Kvar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgift 4 av 30: Stadsdel i Gessles barndomsstad
Svar: 8 bokstäver
Facit: Kärleken
Vinnare: Znogge ❤
Dagens tävlingstid: 18.00-18.30

Rätt årtal: 2013
Vinnare: Ingen Vinnare

Tabell efter 4 uppgifter av 30:
Kategori ett:

1. Znogge, 20 p.
2. Anki Arvidson, 13 p.
3. Wiolettan, 12 p.

Kategori två:
4. Gunnel Moberg, Annika Sohlin, 10 p.
6. Lisbeth Ahlskog, 8 p.
7. Ethel Hedström, 7 p.
8. Signhild Hortberg, Minton, 5 p.
10. Ditte Akker, Eva-Lotta, Beppan, Marie Kristoffersson och
Maj Johansson, 4 p.

Kategori tre:
15. Laila Larsson, 3 p.
16. Lena/Villa Herbets, Anette Åkesson, Eva Rohlén, Gunilla Wahlberg och Thomas Petersson, 2 p.

Kategori fyra:
21. Marianne Johansson Sturk, Primrose, Ing-Britt Jönsson, Pia Boman, Inger Börmark och Pelle Börmark, 1 p.
27. Övriga, 0 p. 😊

Kategori fem:
1 lott till en deltagare som kom på plats trettioett till fyrtio.

Kategori sex/Titlar:
Ju fler segrar – desto större procentchans att vinna.
Ingen Vinnare, 2
Anki Arvidson, 1
Znogge, 1

Kategori sju/ Årtalet då fotot togs:
1. Wiolettan, 1 p.
2. Anki Arvidson, 1 p.
3. Eva Rohlén, 1 p.
4. Ingen Vinnare, 1 p.

 

Kategori åtta/ Jultema: 4 av 24 kort inlagda:
1. Ditte Akker, 13 p.
2. Anki Arvidson, 10 p.
3. Znogge, 8 p.
4. Thomas Petersson, 6 p.
5. Åse Holmander Mehlin, Wiolettan, 5 p.
7. Minton, Eva Rohlén, Gunilla Wahlberg, Gunnel Moberg, 4 p.
11. Eva-Lotta, Anette Åkesson, 3 p
13. Lisbeth Ahlskog, Pia Boman, Lena Herberts, Laila Larsson, Börje Carlsson, Marie Kristoffersson, 2 p.
19-29. Eva Johansson, Ethel Hedström, Susie på Stjärnarve, Primrose, Ing-Britt Jönsson, Annika Sohlin, Maj Johansson, Gun Toresson, Beppan, Cecilia Ottosson och Yvonne Carlsson, 1 p.

Ps. Regler & information. Tryck här!
https://bosseliden.wordpress.com/2018/10/18/i-november-vid-den-har-

 

 

 

 

Annonser

Tankar bakom ”Mina fotsteg i ditt hjärta”, del tolv

2013 svartvittDSC_14190003

Avslutningsord/Avslutningsroman. 😉

Skrivkramp i skrivprocessen?
Jag minns bara ett berg och det stavades SEX. Jag gillar en del av Nora Roberts psykologiskt uppbyggda spänningsböcker, men tröttnade tidigt på när hon körde fast i maratonsex där alla andra faror är bortsuddade under flera sidor. Samtidigt tror jag att jag skulle kunnat läsa bara dessa sidor i tio av hennes böcker och sedan kunnat skriva något liknande som en examensuppgift, kunde sett det som en lektion i att ”bräda Nora”. 🙂 Det kunde blivit riktigt erotiskt, men inget som jag stått för som författare. Sedan fanns flyktvägen att ta död på Lena Sanders i ett tidigt stadium och låta Sebastian Rosander flytta in på ett munkkloster. 😉 Den farligaste fallgropen hade varit att låta Bosse ”kåsören” Lidén få fritt spelrum. Jag funderade på dilemmat ett tag, sedan hände det som brukar hända mig. Oväntat kom lösningen till mig genom ett öppet fönster, till platsen där jag satt vid dammen och matade guldfiskarna. Lizette råkade i rummet innanför det öppna fönstret, nämna en svårstavad hundras. Detta satte igång en inre process som började länkas samman, som gjorde att jag illa kvickt under tiden som jag skattade högt för mig själv i trädgården, började skriva på min laptop i skuggan. Jag tog bara några korta pauser, då jag drack några klunkar på fläderbärsaften, som jag var extra förtjust i den sommaren. Berget var besegrat och jag nådde ett stadium där jag var nöjd med blandningen av erotik och humor. Något som jag stod för och som jag tyckte passade in i handlingen.

Ångrat?
Jag är inte mycket för att tokångra. Ibland står man inför vägval. Då kändes besluten rätt. I efterhand är det fullt möjligt att jag valt på ett annat sätt. Vi försökte ändra en sak. Debutantporträtt i Svensk bokhandels kataloger. Svaret vi fick var att jag inte ansågs vara en debutant efter fem månader. Det är till att mogna snabbt. 🙂
Boken kunde blivit dubbelt så tjock, vinklingen en annan. Stickspår som kunde handlat om mer bus, mer kärlek, mer mobbing, mer sjukdomsrelaterat. När jag väl börjat skriva går det undan. Samtidigt som jag skrev som mest intensivt kunde jag ta en paus och skratta till. Visste att Kerstin och Solveig unisont skulle säga: Nääää. Ibland fortsatte jag bara för att retas. Testa och se om de gjorde som jag trodde att de skulle göra. Jag är en riktig retsticka. Både när jag är frisk och när jag är sjuk.

Besvikelser?
Där är listan längre. Ni får ingen detaljerad lista. Den är av privat natur. Det gäller att lära sig av sina misstag för att kunna göra nya nästa gång. 😉
Ord som inte hållits. Där har vi ett väl utvecklat minne.
Gratisböcker som vi inte haft någon som helst nytta av att skicka iväg – är ändå bättre än gratisböcker som använts för att kasta vassa stenar med. Jag är svag för hästsvansar, skojar om dem ibland i romantiska kåserisvängar. Ändå skulle jag kunna sänka mig till att klippa av en om ägaren (manlig) legat på en strand och solbadat. Utan det minsta dåligt samvete. Tänk att på 180 sekunder kunna förstöra något som byggts upp under tusentals timmar genom att avslöja de tre viktigaste avslutande händelserna i romanen, något som Solveigs tvåor i skolan klarar av att undvika när de skriver sina bokrecensioner. Att smaken är olika är en annan historia. Handen på hjärtat. Hade det varit en fast anställd recensent, med sina rötter i staden, som gjort sitt jobb och tagit fram något bra från min bok om den reklam jag gör för min barndomsstad… skulle SolBo Förlag antagligen inte haft ett enda ex kvar av vårt hemliga antal tryckta romaner. Svårare behöver en analys inte vara. Samtidigt småler jag åt den kritik jag fick av min svensklärare på gymnasiet som ansåg att jag hade skrivtalang, om jag slutade skriva så långa Ulf Lundell-meningar. Den tekniken kan jag fortfarande, men läsovana läsare skulle tröttna fort på mina långa utläggningar.

Glad och tacksam för…
Jag är väldigt tacksam för alla snälla ord som jag fått till mig i olika sammanhang från läsare som uppriktigt verkar ha gillat att läsa ”Mina fotsteg i ditt hjärta”. Av olika anledningar ska erkännas att vissa rosor doftar mer än andra. Helst de från oväntade håll. Några exotiska har gjort mig riktigt rörd och stolt. De flesta av dem har kommit i örat eller på privata forum långt från ”Nätlandet”. Jag kommer att vårda och bevara dem som inre hemligheter. Smaken på innehåll är alltid olika. Något pris har jag aldrig fluktat efter. Asch! Det skulle vara det där, vad heter det? … Nobelpriset i Litteratur. Då skulle SolBo Förlag fått råd att trycka många nya titlar. För skriva en bok gör man väl på en kafferast? 😉
Det var en solig dag. Torsdagen den 30 maj 2013. Dagen då alla kartonger kom med en gul postbil. Jag upplever gärna detta fler gånger. Det gav mersmak. Samtidigt som det känns overkligt på ett annat vis. Beror på att jag sällan svävar fram på moln. Står stadigt kvar på marken. Osäkerheten att något skulle vara fel med leveransen ersattes av en inre tillfredställelse när jag trevande packade upp första lådan. En dröm var i hamn.

Flott erbjudande:
SolBo Förlag tänkte fira ettårsjubileumet med ett flott erbjudande. De som köper ”Mina fotsteg i ditt hjärta” från bloggen får frakten gratis (45 kr). Givetvis signerar jag om ni vill. Därmed kostar ett ex. bara 150 kr under denna vecka. Tryck på Köp boken under min Gotlandsheader och läs vidare på instruktionerna. Erbjudande gäller fram till och med den 2 juni.

Avrundning. Är ni kvar?
Jag bugar och tackar för alla kommentarer som jag fått under dessa tolv måndagar (”Tankar bakom…”) som handlat om det jag bjudit på av privat natur. Risken fanns där, att det skulle upplevas som tjatigt av stressade bloggvandrare. Ni behövde inte läsa min blå text mer än en gång. 😉

SolBo Förlag tar sats för nya sommaräventyr och hoppas som de bokälskare vi är att det även innebär sköna lässtunder när regnet strilar ner från en grå himmel.
Denna vecka kommer att handla nästan enbart om ”Mina fotsteg i ditt hjärta” av naturliga ettårsskäl.
Filmtips tjugotvå kommer på torsdag och handlar om en stor polskkunnig elefant.
Tyvärr kom datorhaveriet och störde mig i lördags kväll och jag insåg hur sårbara vi är. Synd att vi inte hann betala in månadens räkningar, innan vi åkte iväg till Östergötland. Alla mina favoritsidor på nätet kommer att vara borta.
Vilken tur att jag aldrig förvarar något av värde på datorn. Visdom sedan förra kraschen.

 

Små och stora bilar

Man har inte roligare än man gör sig. Jag gillar lokalen där vi besiktigar bilen. Det är inte samma företag som tidigare hade monopol i vårt land. Bäst tycker jag givetvis om att höra en manlig stämma berätta att bilen har klarat av årsprovet. Eftersom vi är noga med service varje år, brukar jag inte vara speciellt orolig där jag sitter med en kaffe latte och betraktar scenen. Det är några år sedan jag såg en kvinnlig ”besiktningsman” sköta sysslorna. Jag menar inte att fixa en latte, utan att besiktiga ett fordon. Minns annars att det hänt både i Halmstad och i Ängelholm. Det var mer oroligt i min barndomsstad. Där gick det rykten om att en namne till mig, om han väl bestämt sig, satsade allt på att banka sönder bilplåt så att det skvätte över hela lokalen. Mer nitisk snubbe har jag aldrig hört talas om inom kåren. Tuffa män satt och bet på naglarna i kön och hoppades slippa Bosses slägga. Inte ens en sexig kvinna i kort kjol kunde få honom att byta intresse för en kvart. Det var för övrigt hans dotter som sedan axlade manteln. Jag tror att hon fick sin pappas slägga i julklapp när det var dags. Det retar mig att jag glömt smeknamnet. Var det Bosse Slägga? Nä… Det var något betydligt roligare.

Ser det ut såhär där ni besiktar bilen? Eller körde jag fel? Här är så mycket att titta på att jag glömde bort tiden. Är det normalt att de kör iväg med bilen och är borta i över en timme? 😉

DSCN93610001

DSCN93620002DSCN93630003DSCN93660006DSCN93650005