra hundratals turer på öjn träffat på så många rabbis (vildkaniner) som på den vägen upp. Undra hur de smakar väl tillagade? Risk för ensidig kost men definitivt omväxlande väderlek. Själv skulle jag kunna tänka mig att sitta där och snickra ihop ett bokmanus. I rätt väderlek gå ut och hämta inspiration. Jag gissar på att någon internationell person blir andra ägaren. Vad tror du?

Vi vill dela med oss till så många som möjligt

Min första blogg, den som jag skriver i nu, är helt gratis. Men https://gotlanduppochner.com/ som jag har tillsammans med min fru Solveig betalar vi pengar för till WordPress. Orsaken är att slippa reklam som vi inte styr över.

Kombinationen av att åka runt på denna fantastiska ö och samtidigt dela med oss av bilder och text efteråt är oftast stimulerande och trevligt. Trots alla numera tusentals timmar framför bildskärmen, där ögonen ibland upplevs gå i kors. Vetskapen om att bloggen syns och offentliggörs till allmänheten på öjn höjer vårt ”gratisarbete” några snäpp. Ger oss ny energi gråa dagar, som när det är riktigt sorgligt aprilväder utanför fönstret. Själv älskar jag att läsa på innan och göra passande scheman inför våra slingrande resor med fyra hjul, två däck, två fötter. Det mesta planeringsarbetet gör jag i januari-april. Sedan improviserar vi gärna längs med rutterna. Undviker vi att jäkta upptäcks det lilla i det stora. Allra bäst är det när vi har satt upp cyklarna bakom bilen kvällen innan och åker iväg tidigt på morgonen och ser dagen gry. Då känns livet både enkelt och stort. ❤

Sedan snart två är finns vi med gotland.gratistidning.com som delas ut en gång i veckan. Allra bäst är att vi är med ständigt på deras sociala plattformer. 24 timmar om dygnet. 🙂 Då syns hela bilderna och texterna och besökarna kan scrolla ner och upptäcka de 56 olika kategorierna. Läsa om det de personligen gillar allra mest. http://gratistidning.com/gotland/category/e-tidning/
Kanske kan vi få äkta gotlänningar att besöka ställen som de aldrig besökt, eller som det var flera år sedan de besökte sist. Vi bestämmer helt själva och har valt att enbart dela med oss av positiva saker & besök. Det motsatta ser vi ändå ständigt på allt för många sociala medier, som kablas ut över oss små människor.
Tänk om vi synts även på fastlandet i deras gratistidningar. Då hade vi kunnat locka hit några till besökare. 😉 I sommar tycks det bli besöksrekord igen. Som vanligt kommer vi att undvika den värsta trängseln.
Sköt om dig. ❤

Mina egna skogsvändor

När Solveig kryper omkring och letar efter frivilliga objekt med sitt macro brukar jag ibland traska iväg på egna äventyr.

Det här påminner om ett pepparkakshus. Jag vågade inte knacka på eller undersöka om det stämde. 😉

Ser väldigt nice ut. Jag noterar till vänster havet mellan träden. Undra om de har havsutsikt från översta våningen? Skulle jag våga bo här själv en mörk stormig höstkväll? Är rädd för att det alltid brusar här. Platsen heter nämligen Brucebo.

Ökade med 9,1 procent

Förra veckan läste jag i vår lokaltidning 2021:års statistik över Gotland och deras 92 st socknar. Lilla Levide ångade på och ökade med 30 nya inskrivna och totalt 359 stycken. Året innan fick vi uppleva att Gotland gick över den magiska gränsen 60 000 personer. Förra året passerades 61 000.

I fredags var det första gången som vi körde genom lilla Levide. För en halländsk grabb som alltid älskat blå färg var det definitivt rätt soliga dag. Snälla någon däruppe. Ge tillbaka mig 25 år, våra två gulliga döttrar i ”rätt ålder”. Pinsamt om de är äldre än oss. 😉 Skulle grannarna uppskatta att det rullade in 3-4 bussar om dagen i maj för att se våra 3 333 st kaffekoppar och alla andra samlingar? Är det okej om jag får byta ut Lidéns Samlingsmuseum mot ett lugnt liv som en av två som skriver manus till barn & ungdomsböcker? I dessa oroliga tider är det en gratis och bra medicin att få drömma ljusa drömmar. För innerst inne är jag klarvaken och klarsynt.

Pst. Svarar eventuella kommentarer med en symbol. Sedan några veckor tillbaka ligger jag ”back” med mycket.