Sex mil hemifrån; etapp tre

Ett

Vi väntade in app-vädret och lämnade ett regnigt och kallt Ystad. När vi stannade mitt i skogen, en bit från S:t Olof på Österlen, en halvtimme senare, var det som att kliva in i en ny värld. Vindstilla, varmt, underbart vilsamt och fullt av skogsljud.
Thomas ”Drejare” Alexandersson på Ateljé Brännorna är en trevlig person.

Två

I butikslokalen finns massor av trevliga saker att välja och titta på inom keramik, måleri, mosaikrelief och teckning. Det sistnämnda verkar frun Lena Viredius stå för.

Tre

Förra gången fick ett svart hjärta följa med hem. I hjärtat brukar jag lägga lappar när en bloggvinnare ska utses i mina tävlingar. Vad vi köpte idag kan du se på bild tjugo. 😉

FyraFem

Detta härliga gårdskafé läste vi om i Ystads Allehanda förra veckan.
Mikael Palm & Anna Lindholm har lyckats med sin nya dröm – ”En ko till kaffet”. Paret är konditorer i botten och ska satsa på ekologiskt så mycket som möjligt. Platsen ligger på väg 11 mellan Lunnarp och Smedstorp. Är ni i närheten så passa på innan de stänger d. 2 augusti. Öppet alla dagar, 11-16.30.

Sex

Man kan fika på en bänk bland de nitton kossorna om man vill. ”Korna är nyfikna men så fort man sträcker sig för att klappa dem så springer de åt andra hållet”, säger Anna.

Sju

Vi valde en plats på andra sidan staketet för våra kaffefyllda ”mormors rosor” koppar och rödbetskakan.

Åtta

Det fanns olika sittmöjligheter i trädgården, inomhus eller utomhus. Det trevliga paret hade satsat på massor av häftiga matchade loppisfynd och de hade verkligen tänkt till.

Nio

Det tredje av de sex stoppen som vi gjorde var hos ”Leif Handlare” i Smedstorp. Vilket häftigt ställe. Här tror jag nästan alla skulle trivas och hitta något intressant. 🙂

Tio

Denna kombinerade närbutik, kiosk, museum med en kulturhistorisk återblick, ska helst ses på plats.

Elva

Det är lätt att fastna i gamla minnen bland bilar, affischer och burkar av olika slag som minner om barndomens kök. När Solveig stod i kön framför disken drömde jag mig bakåt i tiden och fick lust att börja leka med bilarna och låta som dem. Sedan kom jag på att jag inte var fem år längre. En dyster upptäckt. 😉

Tolv

Vår tanke var att köpa kaffe på Kafferosteriet på Österlen.

Tretton

Kön fick oss att ändra planen. Vi får göra ett nytt besök i Örum, när turisterna lekt färdigt på Österlen. 🙂

Fjorton

Sitter mannen i skön vila eller är han superstressad av att hans fika, mat, kaffe aldrig dyker upp på bordet? Drog de lott om vem som skulle stå i kö och vem som skulle tinga ett bord? Mina frågor kommer att bli obesvarade. Istället kör vi vidare till något annat runt.

Femton

Skånes enda kvarvarande rundkyrka ligger i Valleberga. En kalkstensbyggd kyrka som byggdes på 1100-talet.
Det var en stor upplevelse att göra ”The big four” på Bornholm förra sommaren. https://bosseliden.wordpress.com/2014/07/12/the-big-four/

Sexton

Denna gång kom vi in i kyrkan. Rundkyrkan var som en kyrka i själva kyrkan. Rofyllt. En stor kontrast till förra stoppets alla röster. Som en extra krydda …

Sjutton

…på tal om kryddor. Sista stoppet blev Österlen kryddor. Där fanns många väldoftande produkter som lockade bland hyllorna. Det var svårt att välja för …

Tjugo

… mina ögon längtade ut till något som jag älskar väldigt mycket. Förutom Solveig då. Hon följde ju med ut på köpet. ❤

Arton

Lavendel kan jag aldrig få nog av. Både att titta på och sticka ner näsan och dofta i. Tur att jag har möjlighet att göra det på hemmaplan också.

Nitton

Här är då inköpet från första stoppet som fick en hedersplats i hallen.
Det blev sex trevliga stopp under denna tredje etapp av ”Sex mil hemifrån”. Jag tog över tvåhundra bilder så egentligen skulle varje ställe kunnat få ett eget blogginlägg. 😉 Dessutom lyckades jag ta några läckra bilder från andra spontana stopp, som jag alltid gör när jag är chaufför. Stopp som genom åren ventilerats från alla håll i bilen, när passagerarna helst ville åka raken vägen hem och tyckte vägen bara är en transportsträcka till alla måsten och tider. Då mina busiga händer vred på ratten och undrade vad som fanns bakom nästa krön. Min nyfikenhet har inte mättats med åren. Möjligtvis har den ändrat karaktär och djup.
Jag önskar dig en trevlig helg och hoppas många bloggtittare/läsare kommer tillbaka i nästa vecka då ”Månadens kåseri” ligger överst bland blogginläggen.

Fast text: Solveig kom på en idé i våras som jag snabbt nappade på. Vi bestämde oss för att nollställa trippmätaren och åka iväg sex mil hemifrån. Några önskemål har vi förberett, andra får dyka upp spontant längs med de skånska vägarna. När vi nått sex mil vänder vi bilen och gör stopp längs med hemvägen. Du som läsare får jättegärna ”låna” min nya kategori. Det hade varit intressant att se vad du upplever sex mil hemifrån dig.

2

Ett sensommarhjärta av keramik

Det står september på almanackan. Jag har bytt blad. Jag borde inse det. Ändå är jag inte helt säker. En kompis berättade om sin katt som börjat löpa. Både vårblommor och bär verkar ha fått fnatt. Värmen från den gula lampan är stark och intensiv. För mig får det gärna vara så här behagligt och skönt hela månaden. Med tanke på sommarens sega start lovar jag att inte gnälla för mycket. Man vill så gärna ta tillvara på det givmilda vädret. Leta upp platser man inte hunnit med att besöka ännu. Vi såg ett så sött keramikhjärta i en monter på Tomelilla bibliotek i början av sommaren. Jag kom ihåg namnet på konstnären eftersom jag kände till en annan person med exakt samma namn. Thomas Alexandersson. Nu var vi rädda för att det kunde handla om en av dessa konstnärer som passar på att slå två flugor i samma smäll. Njuter av vackra Österlen när det är som bäst, försöker tjäna pengar när det finns tjocka plånböcker i trakten för att sedan dra till Provence eller något annat trevligt vinterbo när Österlen byter skepnad.  🙂
Orten var lätt att hitta. Onslunda. En bit från Tomelilla. Jag lättade på gasen och vi skärpte spaningen efter skylten Ateljé Brännorna som skulle ligga en bit utanför Onslunda enligt en broschyr.
”Där är den”, ropade Solveig.
Vi blev lite fundersamma. En skylt men inget hus i sikte. Däremot en vilsen grusväg. Eller något som liknade grusväg. En smal historia med massor av gropar både till höger, mitten och till vänster. Helgarderat på tipsspråket. Jag körde av asfaltsvägen och studsade fram några meter. Stannade vid skylten som visade vänster. Rakt ut i det högväxta mot ett elstängsel. Inte ens en stig. En tjur blängde ilsket mot mig trots att jag var säker på att jag varken blängt på honom eller pekat tecken.
”Kan det vara möjligt att vi ska studsa fram på den smala grusvägen? Bilen kommer att gå sönder”, sa Solveig som är åt det praktiska hållet.
Vi chansade. Bilen protesterade inte högljutt när jag krypkörde. Ett möte hade varit omöjligt. Fanns inga kanter att vrida ut till. Efter en sväng bakom ett skogsparti såg jag en parkerad bil med tysk skylt.
När vi kom in i den mysiga butiken höll Thomas själv på att slå in tyskarnas inköp. Vi blev rädda för att de hade köpt halva butiken och att vi studsat dit i onödan. Jag är inte helt säker på hur många som bor i landet Tyskland. Kanske skulle var och en få en gåva från det exotiska landet i Norr med Älgarna. I ett dystert läge försökte jag vända mina tankar. När alla paketen var inslagna skulle säkert snön ha gjort att den så kallade grusvägen var mer åt det jämna hållet på tillbakavägen. Fast det berodde såklart på om en traktor plattat till. Jag skrattade till åt mitt eget skämt.
”Vad skrattar du åt? Inte här inne. Någon kan höra dig. ”
”Det var ett älgskratt”, viskade jag tillbaks.
Vi hade tur. På en hylla hittade vi hjärtan. Sedan kom nästa problem. Vitt, svart eller blått? Innan tyskarna kommit iväg hann vi byta hjärta eller snarare färg några gånger för att slutligen återgå till det svarta, som var det som vi tyckt om redan när det låg i montern i Tomelilla.

Själv gav jag bort mitt hjärta för snart tjugotvå år sedan. Då var det också strålande sol och varmt mitt på dagen fast november lurade bakom krönet. Däremot är jag inte helt säker på att bruden sa JA när prästen frågade. På videobandet hörs inget… eller väldigt, väldigt lågt något som kan uppfattas som ett kanske.  😉

Fotnot: Det fanns väldigt många fina saker i butiken. Perfekt ställe för att köpa en present till någon…  😀