Puh såg på sina två tassar. Han visste, att en av dem var den högra, och han visste, att när man hade beslutat sig för vilken som var den högra, så var den andra den vänstra, men han kunde aldrig komma ihåg, hur man skulle börja. ❤
Nasse: ”Kommer du alltid att älska mig, Puh?”
Nalle Puh fäller en tår ner i vattnet och säger. ”Nasse, den dagen du hittar den tåren igen, då ska jag sluta älska dig.” ❤
Nasse: Hur stavar man till kärlek?
Nalle Puh: Du stavar det inte, du känner det.
”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man börjar leta efter det.”
Nalle Puh har så rätt. Men ibland glömmer jag bort det enkla. Sedan är det så att det ena föder det andra. Jag letar och letar men hittar inte vad jag söker efter. Däremot dyker det upp både nya spännande prylar och sådant som jag inte hade en susning om att vi hade kvar efter alla åtta gemensamma flyttningarna. Det har även hänt att jag glömt bort huvudskälet och istället fastnat i något nytt. Positivt ändå. Jag får motion. Både i muskler och på hjärnkontoret.
Ha en bra helg.
Bloggäventyr med Bosse Lidén 