Invigning av de nya kaffekorgsmuggarna

Efter den namnlösa stormen och en veckas regnande och blåsande belönades vi med en solig och underbar hösthelg. Solveig undrade vad jag ville hitta på efter söndagslunchen.
”Vi inviger de nya muggarna som vi köpte på Mio förra regnlördagen. Min tur att välja? Då tar jag Abbekås.”

Eftersom vi ätit en maffig god äppelkaka med tillbehör till efterrätt blev det först en härlig solskenspromenad.

Till jul kommer stockrosorna att växt ifrån taket.

Härligt att fortfarande få njuta av fina blommor i olika färger.

Eftersom jag älskar blått blev detta min favorit. ❤

”Vi måste ha gått för långt? Ser du slottet därborta?”
”Inte peka. Har du lågt blodsocker?”

”Nä. Hva gör vi nu, lille du? Tycker vi går till bänken som vi satt på förra hösten. Den nära vattnet.”

Solveig vill gärna ha dessa pilar på vår bostadsvägg. De är tuffa.

De riktiga är dock häftigare. Helst när de lutar rejält.

Ett av våra favorithus i Abbekås.

”Typiskt! Tror han att det är ett hotell? Får jag nypa honom i … ?”  😀

Badsäsongen 2017 är inte slut för vissa.

Medan andras båtsäsong är över.

Mysig hamn. Jag har hört ryktas om att en bloggvän brukar gå här ibland med alla sina tolv barnbarn och berätta om sina hyss från förr. 😉

”Solveig! Ska vi ta gräsbåten hem?”
”Visst. Gör du det. Själv tar jag ”den lilla blå på fyra hjul.”

Fotnot:
Scandinavian Book har ändrat på sin hemsida och skriver att de skickar ”Minnen som stannat kvar 20/9. Undra vilket år de syftar på? 😉 

 

Annonser

Joakim hade mycket att berätta om …

Strumporna fick stanna hemma, men fikakorgen fick naturligtvis följa med på kustutflykten.

Ett

Kaffetarmen ropade direkt när jag smällde igen bildörren. ”Vill ha kaffe NUUUUU!”
För att inte ställa till med bråk slog vi oss ner på en bänk vid hamnen i det gamla fiskeläget Abbekås och lydde kaffetarmen.
Vi hade varit inne på ett konditori och köpt med oss något smaskigt. Allt smakar så mycket bättre utomhus. Precis när vi var klara hörde jag hur någon ropade på mig bakom ryggen.

Två

Jag trodde först det var paret på bänken som pratade med ryggen.

Tre

Så var det inte. Det var Abbekåsa gåsen Joakim som kallade på mig. Jag kunde riktigt höra hur Edvard Persson sjöng i mina öron innan Jocke avbröt mig.
”Det är väl du som är BloggBosse. Nu ska du få höra vad en bloggtjej hittade på här i Abbekås när hon var en liten tös.”
Under en kvart fick jag höra så många spännande storys att jag nästan storknade eller gåsade som man säger på dessa breddgrader. Kan verkligen Åse vara skyldig till allt detta eller broderade han ut vissa saker?

Fyra

En natt sådde hon snabbväxande träd överallt på stranden. När männen skulle ut och fiska frukost fick de ta hjälp av lien för att komma fram till båtarna.

Elva

I båtarna planterade hon allt möjligt. Enligt ett rykte är det hon som böjt på detta träd bara för att visa några grabbar att hon minsann var starkare än Pippi Långstrump.

DSCN8496

Nu växer det maskrosor i det men snart kommer det mot alla odds att bli grönt och fint igen. Otroligt att det fortfarande lever. Den ”gröna bilden” är från bildarkivet.

DSC_39930006

Femohalvt

Jag var tvungen att gå ner och doppa huvudet för att ruska av mig de mest spännande berättelserna. Samtidigt var det riktigt kul att få reda på sanningar.  😀

Fem

Det kyliga vattnet ruskade om mig. Efter att jag fick en ansiktskram av en blåmanet såg jag bara blåa saker ett tag. Eftersom det är min favoritfärg gjorde det mig ingenting.

Någon hade haft bråttom ur skorna.

Åtta

Vackert.

Sex

Sju

Läckert och inbjudande med blåa dörrar.  ❤

Nio

Om vi skulle ta och skaffa båt istället för bil.

Tio

Men det är mycket jobb och inte bara lek i vatten. Sedan vet jag inte om mormor Åse växt ifrån de värsta busen.  😉

 

 

 

Abbekås och julklappsspelet

Vi har skapat en del familjära julaftontraditioner sista åren. En av dem är att åka iväg och gå en runda efter jullunchen. Denna gång valde vi Abbekås.

Ett

Eftersom sommarcaféet inte var öppet vandrade vi vidare.

Två

Otroligt. Det var flera år sedan sist som jag såg TVÅ brunormar samtidigt. 😉

Tre

Tänk att jag och Solveig satt och fikade på den bänken i slutet av oktober. Det var så skönt i solen den stunden att jag kunde ta av jackan. ❤

Fyra

Någon vinterbadare har jag aldrig varit. Kan bero en del på att jag alltid varit en badkruka.

Fem

Det blev en riktigt lång och uppfriskande promenad. Till slut blev jag törstig. Då kom jag att tänka på Pippi Långstrump. Vilken tur att sockerdricka-kiosken var öppen …

Sex

… bara för mig. 😉

Sju

När vi kom hem fortsatte vi med en annan ny tradition som vi började med förra julen. Julklappsspelet. Denna gång bestämde vi att det var en femma som gällde för att få välja/sno någon av de andras paket.

Åtta

En enda paket av de arton hamnade hos mig. Inte berodde det på att de var elaka mot mig som förra året, då de ofta valde att ta från min stora hög. Nej. jag lyckades med det svåra att inte få en enda femma på alla kast under tio minuter. Ett rekord bara det.

Nio

Vilken tur att jag fick fler efter Kalle Anka när paketen under granen delades ut, utan att en dum tärning bestämde. 🙂 Istället gick det efter vem som varit snällast under året som gått och då vann givetvis … 😀
Undra om den här söta tjejen vill vara med på bild på bloggen?  Dumt att fråga. Risken är stor att …
Tio
Idag gjorde vi som förra året. Ställde klockradion och kom iväg på en stämningsfull julotta i Marsvinsholms stora kyrka klockan 07.00. ❤ Trumpetsolot efter klockringningen var lika magiskt vackert som jag minns det 2014.

Förra året snöade det under bilfärden dit. I morse var det istället en vacker fullmåne som ledde oss hela vägen till alla marschaller utanför kyrkan och vid grusparkeringen. När vi kom hem kröp vi ner i den obäddade sängen igen. Gäsp.
God fortsättning på julen. ❤
Hoppas Solveig snart tar paus från pluggandet så vi kan titta vidare på den engelska filmen.

 

Det lilla hotellet vid havet

ett

Innan vi flyttade till Ystad hann vi bo flera gånger i den mysiga lilla staden. Både när vi var på semestrar och när vi febrilt letade bostad under några intensiva vintermånader.

två

Om vi någon gång flyttar från orten är jag övertygad om att vi kommer att återvända till Ystad flera gånger. Då är det troligt att vi kommer att satsa på detta hotell, som ligger ett stenkast från havet och bara en kvart från Ystad. Denna vägsträcka gör mig varm i kroppen varje gång jag färdas på den. ❤ Helst när det är fritt från novemberdimma. 😉

tre
Hotellet har växt och blivit med spa under den tid som vi bott här.

tre b

fyra

fem

Det var mycket folk här så jag tog en snabb-bild i entrén. Allt såg lockande ut. 🙂

sex

Hade inte Solveig varit med är det möjligt att frestelsen med den öppna dörren hade blivit för … 😉

sju

åtta
Jag är alltid svag för små detaljer. Jag blev också förtjust i namnen på rummen. Ex Fårahuset och Stallet.

nio

Detta måste vara den nya delen.

tio

elva

Två pluspoäng för ögat. Minnen från förr när det var lantbruk på platsen. Nu är frågan: Gå en promenad på Mossbystrand eller åka en liten bit bort till underbara Abbekås? Här finns så många fantastiska platser att det ibland blir svårt att välja.

Här kan du se finare bilder och annat spännande http://www.mossbylund.se/

Tänk att det redan är första advent nästa söndag!

 

Här tankade jag energi

1

Förra helgen var vi på två mysiga utflykter. På lördagen tog jag inte med kamera till Abbekås. Däremot fick både Solveig och fikakorgen följa med. ❤ Vi hade tur med vädret. Förmiddagens sol hade försvunnit, men det var fortfarande varmt och de mörka molnen släppte inte iväg något vått.

Vinnaren

Jag vågade inte gratulera mannen som jobbade i trädgården utanför huset. Huset som ingen av mina bloggbesökare röstade på i Månadens tävling, som därmed gav mig en lott att skrapa. Det ligger många fina hus längs denna väg, så det var såklart inte lätt att välja för er.

2

På söndagen åkte vi samma håll, men stannade några kilometer tidigare vid Mossbystrand. Precis som i Abbekås njöt vi av alla blommor i trädgårdarna längs med havet. Här nere är det tacksamt på hösten när värmen från havet fortfarande gör sitt jobb med växtligheten. (första fotot är också taget på Mossbystrand)

Cikoria

Jag har ännu inte druckit det sura cikoriakaffet. Däremot lyckades vi få till en tjusig rabatt med den vackra vilda blomman utanför vårt kaffekoppmuseum i Ängalag på Bjärehalvön. De människor som levde under den senaste ransoneringstiden minns säkert surrogatkaffet.

Krikon

Är det amerikanska blåbär som växer högt eller krikon? 🙂

oxelbär

Oxelbär är trevliga att fotografera. Kan man göra något gott av dem?

Björnbär

Björnbär känner jag väl till. Jag saknar bären som växte rikligt i Hovs Hallar, några kilometer från vår bostad.

Vresnypon

Kanske bäst att passa sig. Dessa röda saker är säkert vresiga. 😉

Inte bara nya sedlar

Vad viktigt det är att sänka tempot när energin håller på att ta slut på en gammal sprinter. Här i Ystad lyser morgonsolen så vackert. Fortfarande vet jag inte dagsschemat. Vad ska du göra av denna septemberlördag?

Femte segraren i år

Bosses författarporträtt Fråga fyra

Den här gången kommer månadens lott att skrapas på hemmaplan. 🙂 Jag hoppas att jag inte får fler titlar under 2015.

Facit med antalet inlagda blogginlägg:
Tio av de fjorton husen fick röster av er.
Hus nummer 4 fick åtta röster. Hus nummer 2 fick sex röster.
Hus nummer 13 fick 4 röster. Hus nummer 8 och 11 fick två röster var.
Hus nummer 1, 6, 7, 9 och 14 fick var sin röst.
Hus nummer 3, 5, 10 och 12 fick inga röster.

Mitt favorittal är tretton. Först hade jag lagt vinnarhuset av en slump där. Det var när jag kom på det som jag lät det byta plats och bli hus nummer 12 istället. 🙂

Månadsbloggtävlingar & Segrare 2015:
Januari: Susie Bloom
Februari: Gunnar Carlstedt
Mars: Tove Olberg
April: Eva Rohlén
Maj: Bosse Lidén
Juni: ???

Det är alltid trevligt att läsa era kommentarer. Så här skrev Åse som är uppvuxen på orten:
Tror du väljer hus nr 6, Apelgården där spökar det så där skulle det vara spännande att bo tror jag. Kram

Regnbågen lämnade röst tidigt och nosade direkt på det rätta svaret. Då trodde jag att rätt svar skulle komma snabbt och flera gånger under gårdagen.
Du skulle kunna sitta inne i glasverandan på hus tolv och skriva, ganska insynsskyddat. Men nä, alltför rätlinjigt …

Jag och Solveig har säkert gått i Abbekås över tjugo gånger och varit där under alla fyra årstiderna. På sommaren när man känner den ljuvliga lavendeldoften från den långa ”häcken” upp till det ”gröna huset”, som ligger en bit in från promenadstråket och gynnar privatlivet, är det mycket lätt att bli förälskad i det huset och den tomten. Glasverandan till vänster lockar. De härliga fönstren på andra våningen. Där skulle jag kunna sitta och skriva och titta på havet när jag helst ville.

Vinnaren

Redoett

Redotvå

Men nästan alla hus jag la in igår kunde jag tänka mig. Detta kommer nog på andra plats.
Redovisningtvå

Fotot taget från andra hållet på hus nummer 8. Jag tror att ni i denna tävling spetsade in er på att jag ENBART skulle sitta och skriva i huset och att de första deltagarna betonade detta tema. Det var inte medvetet att jag ”lurade” er till de tankegångarna.
Trist nog ligger förra blogginlägget i kategorin Varierat, eftersom jag glömde markera kategorin Tävlingar. Jag kan numera aldrig ändra fel och annat i mina inlägg. Allt måste vara rätt i första ”tagningen” när jag lägger in. Skälet är att jag tvingas in i en ny variant på WordPress som INTE har med alla mina gamla kategorier av någon konstig anledning (de från S och framåt saknas). Därför vägrar jag att skriva i nya varianten. Min bloggs framtid lever med andra ord farligt trots att jag bara använt 30 % av utrymmet enligt statistiken. 😦

Månadens tävling: Vilket hus i Abbekås?

Noll

Månadens tävling handlar om fjorton fina hus på Fiskarevägen i Abbekås. Jag har skrivit ett nummer ÖVER varje husbild. Det NUMRET ska ni svara med.

Här kommer maj månads fråga: Vilket hus tror du att jag skulle vilja bo i under ett år och under tiden skriva en roman?

Regler: Ni har bara en chans var att lämna en kommentar. Om det blir tre eller fler som har svarat rätt nummer lottar jag en vinnare till SkrapKryss-lotten. Om en eller två svarat rätt vinner den som var först. Om ingen gissar rätt vinner jag lotten. Vem blir majmästare 2015? Tävlingen stängs klockan 22.00 ikväll. Lycka till!  😀

Hus ett

Ett

Hus två

Två

Hus tre

Tre

Hus fyra

Fyra

Hus fem

Fem

Hus sex

Sex

Hus sju

Sju

Hus åtta

Åtta

Hus nio

Nio

Hus tio

Tio

Hus elva

Elva

Hus tolv

Vinnaren

Hus tretton

Tretton

Hus fjorton

Fjorton

Ett sorgligt rekord

Ett

Vilken skillnad. Första gången vi körde mot Abbekås 1997 kom vi från andra hållet, Trelleborgshållet. Då ville jag njuta av att köra sakta längs med havet. Precis som Kurt Wallander gjorde när han behövde tänka. Hm! Det var tät dimma och vi såg aldrig havet under sträckan mellan Falsterbo och Ystad. Det blev en besvikelse, vår längtan försvann i dimman. Nu efteråt har vi skämtat om detta varje gång vi åkt sträckan och njutit av den fantastiska utsikten över havet. Den första gången visste vi ju inte att vi skulle hamna så nära … fjorton år senare.

Två

Vi hade med egen fikakorg med kaffetermos och Solveigs mumsiga och nyttiga morotskaka med olika sorters nötter. Det finns gott om bänkar längs med havet och vandringsleden, som vi upptäckte först förra gången vi var här. Underbart att sitta och filosofera över stort som smått. Långt från alla måsten.

Tre

Mina tankar gick till en komedi med Tom Hanks och Daryl Hannah från åttiotalet som hette just Splasch.
Abbekås ligger 15 km från vår bostad. Detta gamla fiskeläge på Söderslätt, som var känt redan på medeltiden, har ett sorgligt svenskt rekord. En höstdag 1872 förstördes stora delar av byn av stormfloden Backafloden, framkallad av en orkan. 34 hus förstördes, alla fiskeredskap, båtar och befolkningens vinterförråd. Vattenståndet ökade till 3,6 meter över det normala, vilket fortfarande är svenskt rekord. Med hjälp av stadsbidrag kunde fisket och kusthandeln åter komma igång. Under andra världskriget, som just idag firar 70 år sedan krigsslutet, hade fisket en ny storhetstid.

2011 renoverades hamnen som nu består av en inre hamn som används av fiskarna och en yttre hamnbassäng för fritidsseglare och gästbåtar.

Fem

Det är alltid lika intressant att studera den lutande pilen som hamlats. Om några veckor är den grön och fin. Jag har visat sommarbilder på den förr här på bloggen. Jag ska gå till arkivet och ta fram en bild:

Femohalvt

Sex

Tack för att ni ställde upp er på ett tjusigt led. Framför allt tack för att ni ställde upp er i bokstavsordning. Axel, Disa, Joakim och Vingla. Jag önskar er en trevlig flygtur. Åker ni med Vingresor? 😉

Sju

Undra om de tycker det är skönast med havsbad eller bad i egen sjö och med egen brygga?

Åtta

Den här bilden är både vass och sticker ut i blogginlägget. Jag gillar den. ❤

Nio

Det är så typiskt, när man tycker att livet leker. Jag tittade så länge på hamnkrogens meny att jag missade … 😉

Tio

”Otur med bilkörning, men tur i grävandet”. Nytt Bosse Lidén ordspråk. När vi äntligen kom hem och fick torra kläder tog jag bort mossa i gräsmattan för att jobba mig varm. När jag grävt ett tag hittade jag ett rostigt skrin. I skrinet låg blänkande guldslantar.
Det fick bli denna sommarbil. Vilken tur att bilfirman tog mynt, för sedlar ville varken försäljaren eller banken höra talas om. Bäst att sluta tramsa. Solveig säger bestämt att vi inte alls körde ner i vattnet och att jag rimligtvis borde sett skylten när jag tog kort på den.

Vet ni om att Abbekås är omsjunget av Edvard Persson i sången Abbekåsagåsen Joakim? Det visste inte jag heller förrän min bloggvän Åse, som är uppväxt på orten, berättade det för mig. Stackars Jocke!

Jag tänkte låta Abbekås spela en huvudroll i månadens tävling som kommer nästa vecka. Trevlig helg! Här kommer sensmoral på skånska:

 

Tävling – Bild FEM

E

Två barn med i bilen hem, efter hämtning från Fiskebyns förskola i Torekov. Först lastades storasyster av, på stolen i groventrén i Ängalag. En dag i förskolan var fylld av trevligheter och våra barn stormtrivdes. Onsdagarna var dock i längsta laget. Energin brukade ta slut i bilen, trots att vägsträckan var relativt kort.

Tävlingsregler stod efter Bild ETT. Tävlingsdag är på söndag. Ska bli spännande att se om dimman leker med skidskytte-herrarna idag med. Risk att jag missar tävlingen eftersom jag ska till Trelleborg. Hoppas att det inte är någon dimma längs med väg 9. Givetvis kommer jag att svänga ner till något av mina favoritställen. Ska jag välja Gislövs läge, Smygehuk, Beddingestrand eller Abbekås? I rätt väder är det som att bo på ett smörgåsbord. Vilken tur att vi inte köpte huset i Menlösa. 😉

En gräsänklings bekännelse

Jag tänkte på en viktig sak. Är inte fruar, äktenskap, barn och djur i olika storlekar och kön egentligen rätt överreklamerat?
Jag behöver inte gå långt i mitt sunda resonemang. Jag klarade mig förträffligt som ungkarl. Hade inga som helst planer på att skaffa mig en ring, varken på fingret eller i örat. De senaste dagarna har jag mått som en prins, rört mig över stora bostadsytor. Valt ljud, aktiviteter, mat & dryck efter egen smak. Samtidigt ska man inte styra om i jordens ekorrhjul när likasinnade hjärtan möts. Ibland kan det gå fort när lyckan gör entré. Själva mötesplatsen behöver inte alltid vara romantisk, som många nyförälskade gärna målar upp för sin omgivning. I torsdags… hoppas ni inte tjallar. Alla gör vi våra snedsteg och detta är en bekännelse, från en lycklig gräsänkling visserligen. 😉

… I torsdags möttes vi på Åhléns i centrala Ystad. Hon var också där solo. Två ensamma själar på samma jordfläck. Vilken värme hon utstrålade. Först trodde jag att jag skulle få dåligt samvete. Att det skulle skava, när hon kom hit hem och det blev mer på riktigt. När drömmar och vardagsliv korsades. Jag garderade mig med att blunda och inte fästa blicken på bröllopsfotot. Manövern behövdes säkert inte, utan var mer en säkerhetsåtgärd.
Denna småländska snäcka från Huskvarna är den ljuvligaste kvinna jag mött på… flera år. Ärligt talat vet jag inte vad jag föll för först. Naturligheten? Hon var enkelt klädd i blåjeans. Hon är magisk där hon ligger så nära mig, så ett frimärke inte skulle få plats mellan oss. Dessutom doftar hon sagolikt. Lavendel som jag alltid varit svag för.
Okej! Ni tror att jag blivit förblindad redan vid årsstarten? Gubbsjuk? Erkänner vagt ett ”mikrouns”. Nu när den första förälskelsen har lagt sig kan jag delvis hålla med om det, när det gäller tre detaljer i hennes personlighet. ”Veteja” som jag kallar henne i smyg, har sina egenheter. Hon vill ladda upp på små utrymmen i några minuter innan vi blir intima och envisas med att behöva ett glas vatten varje gång. Efter trettiofem minuter har hon en tendens att svalna av. Ingen är perfekt. Jag har själv några egenheter, men kan i skrivande stund inte lämna några referenser.

Mysko. Vad hände? Drog någon ut sladden? Vilken konstig och främmande känsla som dök upp i kroppen. Jag känner mig tom, halv och en aning småhungrig. Undra vad Solveig och tjejerna gör? Så mycket kan det väl inte finnas att göra och titta på i Stockholm. En småstad. Möjligtvis en aning större än Ystad om man fuskar och börjar räkna förorter. Vi har ex. Svarte och Abbekås där jag var för några dagar sedan, men jag fuskar aldrig. Hög tid att gaska upp mig. Så länge jag har Tour de Ski och ”Veteja” klarar jag mig utmärkt.
”Ja, ja. Tjata inte. Jag ska ge dig ett glas vatten innan du snurrar runt i två minuter i mikron. Något mer Madame? Ska jag hämta vattnet från Vättern?”

DSC006630010

Fotnot: Mirakelpåsen. Värmaren och kylaren i samma påse. KRAV-certifierad vete av Kiwa. Svensktillverkad av MirakelDESIGN AB i Huskvarna.
Personlig åsikt: Underbart skönt och avkopplande under ex. en värkande rygg och nacke.