Underbara novemberdag

Solveig ville gräva efter mask och göra det från grunden. Jag tyckte det var bättre att välja nyplockade fiskar.
Bild B

Första gången som vi valde att gå ”Stenvägen” längs med havet i Kåseberga.

Bild C

Vilket underbart solskensväder vi bjöds på denna novembersöndag. Vi var så tacksamma.

Bild D

Lite smolk i bägare att jag inte fick vara med och leka gömme med de främmande grabbarna. Hade våra tjejer varit med hade det säkert gått bra. 🙂

Bild E

Jag vet inte hur du läsare gör men jag har en vana, eller vissa skulle säga ovana. Varje gång jag är på en plats med stenar brukar jag välja ut en fin sten som jag plockar med hem.
”Du får skylla dig själv om din rygg blir sämre”, säger Solveig nästan på gränsen till spydigt.
Jag brukar alltid vänta så att ingen ska se vilken sten jag väljer. Människor har ont av saker. Kan bli avundsjuka. ”Just den ville jag ha”, kan de ropa grinigt på både svenska och utrikiska. Den här gången valde jag en som stod så tätt intill en annan. Nu blir det mer luft mellan. Ren omtanke. 😉

Bild F

Härligt med nerförsbacke mot fiskhamnen och…

Bild G

…skidorna. Nu ska vi se vem som kommer först hem till Ystad. Jag eller Solveig som valde bilen? ”Akta på dig fågel. Jag kom faktiskt från höger.”

Bild H

Onsdagshumor från Ystad

Polisen: Ni körde alldeles för fort!

Kvinnan: Oh, jag förstår.

Polisen: Kan jag få se körkortet!

Kvinnan: Jag skulle gärna ge er det, men jag har inget.

Polisen: Har ni inget?

Kvinnan: Jag har förlorat det fyra gånger, för att ha kört onykter.

Polisen: Kan jag istället få se registreringsbeviset!

Kvinna: Tyvärr inte.

Polisen: Varför inte?

Kvinnan: Jag har stulit bilen.

Polisen: Stulit den?

Kvinnan: Jaa, och jag har dödat ägaren och styckat honom i bitar.

Polisen: Vad har ni gjort sa ni?

Kvinnan: Delarna av honom ligger i plastpåsar i bagageutrymmet, ifall ni vill kolla.

 

Polisen tittar på kvinnan, backar långsamt därifrån och ringer efter förstärkning. Inom några minuter kommer ytterligare fem polisbilar och ett polisbefäl närmar sig med dragen pistol.

 

Polis 2: Kan ni gå ur bilen!

Kvinnan: Är det något problem?

Polis 2: Min kollega har sagt att ni har stulit den här bilen och mördat ägaren.

Kvinnan: Mördat ägaren?

Polis 2: Ja, kan ni vara snäll och öppna bagageluckan!

Kvinnan öppnade luckan, men där fanns inget.

Polis 2: Är det här er bil?

Kvinnan: Naturligtvis, här är registreringsbeviset.

Polisen är alldeles tyst.

Polis 2: Min kollega säger att ni inte har något körkort.

Kvinnan gräver i handväskan, tar upp sin plånbok och räcker sedan över körkortet.

Polis 2: Jag måste medge att jag är konfunderad. Min kollega har berättat att ni inte har något körkort, inget registreringsbevis, att ni har stulit bilen och mördat ägaren!

Kvinnan: Jaha. Snart påstår han väl att jag körde för fort också.

 

Själv råkade jag ut för en nitisk polis i natt som sa att jag inte var mig lik. Jag förstod inget. Jag hade aldrig sett honom förut. 😉

DSCN7781