Blått möter blått

Ett

Den 27 oktober 2014 la min bloggvän Åse in ett underbart inlägg som jag bestämde mig för att inte glömma bort. Till våren ska vi åka dit  …

Två

Gislövshammar ligger en bit från Skillinge på Österlen. Vilken tur vi hade. Vädret hade växlat mellan varm sol, regn, snöslask och hagel.

Tre

Ser ni vad liten människan är i det stora hela? Fiskaren står längst därute som en ensam prick.

Fyra

Finns viljan kan man växa överallt. Maskros som blå scilla.

Fem

Nästa gång kommer fikakorgen att vara med. Kan jag boka redan nu med att lägga ut häftstift på bänken? Bara jag inte glömmer … 😉

Sex

Platsens historiska vingslag. Brukar ni ta del av information eller droppar ni alltid läsningen?

Sju

Det vi läste kunde vi ta in live direkt och fascinerade fundera över livet då.

Åtta

”Solveig! Vänta på mig! Ska vi se om vi kan ta oss ända ut? Man kan se Bornholm rakt över.”

Nio

Pix för det huset. Tänk om …

Tio

Till salu. Vad spännande. Det måste vara meningen att vi hamnade här denna soliga stund. Nu åker vi hem och gräver i madrassen. 😉

Elva

När vi kom hem gick vi in på Hemnet.se. Vi gissade på 2.5 miljoner. Sanningen låg långt över. 5.7 miljoner!!! Huset var byggt ca 1870. Då var det ju inte så konstigt. 😉

Tusen tack Åse. ❤

Annonser

Hallå! Hallå! Var är den värmande våren?

Ett fa

Våren har fått bakslag. Vi väntar på värmen som kom av sig. Idag snöade det till och med och vinterkläderna fick komma till heders igen.

Två

Solveig frös under vår promenad. Mina långkalsonger värmde.

Hallå hallå

”Hallå! Hallå!”, har Ingvar ”Hallå! Hallå!” Persson ropat i snart 40 år från Fritidsbaren, som annars öppnades redan 1936. Om ca sex veckor står han där igen och träffar gamla stamkunder och nya vänner. Deras wienerbröd är legendariska.

Skrivlya

Jag blev både sugen och nyfiken på det påbyggda tornet till vänster.

Där vill jag sitta

Tänk att få sitta där och skriva på en roman mellan april och september. När jag vill ha en nypa frisk luft är det inte långt ner till havet. Vakna nu Bosse. Stå inte där och fotodröm. 😉

Lilla hjärta

Solveig tycks ha de gamla takterna kvar. Vad lätt det är att glömma. Börja gnälla för att man har vinterkänsla en dag innan första april. Tänk just idag är det exakt två år sedan Solveig gjorde alla hjärtan, i sanden på stranden i Hagestad naturreservat, som havet ”otrevligt” glufsade i sig. Jennifer som gick barfota i hjärtat. Bara en liten sträng vid strandkanten var snö och isfri. Hela tiden kom det soltörstande vandrare och ”störde” oss. Då kan man snacka om vinter. På framsidan av ”Mina fotsteg i ditt hjärta” kan ingen ana hur det ser ut bakom kameran.

DSC_29200003

Tiden rinner iväg som sand mellan fingrarna eller tårna. Snart är vi där igen. Fullt med bloggande människor på stranden. Inte ett moln på himlen. Jag längtar. Tror inte att jag är ensam om det ❤