En trio till Stenshuvud

Stenett

Vi bestämde oss för att fira Norges nationaldag med ett riktigt vårhopp. Förra året gjorde Lizette vårhoppet i Brösarps backar. Denna gång blev det på det sägenomsusande berget Stenshuvud, 97 meter högt.

Stentvå

Vi parkerade vid Naturum i Stenshuvuds nationalpark innan vi vandrade iväg med vår fikakorg och lyssnade på fågelsång i bokskogen. Den gjorde att våra ben glömde bort den stundtals kraftiga stigningen.

Stentre

Första gläntan av Hanöbukten. I klart väder syns Bornholm i söder.

Stenfyra

Mot havet avslutas sandfälten med en badvänlig sandstrand.

Stenfem

Trevligt sällskap hade jag med mig. ”Mor Solveig” och yngsta dotter.

Stensex

Stensju

Efter att vi varit och tittat på södra och östra toppen bestämde vi oss för att gå ner till havet. Vi var inte ensamma om tanken. 🙂
På skyltar varnades det för starka undervattenströmmar precis som i Sandhammaren. Nästa gång vi kommer hit blir det kanske ett dopp ändå.

Stenåtta

Backsipporna har snart gjort sitt för 2014. Annat var det förra året när vi plåtade dem vid Backåkra.
Stennio

En fin växt. Sankt Pers nycklar.

Stentio

Stenelva

Tack vare de sista kalla dygnen kan vi fortfarande njuta av rapsfält på Österlen. Idag såg vi magiska, gula fält överallt och doften var extra stark.

Stentolv
Dags att åka hem till den stackars fjärde familjemedlemmen som pluggar på hemmaplan. 😉

 

 

 

 

Annonser

En bit av Österlen en söndag

I vanliga fall brukar jag bara lägga in en eller högst två bilder när vi åkt omkring någonstans. Idag ska jag göra skillnad…

Nästa gång

Vi startade turen på ”tre hjul” med ett besök vid Benestads backar. Här träffade vi bara på två ryggar. Nästa gång ska vi ha bänken och då ska det vara en grönare tavla att njuta av. Dessutom ska vi hitta den exklusiva orkidéfloran i de kalkrika kärren.

Gullviva

Vdi nästa stopp träffade vi på denna trevliga och glada gullviva.
Brösarps backar. De södra backarna. Här var vi långt ifrån ensamma på kullarna. Många hade med sig fikakorg. Nästa gång ska vi välja de norra backarna som jag inte tror är lika välbesökta.

Brösarpsprånget

Brösarpssprånget. Lizette har fortfarande mycket spring i benen.

Vissa saker blommade

Vi fortsatte serpentinvägen bara en liten bit. Jag var tvungen att titta till mina två kompisar Fritiof Nilsson Piraten och Olle Adolphson på Ravlunda kyrkogård.

DSC_1050

Måste säga att det är en viss skillnad på deras gravstenar. Jag la dit en enkrona på Ollles oansenliga gravsten för att göra något litet åt saken.

DSC_1055   DSC_1056

Vitemölla badhotell. En vacker träbyggnad från 1913. Det sägs att det var Jussi Björlings favoritställe. Nästa gång ska vi vara där när de röda rosorna blommar utanför hotellet. Varför inte ta in en natt och njuta av havsutsikten och göra en kvällsvandring längs med äppelkusten.

Badhotellet i Vitemölla

För att släcka törsten blev det några flaskor ädeldryck på Kiviks musteri.

Kiviks musteri

Vårt fikaställe kommer inte med på bild. Då kanske det snart blir allas favoritställe. 🙂

Dag H

Trist att inte STF har lyckats lösa det ekonomiska. Dag Hammarskjölds Backåkra håller stängt för besökare även i sommar. Verksamheten har gått med en halv miljon kronor i förlust de senaste åren. Jag tror inte att FN.s generalsekreterare omkom i en VANLIG flygolycka 1961 i dåvarande Nordrhodesia. Tror ni det?

Backsippor

På heden runt DH-gården fanns mängder av backsipor. Jag låg på magen bland komockor och fotade. Jag ska inte trötta ut er. Sätter bara in två bilder om detta.

Bloggserie

Nu vill jag be DIG om en tjänst. Berätta inte till någon annan. Helst inte till någon polis. Jag vet inte om detta är tillåtet. Så här ligger det till. Vår bil har varit sönder tre gånger inom fem-sex veckor. Jag litar inte på Volvon. Därför körde jag med en Bosse Lidénare. Lizette satt på styret. Solveig på flaket med fikakorgen. Detta pålitliga fordon på tre hjul fick Solveig på slutet av sextiotalet.
I nerförsbackarna gick det undan. Idag har jag träningsvärk i benen men är samtidigt nöjd med att Jennifer inte var med trots att jag saknade hennes sång… 😉

Fordon

Här lyser solen idag med. Nu ska jag ut och hälsa på den.

Ord som berör mig; 7

DSCN8547

Lyckan är lik en parfym,
vi kan inte stänka den på en annan
utan att ett par droppar faller
på oss själva.
WILLIAM SHAKESPEARE

Efter lunch ska vi ta med oss fikakorgen och åka på bilutflykt på Österlen. Jag har ett tag haft en utriven sida från en tidskrift med fem tips på ställen där man kan uppleva massvis med backsippor. Stenshuvuds nationalpark, Vitemölla, Brösarps backar, Backåkra och Benestads backar är fem kända ”lokaler” där man kan se dem i blom vid den här tiden på året. När det gäller den sistnämnda lokalen finns det en exklusiv orkidéflora lite senare på säsongen. Det står att man hittar några tusen backsippor i de torra delarna och orkidéerna i de kalkrika kärren. Bäst att hålla fötterna på de torra delarna. 🙂
Önskar dig läsare en solig och fin söndag.

Vår, vänskap och val

Många är vi som längtat till våren. Vi som bor längre söder ut är bortskämda med dessa efterlängtade tecken. När de kommer ler vi och när ingen ser det blir en del av oss lyckliga som små barn. Alla har vi våra egna vårtecken. Platser vi gärna återvänder till år efter år. Ibland är det i vår egen täppa. Säkert har många som jag sina privata favoritplatser. Har vi tid packar vi utflyktskorgen. Lämnar stresskostymen hemma. Öppnar våra sinnen vi haft lyckan att födas med. Njuter av sällskap eller bara sluter ögonen ensamma och tar in intrycken som är helt gratis. Låter oss smekas av de mjuka vindarna. Vårregnet har sköljt bort kalla och bitvis jobbiga vinterdagar. En del har upplevt skottningen som en pärs. Några olyckliga har halkat på en isfläck. Kropparna har varit stela. Tankarna dystra. Sakta suddas sorgligheterna bort på vår näthinna. Till nästa gång vintern gör sig påmind. Andra tycker att vintern är den bästa årstiden. Allra bäst är att gilla eller åtminstone acceptera det vi inte kan göra något åt. Vi som inte är ekonomiskt oberoende. Tänka klokt att var sak har sin tid. Efter en lång och dryg vinter kommer det en ny vår som vi borde vara tacksamma för. Inte ta för given. Istället ödmjukt tacka för möjligheten. Det är en ynnest som gör mig varmglad varje år. Lite mer för varje säsong. Tack för att jag får vara med en gång till, tänker en tacksam inre röst.

Vänskap har inga årstider. Men det är i kristider vännerna testas. Det är i de trånga öppningarna i livet vi får muskler likt puppan som kämpar på i sitt skal. Vänner är ett grekiskt ord som står för en intim relation. Har man en bästa vän kan man möta vilken trist och grå vardag som helst. Jag hörde på webben att vi behöver 21 fysiska berörningspunkter varje dag för att ersätta bekräftelsebehovet. Hur många vänner på Facebook motsvarar det? Ärligt talat finns det ett tal som gör det rättvisa? Kan riktig närvaro mellan fyra ögon ersättas? Komplement. Surrogat. Bättre än inget alls. Skype är en modern variant. Men aldrig fullt ut anser jag. När man är med någon medmänniska som man har fullt förtroende för rasar alla murar och stängsel. Tidsbegrepp försvinner. Energi lagras. Endorfinerna bildas. Det är här och nu. Vi blir ett. Först då går det att känna en obeskrivlig tacksamhet över livet. Livet som vi inte ska ta helt självklart. Motsatsen är dåliga vänner. Hörde i samma inslag att man inte ska gå ifrån dem. Mannen gjorde en kort paus. Sedan sa han. ”Spring.” Energitjuvar och de som vill leda in oss på fel spår i livet är inget att hålla i handen.

Tänk så många val vi gör i livet. Medvetet och omedvetet. Tur vi inte räknar dem. Oftast går de på automatik. Svårast tror jag att det är för ungdomar som inte skaffat sig livserfarenheten ännu. Livet är en lång resa för de flesta av oss. Många stationer som ska besökas. Ibland blir vi försenade. Det händer att vi hoppar på fel tåg. Utan rätt vägledning kan det till och med leda till att vi inte ens hittar tillbaks till spåret. Det rätta spåret. Istället virrar vi ändlöst omkring utan något mål eller något fast att ta tag i.
I vissa sammanhang tror jag att det är nyttigt och nödvändigt att våra barn väljer fel väg. En liten bit. För att inse att det är fel. Ändå måste de då vara starka, våga stå emot och i bakhuvudet tänka på vad de lärt sig genom att lyssna på äldre förståndiga människor. Exempelvis kloka mossiga föräldrar. Sätta ner foten innan det är försent. En svår situation. Ibland kan grupptryck stressa beslutet.

Jag skulle skriva om våren men tankarna fladdrade iväg till två andra saker som börjar på bokstaven V och plötsligt höll jag på att gå Vilse i mina egna tankegångar. Samtidigt som jag tänkte skrev jag ner dem här. Just för dig läsare. Mina privata tankar som föddes av att jag lyssnade på ett inslag på Webben och som fick mina egna tankar att fladdra till likt en vårfjäril mellan sina blomstopp.

Eftersom vi flyttat så ofta har vi fått ändra val och mål med våra vårutflykter. Här är ändå några av de saker jag kom på just i skrivande stund. Kära platser som vi mått bra på. Bokskogarna i Åkulla, Galgberget i Halmstad, Guds ängar en bit från Falkenberg, blåsipporna i Berg, triftblommorna nedanför Skallen i Haverdal, backsipporna i Grevie backar, se de nyfödda djuren i Hembygdsparken i Ängelholm, Vallarna i Falkenberg, båtturer till Ven, rapsfälten i Skåne, liljekonvaljen och alla fåglar i Hagestad naturreservat. Balsamoaser där vi tankat energi och bara varit. Fjäderlätta. Harmoniska i både kropp och själ. Livet har för en stund varit helt kravlöst. Stunder där vi önskat att det gick att stanna tiden.
Önskar DIG läsare en fin söndag.
Kram.