Jag sa inte nej

Jag fick ett SMS från min fru som funderade på att ta ut några timmar komp och undrade om vi skulle träffas. Sådant flott erbjudande säger jag aldrig nej tack till.

Första stopp blev ”Dagens rätt” på Surbrunnsparken. Det är pampigt att köra igenom porten till det anrika gamla nöjespalatset. Bäst dock att köra en bil i taget.

 

 

 

 


Jag fastnar lätt i detaljer och glömmer bort ändamålet – mat.

Smart sätt att visa upp ”Dagens rätt”. Undra om det är tradition att krögarens hund får äta det kallskuret efter stängningsdags.  🙂

Vi hade tur och fick sista lediga fönsterbordet. Vilken lång kö det var en stund senare. Populärt ställe. Har många stamkunder.

Här står två av stamgästerna.

 

”Den lilla blå” skulle behöva tvättas. Hoppas den inte börjar bråka med de två röda.

Ska det bli dansbandskväll på teatern? Vilket gäng. Jag fastnade i google och läste på om bandet som bildades 1960. Första stora låten var ”Lillla Ann” 1966. Själv minns jag när de låg på Tio i topp med ”Happy birthday sweet sixteen”.

Efter allt ätande och tvättande var det skönt med en vårpromenad i vår lilla kuststad.

 

 

 

 

 

Blommor behöver inte mycket utrymme för att glädja sina betraktare.

Fyllda med positiv energi lättade vi ankar och rullade hemåt. Ovetande om vad som precis hade hänt på en annan plats i vårt fina land. Vilka skiftningar livet kan ta. På alla plan. ❤

Nu ska jag hänga ut tvätt. Det är viktigt att ha både rent samvete och rena kläder. För mig är det även viktigt att tvätta ord. Därför ska jag ägna de närmaste timmarna åt den trevliga sysslan. Blir svårt för mig eftersom jag även ska hålla tummarna för en annan viktig sak. En tenta i norr.
Jag önskar dig läsare en fin start på påskveckan. Var rädd om dig. ❤

Ps. Det strular med att lägga in två bilder efter varandra. Ser normalt ut i redigerandet. Där finns det inga vita tomrum. Jag har ingen tid att börja om på noll. 😦

Den mörka fredagen

Hemskt! Inte oväntat. Tyvärr tror jag inte gårdagen handlade om ett undantag i vårt avlånga land. Ändå kan vi inte gå omkring och ständigt vara rädda. Då har ondskan vunnit mark.  😦
Jag lider med de drabbade och de anhöriga. Sorgligt. ❤
I förmiddags tacklade jag mina mörka tankar på mitt personliga sätt. Den metod som passar mig bäst, efter jag matats i timmar med bilder och reportage.
Jag skrev två kåserier. Båda texterna behöver distans och tvättning innan någon annans ögon får läsa orden. Skriva i silver. Visa i guld.  😉

Utanför min täppa fick jag besök i luften. Jag hann inte ställa in skärpan.

Jag ser ingen ondska i de ögonen. Kanske har vi människor en del att lära av djur och små barn. För ingen människa föds elak och ond.

Gerbera och rejält med danskt

Idag tar jag farväl av vinterns sista dag. Imorgon vänder jag blad på vår Gotlandsalmanacka och kommer att konstatera att våren har återkommit – ännu en gång. ❤

garbia-ett

garbia-tva

garbia-tre

Personligen tycker jag årets två första månader har gått snabbt. Ibland har jag knappt vetat vad det varit för veckodag. Det blir oftast så när jag försvinner iväg in i tankens värld. Ändå har det hänt flera gånger att kroppen signalerat om uppmärksamhet och omvårdnad.

dansk-ett

Vi har kommit in i en riktig dansk DVD-period. Just nu ser vi denna serie med stor behållning. Som vanligt letar vi i våra huvuden efter var vi sett just den skådespelaren tidigare. I mitten på fotot står ex. Lars Ranthe, som spelar en affärsskojare i Badhotellet, som vi följer på TV på tisdagskvällarna.

dansk-tva

dansk-tre

I förra veckan tog vi farväl av våra kompisar på Rejseholdet (Mordkommissionen). Det var gött när jag kom över hela serien på Tradera. Min taktik med att lura i vassen och slå till tre sekunder innan auktionen gick ut, gick hem – ännu en gång.
Fortfarande är det lite svårt att få ihop la Cour med fjanten han spelar i vår favoritserie Lykke. Lars Brygmann heter skådespelaren i båda serierna. 😉

dansk-fem
Som vi har skrattat åt episoder i denna skruvade komediserie. Det finns även ett allvar i bakgrunden. Ännu mer i serien nedanför.

dansk-fyra

Vi undrade ett tag varför Sverige inte köpt in andra serien av Livet på Laerkevej. Blev den en flopp? För några veckor sedan hittade vi istället en långfilm på Netflix. Visst skrattade vi ibland. Men totalt var det ingen succé. I filmen blev det för mycket skruvande och för overkligt. 😦
Däremot gillar jag skarpt dramakomedin från 2009. Speltid 444 minuter. Många skratt. Min favorit är ”den osynliga mannen”. Egentligen en riktig tragisk figur.

Egentligen borde jag avsluta med ett foto på pärlhyacinterna som tagit höjd och fart snabbt i vår innevärme. Men plikten kallar. 🙂
Jag önskar bloggbesökare en bra start på våren 2017. ❤

Nu ska vi se hur man gör

1

Igår kom jag på att det var första gången under 2017 som jag lämnade Ystads kommun. Vad fort fyra veckor kan rusa iväg. Ska bli spännande att se om jag lyckas få ihop årets första blogginlägg. Om jag klarar det tekniska.

2
Det fick bli en solskenstur till Olof Viktors. Jag hade väntat mig att vi skulle vara ganska ensamma i cafédelen mot vägen. Den byggnad som de har öppet under denna tid på året. Där tog jag gruvligt fel. Jag hade tur som hittade det enda lediga tvåmansbordet.
Vad jag älskar att ljuset håller på att återvända. Efter fikat blev det en promenad vid havet. När vi kom hem njöt jag av snödropparna i trädgården.
Idag var det nära att jag fick användning av första-hjälpen-kursen, som jag gick en gång i tiden. Först sprang jag som en dopad vit sprinter när jag såg det hemska. Tänk om jag kom fram för sent. Många rädda tankar for runt i skallen. Vad har mannen råkat ut för?

4

Va! Är det första april idag?

3

I förra veckan hade vi gallring och till slut fanns bara de tio finaste julkorten från 2016 kvar. Nu har vi under några dagar, var för sig spanat på bidragen.
Jag har gjort klart min hemliga poängfördelning mellan 1-10. Om en stund ska vi sätta upp våra lappar och utse 2016 års vinnarkort. Vilket tycker du är finast?
5

 

God Jul och Gott Nytt År

familjefoto

Det var svårt att få plats alla på samma foto. Därför fick jag ex. ta av min vänstra arm.
Melissa och armen fick samsas på köksbordet.  🙂
På de tjugonio första bilderna hade jag en vit skjorta på mig. Då kände jag mig som det svarta fåret. Då var det också åsikter om att mitt huvud lutade. Vaddå då? Jag tänkte ju placera det under armen som jag brukar göra.
Det går utmärkt att åka pulka nerför min högra axel för den som är sugen på det. 😉
Kram från Bosse Pisa

Sveriges tio vackraste byar och småstäder

På tal om Trosa från igår. Kul att jag fick in rätt svar till slut. 🙂
Skyscanner sammanställde i maj 2016 en lista över Sveriges 10 vackraste byar och småstäder och la ut tio underbara foton på denna länk.

https://www.skyscanner.se/nyheter/sveriges-10-vackraste-byar-och-smastader

Trosa hamnade på plats sju. Förutom Trosa tror jag att jag aldrig varit i Sigtuna som rankades som tvåa. Det stod att storstaden Shanghai i Kina var så impad av Sigtuna att man lät uppföra en kopia.

Det var extra festligt personligen för mig, med deras lista över Sveriges 10 bästa sommarstäder. Vilken Header. Njut av den.  ❤

https://www.skyscanner.se/nyheter/sveriges-10-basta-sommarstader

Med andra ord har jag bytt ner mig. Från ettan Halmstad (Vilken kass bild de valde) till tvåan Ystad. 🙂
Jag var åtta dagar i trean Visby i somras och älskar den kuperade innerstaden. Centrum innanför murarna.
*Båstad på plats fem har aldrig varit en STAD i min skolvärld. Men på sommaren är orten välbesökt. Resten av året är det lätt att ta sig fram i Båstad och det behövs ingen väntan för att ta sig in på Köpmansgatan. Jag har en del erfarenhet efter alla våra år i de trakterna. Från kaos under några intensiva sommarveckor till  ”spökstaden” Torekov när 08:orna åkt hem. Sorgligt för bygden. Det var mycket som lades ner bara under vår tid där. Som dominobrickor försvinner en levande året runt framtid. För precis som i näringskedjan hör saker ihop. Det fiffiga kretsloppet. Som den kortsiktiga människan med dollarhjärna inte lägger ner någon tid på. Time is Money.
”Nu borrar vi.”
”Ursäkta. Det ligger flera döda kossor där borta och en man sa att fisken i bäcken flyter omkring död.”
”Trams. Mjölkmaskinerna sover bara. Dra i svansen. Fisk finns i havet. Är du ny här?”
”En bonde har fått problem med synen och hans händer darrar okontrollerat sedan en tid tillbaka. Han och hans fru är oroliga för sin nyfödda dotter.”
”Solsting. Han har säkert druckit för mycket mjölk. Ge honom något starkare. Hon har väl fått kolik.”  😉

Fotnot:
En hälsning och ”kvällspresent” till alla tävlingskompisar.
Ha en mysig tävlingsfri kväll.  ❤

Skuggning på Blogglandia

bild-ett

Ser du de effektfulla skuggorna på det gamla klostret i Ystad?
De symboliserar mitt förhållningssätt till Blogglandia de senaste fyra månaderna. Jag har denna tid anpassat mig till de förutsättningarna som gavs mig i ”present” av två trista anledningar. Först yrselanfall/utbrändhetssymtom/sömnbrist och senare som en trevlig efterrätt triggerfinger.  😦

Eftersom det inte var lätt att skriva någon längre textmängd med enbart vänster hand valde jag oftast att inte kommentera hos er. (Det räckte med att Solveig fick rycka in och skriva långa Gotlandstexter som jag dikterade när mina krafter var slut)
Ändå hävdar jag att jag aldrig läst så mycket bloggord och sett så många tusentals fina foton på de besökta lottade bloggarna, som under dessa månader. Jag överdriver inte det sistnämnda. För jag har valt en helt ny taktik de senaste tre månaderna sedan yrseln gav med sig. (Står mer längre ner) Bloggarna som stod på de vikta lapparna blev som trevliga ”bokpresenter” som gav mig energi och glädje.  ❤

dsc_39800001

Jag drog lappar från teburken över de 150 st olika bloggar som jag följt. De 30 bloggare som kommenterat mest hos mig (erkänner, det finns personlig statistik) fick sitt namn på två små vikta lappar. Det tyckte jag de var värda som en tacksam bonus.  😀

Istället för att bara läsa sista blogginlägget valde jag oftast en annan taktik. En mycket bättre och intressantare upplevelse.

Vilken guldgruva Blogglandia kan vara. <3.

Jag har grävt bakåt både månadsvis och årsvis hos bloggarna. Ibland försvunnit in i underbara inlägg. Vad otroligt duktiga många av er är. Tiden stod ibland stilla och jag glömde bort nutiden och att min diabetes ville ha mat då och då.
Men i november som varit min intensivaste månad på min egen blogg de fyra senaste åren, beroende på min korsordstävling, har jag inte haft den tiden till förfogande. Då har mest fokus legat på att hålla reda på min egen blogg och att hinna med motion, vila och mat under min egentid.

Äntligen är det dags för mig att skicka en Skrapkryss till den bloggare som jag besökt flest gånger i smyg. Resan för lotten blir en bra bit norr ut. Ända till snön.

den-fina-roda-rosen

Stort GRATTIS till Annika alias Badtanten.  ❤

I nästa vecka ska jag skicka hela tio Skrapkryss. Vad glad jag skulle bli om någon vann något stort.  😀
Innan dess är det åtta uppgifter kvar att lösa. Tre av dem kan komma när som helst på dygnet i denna månad. Övriga fem måste jag lägga in någon gång mellan 18.00-18.20 i november 2016.
Varje gång som Ingen Vinnare tar en titel fryser minst 37 poäng inne. Så många poäng blir det om jag lägger ihop 10+8+7+5+4+3 (Dessutom 2 poäng till alla som skriver rätt svar).
Felsvaren ger ju bara 1 pinne. Med andra ord finns det fortfarande många poäng att kämpa om och mycket kan hända i tabellen.  Konstigt att ingen ny deltagare tar chansen. Det behövs just nu bara 3 poäng för att ha chans att vinna en lott i nästa vecka. De jagande behöver bara svara rätt en enda gång för att nå dit. De har kanske fullt av lotter hemma och behöver ingen mer.  🙂

Deltagarantalet dessa säsonger är 43-51-51-”36”.  Sjunkande skepp?  Dags att kasta ankar? 🙂
Men antalet visningar i år leder för närvarande (efter 20 dagar) över förra årets otroliga månadsrekord (17 650 visningar). Det hade varit häftigt att slå det månadsrekordet. Förstår du? Jag tycker om att tävla mot mig själv. Som vanligt är jag en god förlorare med båda fötterna på jorden. 🙂
I december kommer jag som vanligt att gå in i en ny bloggfas. Ha semester från FB som jag brukar ha den månaden.

Psst! Du gick väl inte bara in på min blogg vid det här klockslaget för att … i så fall tycker jag du ska gratulera Annika till lotten. Nästa gång kan det vara din tur att vinna.  😀

Bonus:
Om du är här nere och läser kan jag bjuda på att det nästa gång handlar om brott.  😀

 

Småsaker från bloggaren

De som följt min blogg har förstått att jag är allergisk mot reklamavbrott som hackar sönder filmer eller bidrar till att dramatik i idrottssammanhang går förlorat för att spelarna och åkarna inte tar dryckespaus under reklamen.  😦
Jag vet och informeras ofta av kommentatorer och text om att det går att betala för att slippa reklam. Hallå. Det gör det ännu dummare. Företag betalar miljontals kronor för att de ska pumpa in köptankar i våra ömtåliga hjärnor. Ska då samma mediaföretag som får betalt göra reklam för att jag/tittaren ska betala för att slippa … 😦

Däremot gillar jag att upptäcka småsaker i vardagen som jag missat för att jag inte läser ordentligt. Enkel men träffbar text som fick mig att le.  🙂

dsc_00070088

Annars läser jag mycket i andra sammanhang. I förra boken stannade jag till och funderade på två saker i texten. Det första förstod jag av fortsättningen. Det andra var jag inte säker på. Gissade på starkdryck av något slag. Vilket visade sig rätt. Sup. (Google)

1. Tittar i november.
2. Hon måste ha en tår på tand.

Det är svår att se om hon ser på en eller ej. (Fortsättning på ettan) Skelar är naturligtvis svaret men jag blev nyfiken på uttrycket som jag aldrig hört tals om och undrade vad liknelsen kommer ifrån. Det enda jag kom på var att höstmånaden är månad nummer elva och jag drog en parallell till vad bilskolläraren lärde ut FÖRR. Håll i ratten ”Tio i två” (Numera kvart i tre). Om november är elva på urverket … ?
Vad kul det är att lära sig nya saker. 😀

 

Avslutar med några ord från Carl-Gustaf Lindstedt som jag precis hittade i ett block.

” När man är så trött att varenda ben i kroppen värker. Ska man vara glad att man inte är abborre.”

Ett superenkelt val

Jag har alltid gillat att studera kartor. Nu när äldsta dottern rört sig norr ut är det naturligt för mig att bekanta mig med hennes nya studieort på papper.
Egentligen hade vi tänkt att åka upp till henne denna veckan, men hennes nya tighta schema har sin lucka lite längre fram. Då flyger hon hem till oss istället och stannar i fem dagar. Ser vi fram emot. ❤

solskensgatan

Bruno Liljefors är en världskändis. Mina bruna ögon sökte sig till sju granngator och min fantasi gick från konst, natur, möbler, inredning till huspriser. Vad tror du? Vilken av de sju hade du valt? Jag hade mycket hellre köpt ett hus på Solskensgatan än på de andra sex gatorna. Vem vill leva ständigt i dimma, töväder, storm, blixtväder, moln och regnväder? Antagligen skiljer det rejält på prisbilden.  🙂
Dessutom nära till en stor park. Påverkar givetvis förhållanden och alla kontakter negativt. Stormiga relationer. Tövädersäktenskap. Blixtförälskad är både bra och dåligt. Gå in i dimman och gå vilse på sin egen gata kan inte vara en höjdare. Sedan behöva fråga om hjälp av någon med ett brett solsken i hela ansiktet … efter att ha blivit genomblöt och drabbats av akut blixtfeber under letandet och tappat husnyckeln i en gallerbrunn.

Här i Ystad har vi just nu riktigt fint solskensväder. Det var minus två grader under min morgonpromenad. De som ser mig tror säkert att jag amputerat högerarmen. Helst när reflexbandet smiter åt. Men den bara högerhanden trivs i värmen. Efter tre veckor har jag både tröttnat och blivit van vid alla långsamma procedurer. Längtar till morgonens date.

dsc_40570002

Härligt när gatunamnet stämmer och lever upp till sitt namn.  😉