Första boken i serien om Kurt Wallander; ”Mördare utan ansikte”

Fast text:
Jag tänkte hedra Henning Mankell (1948-2015). Samtidigt vill jag uppmärksamma att det under 2016 är tjugofem år sedan den första Wallanderboken kom ut. Att jag startar upp denna hyllning, den tredje februari, har sina skäl. Idag skulle min favoritförfattare fyllt år.
Detta datum är även speciellt för mig sedan tjugo år tillbaka. En kall solig vinterdag i Varberg blev jag pappa för första gången. ❤

Första boken

Första boken i Wallandersviten:
Mördare utan ansikte, 1991, 308 sidor. Ordfronts förlag.
Engelsk Titel: Faceless Killers. Publicerad i 36 länder.

Tibro

Personligt:
Jag minns det tydligt. Den där glädjekänslan när jag som bibliotekarie plockade upp lådor med nya böcker. En fördel i yrket var att kunna ta hem och läsa först. Hur skulle jag annars kunna tipsa ex. mina deckarlåntagare?
Aldrig kunde jag ana att det skulle bli en lång svit böcker om Kurt Wallander, att jag skulle älska böckerna så mycket att jag läste om dem flera gånger och till och med flyttade ner till Ystad tjugo år senare. Livet är fullt av överraskningar.

Mankell var smart som placerade en poliskommissarie i en svensk kriminalbok för att få berätta det han ville ha sagt om vårt samhälles mörka utveckling. Kunde Henning ana att det skulle bli export och miljontals läsare i hela världen som skulle få ta del av detta? Wallanderserien har sålts i mer än 30 miljoner exemplar och översatts till mer än 40 språk.
Mankell tog fram en lokal telefonkatalog och hittade till slut namnet Kurt Wallander. Så var den saken klar.
Denna debutbok är lika rykande aktuell 2016 som för tjugofem år sedan. Flyktingförläggningar i Sverige som står i brand. Rädslan ute på landet hos lantbrukare som bor ödsligt. Det sadistiska våldet som sköljer över oss på många platser. Den 3 maj 1990 skedde ett brutalt rån mot ett äldre lantbrukarpar i Knickarp. Denna verkliga händelse ligger till grund för denna roman, där Mankell skapade en fiktiv by med namnet Lenarp, som han placerade i närheten av Marsvinsholm.
Boken blev utsedd till bästa svenska kriminalroman 1991 av Svenska Deckarakademin med följande motivering:
Mankell utnyttjar på ett suveränt sätt kriminalromanens möjligheter i sann humanistisk anda.”
Boken fick även Skandinaviska Kriminalsällskapets allra första Glasnyckel för Skandinaviens bästa deckare.

Andra bilden

Tidpunkten för andra till fjärde läsningen har sin enkla förklaring.

Faceett

Vi hade hyrt en lägenhet i ”Tornhuset” i Ystad i juni 1997, en lägenhet på Regementsgatan 2007 och fyra år senare hade vi köpt en bostadsrätt i den lilla Wallanderstaden. Jag ville med andra ord återuppleva miljöerna och spänningen innan jag kom till min favoritstad med sina ståtliga stockrosor i olika färger, längs väggarna framför gatuhusen.

Tidsintervall:
Jag log när jag såg att startdatumet i första boken var den 8 januari 1990. Samma datum som min fru Solveig fyller år. Den största delen av handlingen i de femton kapitlen utspelar sig i januari och framför allt den första veckan efter larmet inkommit från Lenarp. Natten mot den 5 augusti sker ett avslutande möte på en balkong i Ystad.

Huvudperson:
Kurt Wallander. Kriminalpolis. 42 år. Fyller 43 år den 30 januari 1990. Född och uppväxt i Klagshamn utanför Malmö. Nu bor han i en gammal ostädad lägenhet på Mariagatan i Ystad.

Mariagatan

Utanför fönstret står ständigt en gatlykta och svajar när det blåser. Kurt är tillförordnad polischef när handlingen drar igång.
Kurt Wallander går gärna på intuition. Hinner inte eller vill inte alltid rådgöra med andra först. Även om polisarbetet var ett samarbete, tyckte han att mördarna var hans.

Familj:
Mona från ett äktenskap som havererade för tre månader sedan. Exfrun flyttat tillbaka till Malmö.
Linda. 19 årig dotter. Lever sitt eget liv och är svår att få tag på. Far och dotter har ett komplicerat förhållande till varandra.
Syster Kristina bor i Stockholm och är damfrisör.
Far Karl Wallander är nästan 80 år. Han bor ensam i ett litet hus, utkastat på fälten mellan havet och Löderup på Österlen. Han lever på att måla tavlor med ständigt samma melankoliska höstlandskapsmotiv, eller nästan samma, med eller utan tjäder på en stubbe i tavlans vänstra ytterkant. Fadern klankar ständigt på Kurts val av yrke. Även mellan far och son är det komplicerat på de flesta plan. Relationen fungerar bäst när de spelar kort med varandra och tar sig en nubbe.

Kollegor:
Evert Rydberg. Kurts mentor och stora förebild. Reumatiker och snart pensionsfärdig. Den enda manliga i gruppen som Wallander umgås med privat och den kollegas åsikter han respekterar mest.
Otto Björk. Polischef. 54 år. Ursprungligen från Västmanland. På semester i Spanien när allt börjar hända. Vänlig, inte alltför intelligent och samtidigt mycket mån om polisens goda namn och rykte.
Per Åkesson. Åklagaren som Kurt oftast trivs med är tjänstledig på grund av studier. Martinson. Ung, oerfaren och valpig polisaspirant.
Thomas Näslund. 30 år. Tystlåten. Grundlig i sitt arbete.
Ove Hansson. Spelgalen när det gäller hästar. Smyger ständigt med spelkuponger på sitt kontor.
Karl Evert Svedberg. Förekommer väldigt sporadiskt i denna första bok.
Anette Brodin. Vikarierande stadsåklagare från Stockholm.
Ebba. Alltiallo i receptionen.
Peters och Norén. Mestadels trafikkontrollanter.

Personer utanför polishuset:
Sten Widén. Ungdomskamrat till Kurt. Driver hästgård. Förtjust i unga kvinnor och starka drycker. Den unga tjejen heter Louise i denna bok. När Kurt och Sten möts är det elva år sedan sist. Sommaren 1979. Sommaren då alla drömmar sprack. Innan hade de umgåtts varje dag.
Peter Edler. 35 år. Omtyckt brandbefäl.
Göran Boman. Polisman i Kristianstad som Kurt lärde känna efter en trist studiedag på Tylösand, när de delade en halv flaska whisky.
Rune Bergman. 53 år. Förtidspensionerad polis som bor i ett radhusområde bakom travbanan på Jägersro.
Valfrid Ström. 47 år. Affärsman. Import av exklusiva bilar.

Bokens dos av kärlek åt Kurt:    
Aktiviteter utanför jobbet med vikarerande åklagare Anette Brolin:
Lunch på Continental. Kvällsdrink i Anettes hyrda sekelskifteslägenhet. Kurt visade henne Ale Stenar och  …
Glimmngehus
.… Glimmingehus. Åt middag på gästgivaregården i Hammenhög. En långpromenad längs Falsterbonäset. En operaresa till Köpenhamn med hotellnatt i samma rum. Ett besök hos hans far är planerat dagen efter bokens slut.

Kurts bil:
En gammal blå Peugeot som ersattes med en Nissan i början av juni.

Kurts största karaktärssvaghet i denna roman:
Kurt kör svartsjuk och full hem från Malmö på småvägar efter att ha träffat Mona på Centralens restaurang. Han stoppas av nattpatrullen Norén och Peters, som löser det på sitt sätt. Begår med andra ord tjänstefel.

Kurts hälsa:
Efter äktenskapskraschen har nyttig mat, städning, motion, hygien och allt socialt liv kommit långt ner på listan.

Nyckelspår & Villospår:
Ordet utländsk, en ensam häst i stallet, ett hästminne, svarta pengar, äppelskrutt, okänd fader, ovanlig knop på en snara, stulen bil, ”säd och ägg date”, flygande matta, skorstensfejarmästare, Lucia, Skallmannen och anonyma telefonsamtal.

Grodor i boken:
Ett kommande fel i Wallanderserien som jag anser är stort.
”Vi har en kriminalpolis som flyttade ner från Stockholm för några år sedan. Svedberg heter han. Han flyttade hit eftersom han inte stod ut i Stockholm. För några dagar sen sa han att han funderade på att flytta tillbaka.”
Senare i boken upprepade Svedberg sitt önskemål att flytta tillbaka till Stockholm. (Min förklaring till den stora grodan återkommer jag till nästa gång. För i den här boken stämmer det ju).

Det ska vara sju och inte åtta dagar sedan Wallander var i Lenarp för första gången.

När Kurt i telefon ska identifiera sig för larmcentralen, säger han 471121, som borde avspegla hans födelseår, månad och datum. Rätta svaret är 470130.

Kuriosa:
Vägnummer E14 har sedan boken skrevs blivit E65. Mobiler är inte polisernas vardag. Istället är det telefonkiosker som gäller. (Extra problem när de är trasiga.) Det skrivs rapporter på skrivmaskiner och datorn är ett nytt begrepp som Martinson tvingas in i då han blir utsedd till dataexpert, utan att vara särskilt intresserad.
Wallander matar in pengar i automaten på torget. Sedan 2014 används inte längre pengar där, för att betala p-avgift.
Jag är mycket förtjust i kassörskan Britta-Lena Bodén på Föreningsbanken. Hon har blick för alla detaljer, små som stora.
Kvinnor på höga yrkespositioner står inte högt i kurs i en maskulin värld. Handelsträdgården vid utfarten mot Malmö fanns när vi flyttade hit 2011. Den ligger sedan några år istället mot Skårbyhållet. Pizzerian vid Stortorget är numera Bröderna M. Matstället Lurblåsaren på torget. (Idag finns det ett fik med det namnet som tidigare hette Hartmans under flera år.)

Fars tavlor:
Till sin oförställda häpnad hängde en av hans fars tavlor på ena väggen. Det var höstlandskapet utan tjäder.
Han stod och betraktade bilden tills han hörde hur det skramlade med en bricka bakom honom.
Det var som om han såg faderns motiv för första gången.

Plats som jag är nyfiken på:
En slingrande grusväg mellan böljande strandkullar, upp mot Backåkra. Kurt lämnade bilen på den tomma parkeringen och gick upp på höjden, där han kunde se havet breda ut sig. Det fanns en stenring där. En eftertankens stenring, uppmurad några år tidigare. Den inbjöd till ensamhet och sinnesro.

Citat och stycken som jag uppskattar i denna bok:
”Den rädsla för det hotfulla som fanns när man var barn återkommer när man åldras.” ”Att leva har sin tid, att vara död sin.” Besvärjelsen far i varje bok genom Kurt Wallanders huvud och återkommer i flera av böckerna (ibland flera gånger).
”Jag har lagt henne på TD.” (TokDårar)
”Sommaren då alla drömmar sprack.” (Kurt ville bli impressarion och Sten Widén tenor.) De hade drömt om världens operascener.
Vi lever i strypsnarornas tid, tänkte han. Oron kommer att öka under himlen.
Varifrån kommer våra vanor, tänkte han. I vilken hemlig fabrik produceras våra vanor och ovanor.
”Jag letar efter de dödas banemän och hinner inte ägna mig åt de levande.”
Kurt Wallander stirrade ut i den tröstlösa övergivenheten. Lika mycket som han kände sig hemma i den skånska våren och sommaren, var han en främling i höstens och vinterns karga tystnad.
”Ingenting är så svårt som när vi tvingas bli föräldrar åt våra egna föräldrar.”
Kurt Wallander insåg att han inte var ensam om att känna osäkerhet och förvirring inför det nya samhälle som höll på att växa fram. Vi lever som om vi sörjde ett förlorat paradis, tänkte han. Som om vi längtade efter gamla tiders biltjuvar och kassaskåpssprängare som lyfte på mössan och var artiga när vi kom för att ta dem.

Speciell torr humor på gränsen till svart:
Wallander retar sig på Hanssons spelande på arbetstid och att han inte fått ett viktigt papper av sin kollega.
”Nummer fyra i lopp nummer sju är en säker vinnare”, sa Kurt Wallander och tog plastmappen från bordet.
”Vad menar du med det?”
”Jag menar att det är en säker vinnare.”
Kurt Wallander gick och lämnade den gapande Hansson bakom sig.
Några veckor senare.
”Du kanske vet att jag spelar en del på hästar”, började han. ”Den häst du föreslog galopperade för övrigt bort sig. Vem hade gett dig det tipset?”

”Din lönnfete jävel”, sa han högt till sig själv när han tittade sig i spegeln på toaletten på jobbet och konstaterade att det syntes att han gått upp sju kilo på 3 månader, sedan Mona lämnat honom.

Hur säger man åt sin far att han luktar? Jag kan inte ha honom hemma, det går inte. Vi skulle mörda varandra.

Privat sorg:
”Vi fick in ett telefonsamtal från en bonde ute vid Löderup.”, sa Svedberg.
”Har han sett Citroenen?”
”Nej. Men han påstod att din far gick omkring ute på en åker i pyjamas.”

Antal mord/dödsfall:
5 st

Antal urdruckna kaffekoppar:
5 555 st. 🙂 Ganska få i denna bok

Hotell Svea
Wallander kände sig minst av allt som någon skrattande polis när han steg in genom dörrarna till hotell Svea i Simrishamn strax efter klockan sju på fredagsmorgonen.

Villie kyrka
Begravning av lantbrukarparet Lövgren i Villie kyrka onsdagen den 17 januari i Villie kyrka. Rydberg gick på begravningen och han talade med nitton olika släktingar till Lövgrens.
Ingenting kom fram som förde dem vidare.
Jag Bosse Lidén åkte dit en kall vintrig solig söndag i förra månaden för att ta kort. Det var lätt att hitta kyrkan. När jag kom hem och slog upp boken häpnade jag. Ännu ett slumpmässigt sammanträffande. Samma datum. 17 januari. 🙂

Bosse Lidéns betyg:
5/5     🙂

Sista två meningarna:
Utredningen var över.
Nu kunde han äntligen vila ut.

Baksidestext:
En tidig morgon på nyåret 1990 gör en lantbrukare i Skåne en fruktansvärd upptäckt. Under natten har hans grannar mördats. Vid det till synes meningslösa dådet har gärningsmännen visat prov på ett ofattbart sadistiskt våld.
Den enda ledtråd polisen har att gå efter är ett ord den gamla kvinnan uttalade innan hon dog: ”Utländsk”. När någon läcker det till pressen inleds en serie händelser där flyktingfientliga krafter i det svenska samhället blir en svår motståndare för polisen i jakten på de okända mördarna.

Inläggets fråga till dig läsare:
Vem av Rolf Lassgård, Krister Henriksson, Kenneth Branagh, Gustav Skarsgård (Pyramiden) och Lennart Jähkel (Talismanen) tycker du gestaltat Kurt Wallander bäst på film?

Tabell som jag ska försöka hålla aktuell:
Rolf Lassgård, 13 poäng
Krister Henriksson, 8 poäng
Kenneth Branagh, 2 poäng
Gustav Skarsgård, 0 poäng
Lennart Jähkel, 0 poäng

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Kurt Wallander i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grattis Inger Börmark

21

Uppgift tjugoett av trettio: Drivande kraft.
Svar: 7 bokstäver
Facit: ELDSJÄL
Vinnare: Inger Börmark, 2 minuter 24 sekunder
Fakta om nästa uppgift: Kategori B, klockslag 11.11
Lathund: Kategori A 7-10, Kategori B 7-10, Kategori C 7-10

Aktuell tabell:
1. Anki Arvidson, 39 poäng
2. Signhild Hortberg, 35 poäng
3. Inger Börmark, 27 poäng  ❤ ❤ ❤ ❤ ❤

4. Annika Sohlin, 25 poäng
5. Åsa Bäcklund, 24 poäng
6. Susan Johansson, 23 poäng ❤ ❤ ❤
7. Wiolettan, 22 poäng
8. Lma, 19 poäng
9.Gunilla Wahlberg, 15 poäng

10. Gunnel Moberg, Ing-Britt Jönsson, 14 poäng
12. Maj Johansson, Eva Rohlén, 13 poäng
14. Ingen Vinnare, 12 poäng
15. Villa Herberts, 12 poäng
16. Börje Carlsson, Gun-Britt, Ditte Akker, Per Börmark ❤ ❤ , Marie Kristoffersson, 11 poäng
21. KerstinCecilia, 10 poäng
22. Znogge,10 poäng
23. Ezter, Cecilia Ottosson, 9 poäng
25. Lisbeth ”Lippe” Forsberg, 8 poäng
26. Pia Boman, 6 poäng
27. Yvonne Carlsson, 4 poäng
28. Minton, Primrose, 3 poäng
30. Ethel Hedström, Solveig Svensson, Tant Glad, Åse Holmander-Mehlin, Anna-Karin Mattsson, Marianne Sturk, Susie Bloom, 2 poäng
37. RosMarie Danielsson, Maria Bergman, Ingrid Levander, Skåningen, Gun Toresson, Lotta Modin, Agneta Truelsen, Oops, 1 poäng
45. Inez Carlsson, Gittan Jacobsson, Leif Svensson, 0 poäng
48. Övriga

❤ = Uppgiftens medaljtrio.
Gröna siffror betyder att deltagaren uppnått gränsen femton poäng.

* Om två eller fler ligger på lika poäng är antalet grensegrar avgörande i första läget.

Fast text:
A. Tio uppgifter kommer att dyka upp på klockslagen 07.00, 10.00, 15.00, 18.00,19.00, 20.00 och 21.00.
B. Tio uppgifter läggs in på bestämda klockslag. När? Detta kommer att berättas om här på bloggen.
C. Tio uppgifter kan komma när som helst under månaden.

OBS! Ibland kan det bli mer än en fråga samma dag. Exempelvis när lekledaren behöver fritid en annan dag. 🙂

EFTER det att en uppgift är stängd kommer jag att föra in en aktuell tabell UNDER uppgiften, lämna rätt svar, tala om vem som har vunnit och berätta om nästa uppgifts kategori, A, B eller C.


Äntligen en segrare

Äntligen. På tredje försöket gick det att få fram en segrare i ämnet statyer.

Gunilla Wahlberg

Stort GRATTIS till Gunilla Wahlberg!
Ni var jättemånga som lurade i vassen under gårdagens tävling, en aktivitet som levde i många timmar. Sådant märks inte utåt sett, helst inte när färre lämnar kommentarer än vanligt. Men bakom kulisserna kunde jag notera på WordPress statistik, att bloggen satte nytt visningsrekord förra dygnet. 648 visningar blev det. Tänk om jag hade så många varje dygn. 🙂

TÄVLINGSSTATISTIK:
1. Hundra inlägg: I vilken stad finns denna staty? Ingen klarade Mariestad.
2. Sex månader med blogg: Gömda ordspråk. Vinnare: Kerstin Nilsson.
3. 10 000 visningar: Bild på en Cuttlebug. Vinnare: Ulrika Gasser.
4. Julblogglov: Kerstin Johansson, Kerstin Nilsson, Lena Larsson, Signhild Hortberg, Anette Åkesson.
5. 20 000 visningar/Sportlov. Tio sovande bilder på Jennifer: Ezter Nilsson.
6. 25 000 visningar/Påsklov. Tio kaffekoppar: Anne med E.
7. 30 000 visningar. Hjo Kyrka: Kerstin Nilsson.
8. Ett år som bloggare. Vilket inlägg hade flest visningar. Susan Adelbrant.
9. 50 000 visningar: Tio t-shirt: Skogsfen, Regnbågen och Petronella
10. Fotbollskillar. Vem är jag? Vinnare: Petronella Hjertqvist
11. 70 000 visningar: OS/Sportlov. Tio sovande Jennifer. Vinnare: MiaTankar
12. 500 inlägg. Glenn Hysén. Vinnare: Lisbeth ”Lippe” Forsberg.
13. Vem tog vad? Matfråga. Vinnare: Lars-Gunnar Blom.
14. Bloggen två år. Statyer i Ystad. Vinnare: Ingen klarade de två uppgifterna.
15. Fotbolls-VM i Brasilien. Vinnare: BP och Bosse Lidén.
16. 600 inlägg. Vinnare: Gunilla Wahlberg.
17. 100 000 visningar. Då kommer det inte att handla om statyer. 😉

Jag önskar alla bloggläsare en trevlig start på veckan. Vad ovanligt det var att vakna till vågskvalp på radion. Sitta i köket i mörkret och äta frukost med levande ljus klockan halv sex. Solveigs sommarlov är slut. Våra nästan dagliga balkongfrukostar är snart bara ett mysigt minne från sommaren 2014. Nu ska jag ägna mig åt att lusläsa ett manus och försvinna in i en ”läsa varje ord och tecken värld”.

En trio till Stenshuvud

Stenett

Vi bestämde oss för att fira Norges nationaldag med ett riktigt vårhopp. Förra året gjorde Lizette vårhoppet i Brösarps backar. Denna gång blev det på det sägenomsusande berget Stenshuvud, 97 meter högt.

Stentvå

Vi parkerade vid Naturum i Stenshuvuds nationalpark innan vi vandrade iväg med vår fikakorg och lyssnade på fågelsång i bokskogen. Den gjorde att våra ben glömde bort den stundtals kraftiga stigningen.

Stentre

Första gläntan av Hanöbukten. I klart väder syns Bornholm i söder.

Stenfyra

Mot havet avslutas sandfälten med en badvänlig sandstrand.

Stenfem

Trevligt sällskap hade jag med mig. ”Mor Solveig” och yngsta dotter.

Stensex

Stensju

Efter att vi varit och tittat på södra och östra toppen bestämde vi oss för att gå ner till havet. Vi var inte ensamma om tanken. 🙂
På skyltar varnades det för starka undervattenströmmar precis som i Sandhammaren. Nästa gång vi kommer hit blir det kanske ett dopp ändå.

Stenåtta

Backsipporna har snart gjort sitt för 2014. Annat var det förra året när vi plåtade dem vid Backåkra.
Stennio

En fin växt. Sankt Pers nycklar.

Stentio

Stenelva

Tack vare de sista kalla dygnen kan vi fortfarande njuta av rapsfält på Österlen. Idag såg vi magiska, gula fält överallt och doften var extra stark.

Stentolv
Dags att åka hem till den stackars fjärde familjemedlemmen som pluggar på hemmaplan. 😉

 

 

 

 

En bit av Österlen en söndag

I vanliga fall brukar jag bara lägga in en eller högst två bilder när vi åkt omkring någonstans. Idag ska jag göra skillnad…

Nästa gång

Vi startade turen på ”tre hjul” med ett besök vid Benestads backar. Här träffade vi bara på två ryggar. Nästa gång ska vi ha bänken och då ska det vara en grönare tavla att njuta av. Dessutom ska vi hitta den exklusiva orkidéfloran i de kalkrika kärren.

Gullviva

Vdi nästa stopp träffade vi på denna trevliga och glada gullviva.
Brösarps backar. De södra backarna. Här var vi långt ifrån ensamma på kullarna. Många hade med sig fikakorg. Nästa gång ska vi välja de norra backarna som jag inte tror är lika välbesökta.

Brösarpsprånget

Brösarpssprånget. Lizette har fortfarande mycket spring i benen.

Vissa saker blommade

Vi fortsatte serpentinvägen bara en liten bit. Jag var tvungen att titta till mina två kompisar Fritiof Nilsson Piraten och Olle Adolphson på Ravlunda kyrkogård.

DSC_1050

Måste säga att det är en viss skillnad på deras gravstenar. Jag la dit en enkrona på Ollles oansenliga gravsten för att göra något litet åt saken.

DSC_1055   DSC_1056

Vitemölla badhotell. En vacker träbyggnad från 1913. Det sägs att det var Jussi Björlings favoritställe. Nästa gång ska vi vara där när de röda rosorna blommar utanför hotellet. Varför inte ta in en natt och njuta av havsutsikten och göra en kvällsvandring längs med äppelkusten.

Badhotellet i Vitemölla

För att släcka törsten blev det några flaskor ädeldryck på Kiviks musteri.

Kiviks musteri

Vårt fikaställe kommer inte med på bild. Då kanske det snart blir allas favoritställe. 🙂

Dag H

Trist att inte STF har lyckats lösa det ekonomiska. Dag Hammarskjölds Backåkra håller stängt för besökare även i sommar. Verksamheten har gått med en halv miljon kronor i förlust de senaste åren. Jag tror inte att FN.s generalsekreterare omkom i en VANLIG flygolycka 1961 i dåvarande Nordrhodesia. Tror ni det?

Backsippor

På heden runt DH-gården fanns mängder av backsipor. Jag låg på magen bland komockor och fotade. Jag ska inte trötta ut er. Sätter bara in två bilder om detta.

Bloggserie

Nu vill jag be DIG om en tjänst. Berätta inte till någon annan. Helst inte till någon polis. Jag vet inte om detta är tillåtet. Så här ligger det till. Vår bil har varit sönder tre gånger inom fem-sex veckor. Jag litar inte på Volvon. Därför körde jag med en Bosse Lidénare. Lizette satt på styret. Solveig på flaket med fikakorgen. Detta pålitliga fordon på tre hjul fick Solveig på slutet av sextiotalet.
I nerförsbackarna gick det undan. Idag har jag träningsvärk i benen men är samtidigt nöjd med att Jennifer inte var med trots att jag saknade hennes sång… 😉

Fordon

Här lyser solen idag med. Nu ska jag ut och hälsa på den.

Ord som berör mig; 7

DSCN8547

Lyckan är lik en parfym,
vi kan inte stänka den på en annan
utan att ett par droppar faller
på oss själva.
WILLIAM SHAKESPEARE

Efter lunch ska vi ta med oss fikakorgen och åka på bilutflykt på Österlen. Jag har ett tag haft en utriven sida från en tidskrift med fem tips på ställen där man kan uppleva massvis med backsippor. Stenshuvuds nationalpark, Vitemölla, Brösarps backar, Backåkra och Benestads backar är fem kända ”lokaler” där man kan se dem i blom vid den här tiden på året. När det gäller den sistnämnda lokalen finns det en exklusiv orkidéflora lite senare på säsongen. Det står att man hittar några tusen backsippor i de torra delarna och orkidéerna i de kalkrika kärren. Bäst att hålla fötterna på de torra delarna. 🙂
Önskar dig läsare en solig och fin söndag.

Idag är det helgdag

DSCN6785

Idag är det helgdag. Jag känner för att bada badkar. Hela kroppen behöver mjukas upp. Kroppsarbete sliter på min lekamen. Vi har kämpat i flera dagar med att få loss skruvar och  andra mojänger i olika material som suttit fast i vårt garage. De tidigare ägarna var så givmilda att vi fick behålla allt eller så glömde de att ta med sig det de inte behövde. 🙂 Nu fick vi anvisningar från bostadsrättsföreningen att det skulle vara tomt och rent tre meter in i garaget. Orsaken var att vi ska få nya fjärrstyrda vikdörrar.
Det blev riktigt fint. Perfekt. Bilen kan stå närmre dörren. Jag slipper höra meningen:
”Pappa. Snabba dig. Flytta bilen. Jag kan inte ta ut cykeln. Skolan börjar snart.”
När mannen visade mig hur fjärrkontrollen fungerar tänkte jag på ”Fångarna på Fortet”. Att det gäller att komma under och ut från porten innan tigrarna släpps ut i garaget och att det inte får bli strömavbrott just då. Jag sa inget om detta till mannen. Jag vet inte om han var sugen på att leka med mig. Hade inte Jennifer också börjat bli sådär tråkigt vuxen kunde vi lekt som vi gjorde förr. Då räckte det med att jag smög ut i mörkret i trädgården och bankade på rutan. Tjejerna släppte allt de höll på med och hoppade i ytterkläderna och jag hörde dörren öppnas och stängas. Sedan lekte vi gömme med ficklampor. När jag går ut nu via altandörren ser jag Jennifer sitta vid sin dator på sitt rum. Möjligtvis hejar hon. Lizette sitter med sin dator eller någon annan teknisk leksak en våning upp. I sin egen värld. När jag samlat på mig tillräckligt med mod ska jag fråga grannarna om vi ska leka gömme när det blir mörkt. Kanske till hösten. Nu tar jag mig ett bad. Synd att det inte var badkaret på bilden som finns på ett av våra favoritfik på Österlen. Närmare bestämt i Backåkra. Härligt med skum. Var är min gula anka? ”Solveig! SOLVEIG! ÄR DET DU SOM TA…”

Önskar er en trevlig Kristi himmelsfärds dag. Här i Ystad välkomnas vi med ännu en soldag. Efter lunch ska vi åka på utflykt.