Kändes som en vårdag

Jag städade bostaden i torsdags. Igår efter lunch, när jag satt och väntade på Solveig, tröttnade solen på att inte få stå i centrum. Efter nästan två veckors gråhet och regn bestämde sig den gula lampan för att göra ett finbesök. Då gjorde det inget att det upplevdes i vardagsrumsluften, som om jag inte hade städat, på grund av det starka ljuset som letade sig in i varje vrå.

Vi parkerade bilen vid hamnen. Höll andan när vi passerade en stank från en slamsugningsbil, innan vi lämnade in de lästa böckerna på bibblan för att få lättare promenadbagage.
Överallt såg vi soltörstiga människor som njöt av det som kändes som en vårdag. Själva kände vi oss nyförälskade och som vi var iväg på en weekendresa till Visby. ❤ Runt Almedalen strosade personer i alla åldrar. Men det var fler gräsänder och måsar än tvåfotade individer. Orsaken var några småbarn som matade fåglarna. För första gången var vi framme vid bänkarna som stod på rad framför scenen. På bänkryggarna stod många välkända politikernamn från alla tider. Sorgligt att läsa namnet Anna Lindh på en namnplatta. Såg att statyn var tillägnad Olof Palme. Får göra ett bloggreportage om det i framtiden. Hela tiden upptäcker jag nya intressanta saker.

Fotot taget med Solveigs mobilkamera.
 Det är en rejäl bit uppförsbacke det hållet på Hästgatan. (Gatan till vänster som fortsätter slingrande en bra bit till höger) Spontant bestämde vi oss för att prova ett nytt fikaställe. Jag hade läst på en sajt att KA:Feit (gutemål?) var utsett till ett av Visbys tio bästa fikaställe. Vi gillade det. 🙂 En annan gång tar jag med kameran och frågar om jag får ta kort. Jag är förtjust i detaljer i inredning. Även när de piffar till toaletten med små medel.
Sedan var det nerförsbacke till bibblan. Tur jag hade broms på benen så jag inte hamnade på Öland. 😉
Betyg på de lästa böckerna. Första gången Peter May inte får en femma av mig. lite sorgligt. Skälet skulle jag kunna hålla en föreläsning om eller skriva en avhandling om. Under minst 200 sidor höll han sin vanliga höga klass. Naturbeskrivningar på de karga öarna är hans hemmaplan. Där har han få ”övermänkvinnor” bland skrivande författare.

3/5

 

 

5/5

 

Ska bli spännande att läsa hur Håkan Nesser löst det när han sammanfört Van Veeteren med Gunnar Barbarotti i sin senaste tjocka bok.

Det finns många åsikter om Björn Ranelid. Sex ord vill jag skriva: Han är de små människornas röst.  ❤ Själv har Björn svårt att säga/skriva bara sex ord. 🙂 Jag önskar dig en fin lördag.

Annonser

Kontrasternas helg

Det sägs att det finns alltid någon plats på Gotland där solen lyser – varje dag. Det skulle inte förvåna mig. För det är något jag ofta har lagt märkte till under vistelser på öar. Senast Bornholm förra sommaren. Otroligt häftigt när jag fotade det vilda havet där vi bodde. Tio minuter senare anlände vi med bil till ett spegelblankt hav. Overkligt.
Vet du vad Gotlands högsta rauk heter?  😉

Förra helgen höll vi till vid kusten. Då var det behagligt vandringsväder. Ovädret höll sig snällt på avstånd. Denna lördagen tänkte vi passa på och besöka några medeltidskyrkor innan de kanske stänger för säsongen. (15 maj -15 september) Jag har skrivit om att vi kom precis innan ett bröllop i Tofta. Dennna gång blev det ännu tightare vid en kyrka. Jag slank in snabbt innan ett dop och såg det söta barnet på några decimeters avstånd när jag gick ut genom porten och det bars in.
Två kyrkor var faktiskt stängda. De blir utan interiörreklam nästa år. 🙂

Vi tog med egen fikakorg som vi tänkte njuta av, på något fint ställe längs med de slingrande vägarna. Så blev det inte. Vi var inte klädda för kylan som bet sig in i kroppen. Istället blev det fika i bilen. Det som var kul var, att när vi vände tillbaks mot Visbykusten, såg vi en blå molnfri himmel och sol.

Dosen av det som väntar runt hörnet byttes ut mot motsatsen i söndags, när vi bestämde oss för att stanna  i vår hemstad. Klokt val.

Det  var som att förflytta sig tillbaka till sommaren. Tre turisbussar utanför Almedalsparken. Turisterna lotsades av en person med en skylt i handen. Själv lotsar jag dig bloggbesökare till fel tillfälle. För denna bilden tog jag en vecka tidigare när vi var och hämtade böcker på bibblan. 😉
Vilken vacker park som utnyttjas till lite av varje. Denna gång strosade vi på kullerstenarna, på andra sidan muren, och gled in och ut genom portarna.

Planerade vad vi ska göra/besöka när det blir gråa och regniga höstdagar. Detta är ett av de givna ställena.

Jag är otroligt förtjust i de trånga gränderna som binder ihop/ramar in hus och gator. Tänk om jag fick komma in i de gamla husen. 🙂 Jag har sett foton i böcker från en del rum med vackra målningar. Både på väggar och uppe i taken.

Ibland kommer man nära muren även vid fikatime. Nu kom kvinnan på fotot med ett brunt paket till mig som hon hämnat på ett utlämningsställe. Alldeles för lätt för att innehålla en kamera som inte skulle finnas i lager förrän i slutet av denna veckan. Antagligen väskan som jag köpte från ett annat ställe.
Prassel, prassel. Visade sig innehålla det extra objektivet och minneskort. Alltid en början. 18-200 mm. Kommer jag att bli en bättre eller sämre fotograf? Antagligen det sistnämnda…  och ute ösregnar det och blåser i träden. Vilken tur att jag har tak över huvudet och strömmen är på besök igen. 😀

Fönster och dörrar på glänt har jag tagit en del bilder på redan. Måste erkänna att jag är småirriterad. Strömavbrott nummer nittioelva. Den lilla texten jag hann skriva var kvar. Men när jag skriver visas bokstäverna med fördröjning. Därför blir det fel och fel och fel hela tiden. 😉 Det är ju 11 september så mina problem är ringa. En faktura på 400 kr för uteblivet besök på sjukhuset i Ystad störde mig också när posten kom. Liksom en annan mysko räkning på ett konstigt belopp. Jag skrev faktiskt ett avbokande mail och berättade att jag var på väg att flytta och tackade för de sju åren. Imorgon har jag beställt en ”gladdag”.
Tack för besöket. ❤